Det finns begränsad tillgång till pussel för personer med synfel (inklusive blinda personer). För att undersöka behovet av potentiella användare i 3D kartpussel och identifiera deras preferenser, behov och krav, användes en kvalitativ metod som på engelska kallas ”participatory design”. Projektet utfördes i Kreta och alla deltagare kom från ön. Då Icke-standardiserade subjekt användes i forskningsprojektet användes lämpliga tillgängliga metoder och kommunikationsvägar för att anpassa studien för denna grupp. Stor vikt lades ner på bakgrundsstudier, inklusive intervjuer med experter och undersökning av befintligt material inom detta ämne.  För att underlätta förståelsen av konceptet och skapa en gemensam referensram för alla deltagare gjordes funktionella 3D prototyper av  kartpussel föreställande Kreta. Prototyperna gjordes i trä, antingen tall eller MDF. Därefter organiserades fokusgrupper och intervjuer. I fokusgrupperna deltog vuxna och barn med synnedsättning. Aktiviteterna var scenariokreation, utvärdering av användarvänlighet och en enkätundersökning som fylldes in av de som kunde (personer med tillräckligt god syn).  Data som samlades analyserades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet av testerna visade potentiella användarvänlighetsproblem för prototyperna, de flesta relaterade till synskadade individers erfarenheter av linkande produkter. Dessutom identifierades deltagarnas preferenser och behov angående temat, storlek, material, typ av samband och andra faktorer av pusslet.  Resultaten visar att osäkerhet eller brist på bekräftelse huruvida pusselbitarna var lagda rätt eller fel var den största svårigheten bland deltagare med synnedsättning. Den mest populära metoden för låsning av pusselbitarna bland de med synnedsättning var ”fit in a frame” och ”magnets”. Majoriteten av deltagarna uppmuntrade att lägga till färger på pusslet och markera olika städer. Sex av åtta deltagare var intresserade av att köpa pussel liknande det som de testat. Av 22 icke synskadade personer svarade nio av dem att det är möjligt att de skulle köpa pusslet och elva svarade att det är väldigt möjligt att de skulle köpa tredimensionella pussel. Mer än hälften såg färger som ett tilläggselement på pusslet. De två mest populära låsningsmetoderna var ”loose contact” och ”fit in a frame”. Angående materialvalet, togs trä emot väl av både synskadade och icke-synskadade testpersoner. Träprototyper  var dock det enda tillgängliga under testet. Deltagare gav flera förslag angående temat, storlek och extra egenskaper för produkten. Det resulterade i att många idéer genererades under ”workshopen”. Utfall, problem och begränsningar relaterade till de använda metoderna diskuterades och rekommendationer för framtida studier gjordes. / There are a limited number of puzzles accessible to visually impaired people (including the blind population) and also limited 3D map-puzzles available in the market. In order to explore the interest of potential users in 3D map-puzzles and identify their preferences, needs and demands, a participatory design approach was adopted. The project took place in Crete and all participants came from the local population. Because of the non-standard population included in this research project (visually impaired people) accessible methods and means of communication had to be selected. Therefore an extensive background research was performed, including interviews with experts and a thorough study of existing knowledge and previous research in related fields.  Aiming to facilitate understanding of the concept and to provide a common point of reference for all participants, functional prototypes of a 3D map-puzzle of the island of Crete were developed and manufactured. Prototypes were made of wood, either Pine or MDF. Subsequently, focus group and interview sessions were organized. Visually impaired and sighted, adults and children, participated in these sessions which included usability testing of the prototypes, scenario creation and a questionnaire (for the sighted participants). Data collected in the conducted sessions were analyzed using qualitative and quantitative methods. The results revealed usability problems of the prototypes and provided signs of potential problems, most of them related to the use of similar products by visually impaired individuals. Additionally, preferences and needs of the participants about the theme, the size, the material, the type of connection and other elements of the puzzle, were identified. According to the findings, the most severe problem, occurring when visually impaired participants tried to assemble the puzzle, was the uncertainty or “lack of confirmation” whether pieces were assembled in the right way or not. The most popular connection types among visually impaired participants were “fit in a frame” and “magnet”. Additionally, the majority of visually impaired participants were in favor of adding colors on the puzzle and marks for the different cities. Regarding buying interest, six out of eight visually impaired participants stated that they would buy a puzzle like the one they tested. Out of the twenty-two sighted participants, nine answered that it is “possible” and eleven answered that it is “highly possible” to buy a 3D map-puzzle. More than half of the sighted participants selected colors as an additional element on the puzzle while the two most popular connection types were “loose contact” and “fit in a frame”. Regarding the material of the puzzle, wood was well accepted by both sighted and visually impaired participants. However, only prototypes made from wood were available to the participants.  Additionally, participants made various suggestions regarding the theme, the size and additional elements of a 3D puzzle. As a result, many ideas were produced during the sessions. Eventually, outcomes, problems and limitations related to the methods used during the study were discussed and recommendations for future work were made.

