An ongoing discussion concerning the possibilities of universal classification based on phenomena rather than on research disciplines has been noticed. In order to discover if this was a limited discussion or the beginning of a major new field of research a study of citations was made using the database Web of Science. In addition, references of the works concerned were studied to find out where the ideas originated. The study of references shows that the ideas originate in a limited number of older published works, some of them well established in Information Science, some of them less generally known. The main ideas commonly used in Information Science are Ranganathan’s facet theories and the work of the Classification Research Group. The less familiar notions include the philosophy of Nicolai Hartmann, most of whose works are only available in German. Hartmann’s “stratified” ontology has received particular attention, and some writers argue that it could be combined with suggestions about integrative levels brought forth by the Classification Research Group in order to form a new and improved system of classification. While the survey of articles, references and citations reveals no major impact on the field of Information Science as yet, it also shows that the discussion is likely to continue for some time and that it may influence future research by questioning disciplines and reviving the interest in some theories deserving recognition. / Program: Bibliotekarie

I dagens samhälle finns det en tydlig gräns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsättning har samma demokratiska rättigheter att vara en del av samhället och känna en samhörighet så har utvecklingen för en universell design, det vill säga en design som når ut till fler människor, gått sakta framåt. Denna studie ämnar i att undersöka hur dagens formgivare lättare kan nå ut till både personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning genom universell design, och därmed minska gränsen mellan dessa två målgrupper. En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att få kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka kommunikationshjälpmedel det använder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att få en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen från intervjuerna och resultaten från den befintliga förpackningen blev utgångspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgångspunkterna vara lättare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning att förstå. Den befintliga förpackningen och redesignade förpackningen diskuterades i sex fokusgrupper, där tre fokusgrupper hade deltagare med intellektuell funktionsnedsättning och tre fokusgrupper hade deltagare utan intellektuell funktionsnedsättning.   Resultatet från studien visar på att faktorer som påverkar förståelsen av förpackningsdesign både hos personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning är främst igenkänning och perception. Det som formgivare bör ta hänsyn till vid utformning av en universell förpackningsdesign är att ta bort onödig information, ha en textgrad på minimum 11pt, ha korta textstycken, uppmärksamma viktig information genom komplementfärger eller symboler, använda fotografier med enhetligt budskap, vara konsekvent vid symbolsystem och om möjligt använda fler än ett sinne för att kommunicera ut budskap.

