Bakgrund:Inom akutsjukvården utsätts sjuksköterskor för stress och traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. De traumatiska händelserna kan komma att ge sjuksköterskorna personliga konsekvenser som stress och posttraumatiskt stressyndrom. Det är av stor betydelse att man inom vården uppmärksammar dessa symtom och hittar copingstrategier för att förhindra psykisk ohälsa hos sjuksköterskorna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser i akutsjukvården. Metod:En litteraturstudie som grundas på åtta kvalitativa studier och dessa har sedan granskats och analyserats. De studier som granskats är tagna från databaserna CINAHL och Medline. Resultat:I resultatet framkom det två huvudkategorier och åtta subkategorier. Det två huvudsakliga kategorierna som kom fram i studien varupplevelser och hantering av traumatiska händelser. I temat upplevelser av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att utsättas för stressfulla situationer, att känna skuld och maktlöshet, att kännaoro och att vara empatisk. I kategorin hantering av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att få stöd, avslappnande aktiviteter, att vara mentalt förberedd och vikten av kunskap och arbetslivserfarenhet. Slutsats: Att ha upplevt en traumatisk händelse innebar att sjuksköterskorna kände någon form av stress. Sjuksköterskornas sätt att hantera stressen beskrivs olika från person till person. Däremot var stödet ifrån familj, vänner och kollegor det stöd som framkom som underlättande av hanteringen av traumatiska händelser.

Akutmottagningens uppdrag är att ge omedelbar akutsjukvård för akuta skador och sjukdomar. Hjärtstopp kräver omedelbar behandling då hjärtat förlorar sin pumpfunktion vilket leder till att kroppen inte kan hålla sig levande. Närstående kommer ofta med till akutmottagningen och bevittnar de livräddande insatserna. Närstående som bevittnar hjärt-lungräddning (HLR) kan uppfatta det som en traumatisk händelse. Vid akut förlust som vid dödsfall är sorg en normal reaktion hos närstående. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande erfarenheter av närståendes närvaro och delaktighet vid livräddande insatser i samband med hjärtstopp på akutmottagning. För att svara på studiens syfte genomfördes en strukturerad integrativ litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades, fyra kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet presenterades i tre kategorier; närvara som en naturlig del, relationer för öppen delaktighet och utmaningar att få vara delaktig som närstående med två till tre underliggande subkategorier. Resultatet visar att närstående vill vara delaktiga vid HLR, de ville ha information och få förklaringar om deras anhörig under HLR. Närstående ville vara nära sin anhörig för att kunna ta farväl, samt få stöd både från akutmottagningspersonal och från andra närstående.

The aim of the thesis is to clarify the landlord’s rights and obligations towards the tenant when a case of emergency occurs in the tenant’s apartment. What can a landlord do to get access to the tenant’s apartment when a case of emergency occurs? Will the landlord be liable if he damages any property of the tenant during the time in the apartment? These are some of the questions that we will answer. The problem is guided by two main principles: the landlord’s right of possession of the apartment and also the tenant’s right of use of the same property. The conflict between these two principles and between the interests of the landlord and the tenant is the foundation of this problem. Case of emergencies in an apartment are not regulated in Swedish law. Therefore, we have chosen to do comparisons to other forms of similar situations, which already are regulated in the law. These comparisons are made to see if similar rules can be applicated to cases of emergencies in the tenant’s apartment. In addition to this, we have also used case law, which treats similar situations, to see if the principles from these cases also can be applicated in case of emergencies in the tenant’s apartment. / Uppsatsens syfte är att klargöra hur hyresvärdens rättigheter och skyldigheter gentemot hyresgästen regleras vid en nödsituation i hyresgästens lägenhet. Frågor som vi kommer att försöka svara på är bl a: hur långt får hyresvärden gå när han bereder sig tillträde till hyresgästens lägenhet? Blir han ersättningsskyldig om han skulle skada hyresgästens egendom då en nödsituation föreligger? Problemet är utöver ett obligationsrättsligt, även ett sakrättsligt problem. De sakrättsliga principer som ligger till grund för problemet är äganderätten och nyttjanderätten. I vårt fall kommer dessa till uttryck genom att hyresvärden, som har äganderätten till sin egendom, upplåter nyttjanderätten av sin egendom till hyresgästens förmån. Det här förhållandet mellan hyresvärden och hyresgästen är en av orsakerna till att det uppstår ett problem vid hyresvärdens tillträde till lägenheten vid en nödsituation. Eftersom nödsituationer inte är reglerade i 12 kap. 26 § Jordabalken har vi valt att göra jämförelser med andra typer av situationer som finns reglerade i lagen. Dessa är: mindre brådskande förbättringsarbete och annat arbete, brådskande förbättringsarbete och bekämpning av ohyra i hyresgästens lägenhet. Dessa jämförelser görs för att utreda vilka regler som kan tänkas tillämpas då en nödsituation föreligger. För att uppfylla syftet har vi även tagit hjälp av ett par äldre rättsfall som behandlar områden som har nära anknytning till vårt problem.

Inledning: Att som barn komma till röntgen kan vara både nytt och skrämmande. Miljön och personalen är främmande och i kombination med smärta kan detta skapa ångest hos barn vilket gör att de inte samarbetar på samma sätt som vuxna. För att upplevelsen på röntgenavdelningenska bli så bra som möjligt är det viktigt att röntgensjuksköterskan arbetar för en personcentrerad omvårdnad. Genom att använda sig av distraktionsmetoder och öka trygghetskänslan stiger chansen att genomföra undersökningen. Syfte: Kartlägga vilka distraktionstekniker röntgensjuksköterskor kan använda för att minska barns oro och ångest i samband med röntgenundersökningar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tolvkvantitativa artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Resultat: Genom aktiv eller passiv distraktion kan ångest reduceras med hjälp av enkla hjälpmedel. Aktiv och passiv distraktion kan variera i material som bör vara anpassade till barnets ålder och mognad. Slutsats: Med hjälp av olika distraktionstekniker kan samarbetet med barn öka på röntgen för att möjliggöra smidigare undersökningar.