Det finns begränsad tillgång till pussel för personer med synfel (inklusive blinda personer). För att undersöka behovet av potentiella användare i 3D kartpussel och identifiera deras preferenser, behov och krav, användes en kvalitativ metod som på engelska kallas ”participatory design”. Projektet utfördes i Kreta och alla deltagare kom från ön. Då Icke-standardiserade subjekt användes i forskningsprojektet användes lämpliga tillgängliga metoder och kommunikationsvägar för att anpassa studien för denna grupp. Stor vikt lades ner på bakgrundsstudier, inklusive intervjuer med experter och undersökning av befintligt material inom detta ämne.  För att underlätta förståelsen av konceptet och skapa en gemensam referensram för alla deltagare gjordes funktionella 3D prototyper av  kartpussel föreställande Kreta. Prototyperna gjordes i trä, antingen tall eller MDF. Därefter organiserades fokusgrupper och intervjuer. I fokusgrupperna deltog vuxna och barn med synnedsättning. Aktiviteterna var scenariokreation, utvärdering av användarvänlighet och en enkätundersökning som fylldes in av de som kunde (personer med tillräckligt god syn).  Data som samlades analyserades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet av testerna visade potentiella användarvänlighetsproblem för prototyperna, de flesta relaterade till synskadade individers erfarenheter av linkande produkter. Dessutom identifierades deltagarnas preferenser och behov angående temat, storlek, material, typ av samband och andra faktorer av pusslet.  Resultaten visar att osäkerhet eller brist på bekräftelse huruvida pusselbitarna var lagda rätt eller fel var den största svårigheten bland deltagare med synnedsättning. Den mest populära metoden för låsning av pusselbitarna bland de med synnedsättning var ”fit in a frame” och ”magnets”. Majoriteten av deltagarna uppmuntrade att lägga till färger på pusslet och markera olika städer. Sex av åtta deltagare var intresserade av att köpa pussel liknande det som de testat. Av 22 icke synskadade personer svarade nio av dem att det är möjligt att de skulle köpa pusslet och elva svarade att det är väldigt möjligt att de skulle köpa tredimensionella pussel. Mer än hälften såg färger som ett tilläggselement på pusslet. De två mest populära låsningsmetoderna var ”loose contact” och ”fit in a frame”. Angående materialvalet, togs trä emot väl av både synskadade och icke-synskadade testpersoner. Träprototyper  var dock det enda tillgängliga under testet. Deltagare gav flera förslag angående temat, storlek och extra egenskaper för produkten. Det resulterade i att många idéer genererades under ”workshopen”. Utfall, problem och begränsningar relaterade till de använda metoderna diskuterades och rekommendationer för framtida studier gjordes. / There are a limited number of puzzles accessible to visually impaired people (including the blind population) and also limited 3D map-puzzles available in the market. In order to explore the interest of potential users in 3D map-puzzles and identify their preferences, needs and demands, a participatory design approach was adopted. The project took place in Crete and all participants came from the local population. Because of the non-standard population included in this research project (visually impaired people) accessible methods and means of communication had to be selected. Therefore an extensive background research was performed, including interviews with experts and a thorough study of existing knowledge and previous research in related fields.  Aiming to facilitate understanding of the concept and to provide a common point of reference for all participants, functional prototypes of a 3D map-puzzle of the island of Crete were developed and manufactured. Prototypes were made of wood, either Pine or MDF. Subsequently, focus group and interview sessions were organized. Visually impaired and sighted, adults and children, participated in these sessions which included usability testing of the prototypes, scenario creation and a questionnaire (for the sighted participants). Data collected in the conducted sessions were analyzed using qualitative and quantitative methods. The results revealed usability problems of the prototypes and provided signs of potential problems, most of them related to the use of similar products by visually impaired individuals. Additionally, preferences and needs of the participants about the theme, the size, the material, the type of connection and other elements of the puzzle, were identified. According to the findings, the most severe problem, occurring when visually impaired participants tried to assemble the puzzle, was the uncertainty or “lack of confirmation” whether pieces were assembled in the right way or not. The most popular connection types among visually impaired participants were “fit in a frame” and “magnet”. Additionally, the majority of visually impaired participants were in favor of adding colors on the puzzle and marks for the different cities. Regarding buying interest, six out of eight visually impaired participants stated that they would buy a puzzle like the one they tested. Out of the twenty-two sighted participants, nine answered that it is “possible” and eleven answered that it is “highly possible” to buy a 3D map-puzzle. More than half of the sighted participants selected colors as an additional element on the puzzle while the two most popular connection types were “loose contact” and “fit in a frame”. Regarding the material of the puzzle, wood was well accepted by both sighted and visually impaired participants. However, only prototypes made from wood were available to the participants.  Additionally, participants made various suggestions regarding the theme, the size and additional elements of a 3D puzzle. As a result, many ideas were produced during the sessions. Eventually, outcomes, problems and limitations related to the methods used during the study were discussed and recommendations for future work were made.