Aim: The overall aim of this thesis is to learn more about how to contribute to improving the daily lives of persons with dementia and those of their carers, and to increase these people’s participation in society. Methods: The thesis comprises four studies carried out between2003and2011. Study Iwas based on qualitative interviews with 20 persons with early-onset dementia living in the Southern Norway. Study II was a qualitative study with interviews of 19 support contacts,from the Southern Norway. Study III was also based on interviews, in this study with 35 administrators in local authorities, from 32 Norwegian rural and urban local authorities.Study IV was an evaluation study of an intervention for carers of people with dementia and datawere obtained in three steps; (1) a self-derived questionnaires with space for comments, completed by 45 carers after the intervention and 12 months after the starting point of the intervention; (2) interviews with 13 carers 12 months after the starting point of the intervention and analysed together with the comments from the evaluation questionnaires; and (3) a new intervention for carers of younger persons with dementia was developed based onthe findings from the two first steps. The new intervention was evaluated with a self-report questionnaire completed by the carers with space for comments based on the findings from the two first steps. The questionnaire was completed by 48 carers after the new intervention and 12 months after the starting point of this intervention. Main findings: StudyI describes how people with dementia experience living with dementia, their experiences of the process towards a dementia diagnosisand their descriptions of how they try to maintain their “quality of life”. Study II describes how support contacts perceive their work in dementia care. The study also shows the support contacts’motives for becoming a support contact and their encouraging and discouraging experiences while being a support contact. Furthermore, Study III describes the variation in the process that leads or does not lead to the use of support contacts as a service offered to families with dementia. The administrators’ skills, the accessibilityand management of the service are factorsthat influence this process of offering families with dementia a support contact.Study IV showsthat carers rated the original intervention as beingbeneficial for them,a benefit that remained. These findingscorrespondwith the findings from the interviews. Study IV also shows that the carers of younger persons with dementia benefited from the new intervention aimed at carers of younger people with dementia, a benefit that remained. The carershad valuable proposals for further interventions. Conclusion: This thesis shows us that the opinions of these families, their supporters and those of other health personnel should not be overlooked when developing services in order to facilitate the provision of the chance to participate in society to families with dementia / Mål: Hovedmålet med denne avhandlingen er å få mer kunnskaper om hvordan man kan legge til rette for å bedre hverdagen tilpersoner med demens og deres pårørende,samthvordan man kan bidra til å øke deres muligheter til deltagelse i samfunnet. Metode: Avhandlingen består av fire studier som ble gjennomført i tidsrommet 2003-2011. Studie Ivar basert på kvalitative intervjuer med 20 personer som hadde fått diagnosen demens før de fylte 65 år, som kom fra Sør-Norge. Studie II var en kvalitativ studie hvor 19 støttekontakter ble intervjuet,også disse ble inkludert fraSør-Norge.StudieIII baserte segpå intervjuer, hvor 35 ledere fra 32 norske kommunerble inkludert. Disse kommunenerepresenterte store og små byer og bygder.Studie IV var en intervensjonsstudie for pårørende til personer med demens, og data var innhentet gjennom tre steg; (1) et selvutfyllende spørreskjema med plass til kommentarer, som ble fylt ut av 45 pårørende etter intervensjonen og 12 måneder etter oppstart av intervensjonen; (2) intervjuer av 13 pårørende 12 måneder etter oppstart av intervensjonen,og analysert sammen med kommentarer fra spørreskjemaene; og(3) basert på funnene ide to første stegene ble en nyintervensjonfor pårørende til yngre personer med demens(< 65 år) utviklet. Evalueringsskjemaene til denne nye intervensjonen ble utviklet på bakgrunn av funn fra de to første stegene i Studie IV. Skjemaene blefylt ut av 47 pårørende etterintervensjonen og 12 måneder etter oppstartav intervensjonen.Disse skjemaene hadde også plass til kommentarer. Hovedfunn: Studie I beskriverhvordan mennesker med demens opplever å leve med demens og deres erfaringer knyttet til prosess som leder til å få stillet en demens diagnosen. Studien viserogsåhvordan de forsøker å opprettholde livskvalitet i det daglige. Studie II beskriver hvordan støttekontakter opplever deres arbeidsoppgaver i demensomsorgen. Studien viserogså støttekontaktenes motiver for å bli støttekontakt, og motiverendeog demotiverende erfaringer knyttet til det å være støttekontakt.Studie III beskrivervariasjonen i prosessen som leder til eller ikke leder til at støttekontakt tjenesten blir tildelt familier med demens. Lederes kunnskaper, organisering avkommunene og tilgjengelighet av tjenesten er variasjoner som påvirker tildelingen av en støttekontakt.Studie IV viser at pårørende hadde nytte av den opprinnelige intervensjonenogeffekten forble. Disse funn samsvarermed funn fra intervjuene med pårørende. Studien viser også at den nye intervensjonen for pårørende til yngre personer med demens var nyttig for disse pårørende og denne effekten forble. Pårørende forbedret intervensjonene og de hadde verdifulle forslag til videre utvikling av intervensjonene. Konklusjon: Denne avhandlingen viser at disse familiene, støttekontaktene og annet helsepersonells meninger ikke må bli oversett når en skalutvikle tjenestetilbud og tilrettelegge tjenester slik at det er mulig for familier med demens å delta i samfunne

Introduktion: Idag är tillgängligheten på lekområden för barn och vuxna med funktionsbegränsningar bristfällig. Lek är en förutsättning för alla barns intellektuella lärande och utveckling. Audit tool är ett bedömningsinstrument, med en grund i universell design, som ser över lekområdens tillgänglighet. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuter och förvaltare av lekområdens uppfattning om Audit tool. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt fältanteckningar. Ett ändamålsenligt urval gjordes bestående av fyra arbetsterapeuter och fyra förvaltare av lekområden. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier. Den första kategorin vid namn En bra design som kan bli bättre behandlar Audit tools layout och även vilken utvecklingspotential bedömningsinstrumentet har. Frågor av varierande relevans är den andra kategorin där synpunkter om frågornas komposition och innehåll presenteras. I den tredje kategorin, med namnet Omgivningsfaktorer som påverkar bedömningen, benämner deltagarna aspekter som är av vikt men svåra att påverka. Väder samt den omgivande kontextens påverkan omnämns. Den sista kategorin bär namnet För vem passar Audit tool? Här redovisas deltagarnas syn angående professioner som Audit tool passar för och även vilka funktionsvariationer som innefattas av bedömningsinstrumentet. Konklusion: Deltagarna i denna studien ser ett behov av Audit tool. Dock finns det detaljer att vidareutveckla innan bedömningsinstrumentet anses fulländat.

