No description available.

Due to their disproportionate risk of tenancy non-sustainment there have been concerns raised for young people making a pathway out of homelessness into independent living. Despite these concerns, there has been limited research looking at how young people experience tenancy sustainment or where they move onto after terminating a tenancy. This thesis, drawing on Bourdieu’s (1990a) theory of practice, presents a reconceptualisation of tenancy sustainment as a practice of sustaining a tenancy. The theoretical-empirical analysis is based on data collected through longitudinal research involving two waves of semi- structured interviews with 25 young people, aged 16-25, who had recently made a pathway out of homelessness into their own independent tenancies. The interdependency between a tenant and their tenancy presented young people with pressures which they developed techniques of independent living in response to in order to sustain their tenancy and make it a home. Young people not only had a particular housing position of being a tenant, they held family and education-employment positions which took part in the formation and shaping of the pressures they experienced living independently. Tenancies were not seen as an end in themselves by young people who desired, through the experience of sustaining a tenancy, increasingly independent positions within their other social positions as well. An uneven process of actually existing neoliberalism across policy areas through its influence on young people’s constellation of interdependent relations also created a dissonance within the positions held by young people fostering social suffering. Young people ending a tenancy viewed this as a ‘step backwards’ when it meant decreasing independence such as a return to supported accommodation; ambivalence where it arose from the end of a relationship; and as a move forwards, or ‘getting on with life’, when making a youth transition and housing pathway towards establishing their own family household.

No description available.

The aim of the thesis is to clarify the landlord’s rights and obligations towards the tenant when a case of emergency occurs in the tenant’s apartment. What can a landlord do to get access to the tenant’s apartment when a case of emergency occurs? Will the landlord be liable if he damages any property of the tenant during the time in the apartment? These are some of the questions that we will answer. The problem is guided by two main principles: the landlord’s right of possession of the apartment and also the tenant’s right of use of the same property. The conflict between these two principles and between the interests of the landlord and the tenant is the foundation of this problem. Case of emergencies in an apartment are not regulated in Swedish law. Therefore, we have chosen to do comparisons to other forms of similar situations, which already are regulated in the law. These comparisons are made to see if similar rules can be applicated to cases of emergencies in the tenant’s apartment. In addition to this, we have also used case law, which treats similar situations, to see if the principles from these cases also can be applicated in case of emergencies in the tenant’s apartment. / Uppsatsens syfte är att klargöra hur hyresvärdens rättigheter och skyldigheter gentemot hyresgästen regleras vid en nödsituation i hyresgästens lägenhet. Frågor som vi kommer att försöka svara på är bl a: hur långt får hyresvärden gå när han bereder sig tillträde till hyresgästens lägenhet? Blir han ersättningsskyldig om han skulle skada hyresgästens egendom då en nödsituation föreligger? Problemet är utöver ett obligationsrättsligt, även ett sakrättsligt problem. De sakrättsliga principer som ligger till grund för problemet är äganderätten och nyttjanderätten. I vårt fall kommer dessa till uttryck genom att hyresvärden, som har äganderätten till sin egendom, upplåter nyttjanderätten av sin egendom till hyresgästens förmån. Det här förhållandet mellan hyresvärden och hyresgästen är en av orsakerna till att det uppstår ett problem vid hyresvärdens tillträde till lägenheten vid en nödsituation. Eftersom nödsituationer inte är reglerade i 12 kap. 26 § Jordabalken har vi valt att göra jämförelser med andra typer av situationer som finns reglerade i lagen. Dessa är: mindre brådskande förbättringsarbete och annat arbete, brådskande förbättringsarbete och bekämpning av ohyra i hyresgästens lägenhet. Dessa jämförelser görs för att utreda vilka regler som kan tänkas tillämpas då en nödsituation föreligger. För att uppfylla syftet har vi även tagit hjälp av ett par äldre rättsfall som behandlar områden som har nära anknytning till vårt problem.

The legal institution of settlement of property Summary The purpose of my thesis is to analyse the legal institution of settlement of property, an institution which constitutes an important part of legal order, and to point out the problems, difficulties and questions frequently arising out of practice, out of regular encounters with different branches of law, where we can find the institute of settlement. The reason for my research is to characterise several types of settlements of property, make a brief description of each of them, to point out their distinctive features and to examine the interplay of legal institution as described in law with it's real, day to day application influenced by day to day life. The thesis is composed of four chapters, each of them dealing with different aspects of legal institution of settlement of property. Chapter One is introductory and defines basic principles of settlement of property, it's history, the changes and the evolution of this institute. Chapter Two is subdivided into five parts, each of them dealing with one type of settlement of property, including settlement of residential property, and introducing their basic principles and rules. Chapter Three, consisting of five parts, examines the types of settlement of property more profoundly, dealing with relevant...