This bachelor thesis, developed at the Department of Mechanical Engineering, Linaeus Univesity, targets the enhancement of fire extinguisher accessibility and durability on forest machinery for Rottne Industries AB. The study responds to the basic limitations in traditional fire extinguisher storage methods within the forest machinery sector, where current designs fail to provide sufficient robustness and accessibility in forest environments. These challenges are mixed with the physical demands and potential hazards of forest operations.  Through a systematic review of safety measures, this research introduces an innovative concept for a universal fire extinguisher holder adaptable across various models of forest machinery at Rottne Industries AB. The project has a structured product development process, advancing through stages from theoretical design and optimization to 3D CAD modeling and simulation. The resulting design enhances both the structural integrity and functional accessibility of fire extinguishers, significantly improving response capabilities during fire emergencies. This thesis combines advanced engineering principles with appropriate design strategies to deliver a solution that not only increases the accessibility of fire extinguishers but also enhances their durability under operational stresses typical in forestry environments. The findings promise to elevate fire safety standards in forest operations, potentially standardizing fire safety protocols across the forestry sector and specifically advancing the safety agenda of Rottne Industries AB.

This thesis is a pre-study for the design of a fiber optic transceiver system capable of transmitting Universal Serial Bus (USB) 3.2 and 2.0 signals over an optic medium. The added benefit of such a system is that transmission can potentially be achieved over longer distances than what is allowed by the Universal Serial Bus standards. Beneficial scenarios are industrial applications, media production applications or in electromagnetically noisy environments. Currently there exists transceiver systems capable of transmitting Universal Serial Bus 2.0 and the slowest of Universal Serial Bus 3.2 operating modes, but not the higher speed Universal Serial Bus 3.2 modes. The transmission of these higher speed modes with retained capability of transmitting the slower modes is the subject of investigation for this thesis. This project was kept at a theoretical level and takes into account electronics, fiber optics, data structures, networking and system design. General considerations and challenges with designing a transceiver system in question are put forward. Challenges such as the half-duplex to full-duplex conversion necessary for transceiving Universal Serial Bus 2.0 over fiber, propagation delay, single ended zeroes and low speed signaling carried out by Universal Serial Bus 3.2. Then, two architectures for fiber transceivers and their basic respective structures are proposed: parallel and serial. They are then discussed with regards to their challenges, strengths and weaknesses. It is concluded that since there are no technological limitations, both architectures are plausible to implement. The parallel architecture being the easier to implement because it features a more complex optical module. Therefore reducing the complexity of the interfacing and packeting to the optical module when compared to the serial architecture. / Detta examensarbete är en förstudie för design utav ett fiberoptiskt mediakonverterarsystem kapabelt att konvertera signaler från Universal Serial Bus (USB) 3.2 och 2.0 mellan elektriska och optiska medium. Nyttan av ett sådant system kan materialiseras i till exempel en utökning av avstånden Universal Serial Bus kan användas. Scenarion som kan gagnas av en sådan utökning av avstånd är till exempel industritillämpningar, mediaproduktion eller elektromagnetiskt brusiga miljöer. För närvarande existerar det fiberoptiska mediakonverterarsystem som är kapabla att konvertera Universal Serial Bus 2.0 samt det långsammaste läget av Universal Serial Bus 3.2 men inte de snabbare lägena av Universal Serial Bus 3.2. Konverteringen och sändandet av dessa lägen med högre datahastigheter med bibehållen kapacitet för det långsamma läget samt Universal Serial Bus 2.0, är vad detta examensarbete undersökt. Arbetet behölls på en teoretisk nivå och tar hänsyn till elektronik, fiberoptik, datastrukturer, nätverksteknik samt systemdesign. Denna rapport presenterar allmänna beaktanden och utmaningar med att designa och konstruera ett fiberoptiskt mediakonverterarsystem i fråga. Utmaningar såsom konvertering av halv-duplex till full-duplex för att kunna skicka och mottaga Universal Serial Bus 2.0 över ett optiskt medium, propagationfördröjningar, transmission av enkeländade nollor samt det låghastighetsprotokoll som används av Universal Serial Bus 3.2. Efter att allmänna beaktanden samt utmaningar har presenterats, läggs två olika förslag fram på arkitekturer för mediakonverterare. De två arkitekturerna är parallell samt seriell. Deras respektive grundläggande struktur redogörs för och de diskuteras sedan med hänsyn till deras specifika utmaningar, styrkor och svagheter. Slutsatsen är att eftersom det inte finns några grundläggande tekniska hinder, är det rimligt att kunna implementera båda arkitekturerna. Slutsatsen är också att den parallella arkitekturen är den enklare att implementera. Detta på grund utav en mer kapabel och komplex optisk modul som därmed reducerar implementationsinsatsen för den parallella arkitekturen, då den kräver mindre komplexa konverteringar än vad den seriella arkitekturen kräver.