<p>Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt är ett fenomen som blivit allt vanligare under de senaste tio åren. Genom att genomföra en ombildning får innehavarna av lägenheten, oftast de forna hyresgästerna, tillgång till en värdefull bostadsrätt, vilken till skillnad från en hyresrätt, kan säljas och köpas öppet på marknaden. Eftersom ombildning har blivit så vanligt i Sverige uppkommer ett intresse, för samtliga inblandade parter, att veta hur de åtgärder, som förekommer vid en ombildning, skall företas. Förr eller senare kommer Sverige att ställas inför en räntehöjning, vilken kommer att få stor ekonomisk betydelse. En räntehöjning kommer nämligen att på sikt ge negativa konsekvenser för många hushåll, eftersom de svenska hushållen lånar pengar i mycket stor utsträckning till sitt boende. En del hushåll kommer exempelvis inte att klara en fördubbling av sin boendekostnad, utan obeståndssituationer kommer att uppstå. Som exempel kan nämnas kreditinstituten, vilka till stor del ”finansierat” ombildningen, dels genom lån till föreningen, dels genom lån till bostadsrättshavaren. Har de sina fordringar, genom pantsättning, sakrättsligt skyddade vid en bostadsrättshavares eventuella obestånd?</p><p>Syftet med uppsatsen är dels att kartlägga vilka olika åtgärder som företas vid en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, dels att utreda i vilken ordning dessa åtgärder skall företas för att föranleda de rättsverkningar som samtliga inblandade parter vill uppnå. Syftet är även att genomföra en analys av dessa åtgärder för att visa på vilka juridiska problem som kan förekomma vid en ombildning.</p> / <p>Changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership is a phenomenon that has become more frequent during the last ten years. By changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership, the possessor of the tenancy, normally the tenant, gets access to a valuable tenant-ownership that, unlike a tenancy, can be sold and bought on the open market. Seeing as changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership has become a regular happening in Sweden, an interest for all parties involved occurs, an interest in knowing how the actions that are involved should be preformed. Sooner or later Sweden has to face an increasing in rates which will have great economical consequences. These consequences will have negative influences on some of the Swedish households, due to the fact that lots of Swedish households lends a lot of money to be able to buy tenant-ownerships. If their rates double, many people won’t be able to pay their loans, and this will lead to foreclosures. Banks, for example, finances a great part of the changing of rights of tenancy to rights of tenant-ownership, partly by providing loans to private persons and partly by providing loans to condominium associations. Do they have their depths secured if the borrowers face foreclosure?</p><p>The purpose of this thesis is to examine which actions that occurs when you change rights of tenancy to rights of tenant-ownership and in which order these actions should be preformed for the parties involved to accomplish the legal purpose that they want to accomplish. The purpose is also to conduct an analysis of these actions to pinpoint which legal problems that can occur when you change rights of tenancy to rights of tenant-ownership.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utifrån ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nätverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i Västerås. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar på studiens frågeställningar. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgått bostadsrehabilitering i Västerås. För att få en ytterligare förståelse för boendekedjan i Västerås har även två nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stämplingsteori, missbrukskarriärer och KASAM för att ge en djupare förståelse för hur livskvalitet kan variera utifrån olika levnadsförhållanden. Resultatet visar på att missbruk och hemlöshet i hög grad inverkar negativt på individens känsla av livskvalitet. Bostadsrehabiliteringen i Västerås inverkar till största del positivt på respondenternas känsla av livskvalitet gällande resurser, nätverk och autonomi och tar även hänsyn till personers individuella behov som påverkar livskvalitet. Delar som respondenter uttalat missnöje över är vissa motivationsboenden samt att de saknat insatser för att främja sociala relationer.</p> / <p>This study’s purpose is to investigate the tenancy rehabilitation program in Västerås from a perspective of quality of life. We divided the quality of life perspective into subcategories; resources, network and autonomy, to get a deeper understanding of the issue. A qualitative and descriptive approach was chosen to seek answer of the questions. Our empirical result consists of semi-structured interviews with seven former homeless substance users who participated in the tenancy rehabilitation program in Västerås and two key informants. The theories that were chosen are quality of life, abuse careers, stigma/labelling and sense of coherence to seek a deeper understanding of how quality of life may vary during different life circumstances. The results of this study show that substance use and homelessness to a high extent influence an individual’s quality of life negative. Tenancy rehabilitation in Västerås mostly has a positive affect on the client’s sense of quality of life in terms of resources, network and autonomy and does also take consideration to the individual’s needs that affects their sense of quality of life. The clients stated some discontent to certain forms of housing in the beginning of the housing provision chain and some felt lack of social rehabilitation and re-integration.</p>

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt är ett fenomen som blivit allt vanligare under de senaste tio åren. Genom att genomföra en ombildning får innehavarna av lägenheten, oftast de forna hyresgästerna, tillgång till en värdefull bostadsrätt, vilken till skillnad från en hyresrätt, kan säljas och köpas öppet på marknaden. Eftersom ombildning har blivit så vanligt i Sverige uppkommer ett intresse, för samtliga inblandade parter, att veta hur de åtgärder, som förekommer vid en ombildning, skall företas. Förr eller senare kommer Sverige att ställas inför en räntehöjning, vilken kommer att få stor ekonomisk betydelse. En räntehöjning kommer nämligen att på sikt ge negativa konsekvenser för många hushåll, eftersom de svenska hushållen lånar pengar i mycket stor utsträckning till sitt boende. En del hushåll kommer exempelvis inte att klara en fördubbling av sin boendekostnad, utan obeståndssituationer kommer att uppstå. Som exempel kan nämnas kreditinstituten, vilka till stor del ”finansierat” ombildningen, dels genom lån till föreningen, dels genom lån till bostadsrättshavaren. Har de sina fordringar, genom pantsättning, sakrättsligt skyddade vid en bostadsrättshavares eventuella obestånd? Syftet med uppsatsen är dels att kartlägga vilka olika åtgärder som företas vid en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, dels att utreda i vilken ordning dessa åtgärder skall företas för att föranleda de rättsverkningar som samtliga inblandade parter vill uppnå. Syftet är även att genomföra en analys av dessa åtgärder för att visa på vilka juridiska problem som kan förekomma vid en ombildning. / Changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership is a phenomenon that has become more frequent during the last ten years. By changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership, the possessor of the tenancy, normally the tenant, gets access to a valuable tenant-ownership that, unlike a tenancy, can be sold and bought on the open market. Seeing as changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership has become a regular happening in Sweden, an interest for all parties involved occurs, an interest in knowing how the actions that are involved should be preformed. Sooner or later Sweden has to face an increasing in rates which will have great economical consequences. These consequences will have negative influences on some of the Swedish households, due to the fact that lots of Swedish households lends a lot of money to be able to buy tenant-ownerships. If their rates double, many people won’t be able to pay their loans, and this will lead to foreclosures. Banks, for example, finances a great part of the changing of rights of tenancy to rights of tenant-ownership, partly by providing loans to private persons and partly by providing loans to condominium associations. Do they have their depths secured if the borrowers face foreclosure? The purpose of this thesis is to examine which actions that occurs when you change rights of tenancy to rights of tenant-ownership and in which order these actions should be preformed for the parties involved to accomplish the legal purpose that they want to accomplish. The purpose is also to conduct an analysis of these actions to pinpoint which legal problems that can occur when you change rights of tenancy to rights of tenant-ownership.

Syftet med denna studie är att utifrån ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nätverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i Västerås. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar på studiens frågeställningar. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgått bostadsrehabilitering i Västerås. För att få en ytterligare förståelse för boendekedjan i Västerås har även två nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stämplingsteori, missbrukskarriärer och KASAM för att ge en djupare förståelse för hur livskvalitet kan variera utifrån olika levnadsförhållanden. Resultatet visar på att missbruk och hemlöshet i hög grad inverkar negativt på individens känsla av livskvalitet. Bostadsrehabiliteringen i Västerås inverkar till största del positivt på respondenternas känsla av livskvalitet gällande resurser, nätverk och autonomi och tar även hänsyn till personers individuella behov som påverkar livskvalitet. Delar som respondenter uttalat missnöje över är vissa motivationsboenden samt att de saknat insatser för att främja sociala relationer. / This study’s purpose is to investigate the tenancy rehabilitation program in Västerås from a perspective of quality of life. We divided the quality of life perspective into subcategories; resources, network and autonomy, to get a deeper understanding of the issue. A qualitative and descriptive approach was chosen to seek answer of the questions. Our empirical result consists of semi-structured interviews with seven former homeless substance users who participated in the tenancy rehabilitation program in Västerås and two key informants. The theories that were chosen are quality of life, abuse careers, stigma/labelling and sense of coherence to seek a deeper understanding of how quality of life may vary during different life circumstances. The results of this study show that substance use and homelessness to a high extent influence an individual’s quality of life negative. Tenancy rehabilitation in Västerås mostly has a positive affect on the client’s sense of quality of life in terms of resources, network and autonomy and does also take consideration to the individual’s needs that affects their sense of quality of life. The clients stated some discontent to certain forms of housing in the beginning of the housing provision chain and some felt lack of social rehabilitation and re-integration.

The little steel industrial community Hofors is situated in Gästrikland on the border to Dalarna and its population is decreasing every year. The biggest housing operator is in a place where they must tear down a lot of buildings because they do not have enough tenants. But what do people really want in an apartment and in the surroundings? What is needed to make it attractive? That is something that this study will discuss and in the end it will lead to a proposal of an area that is suitable for a new housing and a few proposals to make the existing apartments more attractive.