Ett av den svenska politikens viktigaste uppdrag är att trygga allas rätt till bostad. Detta har historiskt sett sökt förverkligas genom en universell bostadspolitik. Denna bostadspolitik har varit i linje med rådande välfärdsmodell utan särskilda lösningar för de med lägst inkomster. De allmännyttiga bostadsföretagen, allmännyttan, som varit ett viktigt medel i denna politik har sedan 2011 fått en förändrad roll och ska enligt ny lag drivas enligt affärsmässiga principer. Som en effekt av detta har allmännyttiga bostadsbolag börjat ställa högre krav på sina bostadssökandes ekonomi, med följd att medborgare med sämre ekonomiska förutsättningar fått det allt svårare att finna bostäder. För att infria rätten till bostad har bostadspolitiken på senare år präglats av allt fler selektiva lösningar för de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Trots detta har det uppfattats finnas ett politiskt motstånd till det selektiva system som på engelska kallas social housing, något som kan anses vara motsägelsefullt då utvecklingen i praktiken kan tolkas gå i den riktningen. Denna uppsats undersöker riksdagspartiernas inställning till social housing med stöd av intervjuer med respektive partis bostadspolitiska talesperson. Vidare prövas om det utifrån denna inställning finns en diskrepans i dagens bostadspolitik där social housing avfärdas explicit men ändå tillämpas i praktiken. Studien visar att det inom svensk politik finns ett starkt motstånd till social housing, vilket anses kunna förklaras utifrån teorier om stigberoende. Samtidigt förs en politik med tydligt selektiva inslag och dagens bostadspolitik kan därför anses vara paradoxal.

I studien undersöks livsmedelsförpackningar för att se hur de kan utformas för synsvaga utifrån ett universellt designperspektiv. I studien utfördes en semiotisk bildanalys där vi analyserade ett urval förpackningar från ICA:s egna varumärken. I den semiotisk bildanalysen analyserade vi förpackningar på en denotativ och konnotativ nivå. Därefter analyserades dem utifrån princip 4 i universell utformning. I början av undersökning utgick vi även utifrån designprincip 1 men principen hade otillräcklig relevans för den här undersökningen och ingick därför inte i denna studie. Analysens resultat sammanfattades sedan där förpackningarnas grafiska särdrag jämfördes utifrån ett universellt designperspektiv samt med NDA:s rekommendationer för vad som gynnar människor med synsvaghet. Resultatet visar att samtliga förpackningar inte är i enlighet med princip 4 då samtliga förpackningar innefattar text som har lägre teckengrad än vad som rekommenderats. Två av fyra förpackningar har tydliga kontraster men designattributet har ändå frångåtts i stor utsträckning.

Den nordiska badkulturen sträcker sig långt tillbaka. Bastubad, kallbad, källbad och motionsbad - under perioder har det ibland ansetts både omoraliskt och farligt. Idag har traditionen fått liv igen. Runt om i landet renoveras eller byggs kallbadhus upp. Vision för Sverige 2025 och agenda 2030 är två exempel där vi presenterar en plan för att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle. Det ökande intresset för olika typer av utomhusbad, parallellt med en åldrande befolkning och ett inkluderande synsätt i samhället, ställer höga krav på utformningen av våra publika byggnader och allmänna platser.  Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utformning av ett kallbadhus och ge förslag på hur vi kan utforma dagens kallbadhus för att design, funktion och tillgänglighet ska gå hand i hand. Detta har gjorts genom att studera hur kallbadhusen traditionsenligt utformats och definiera vad som krävs för att ett kallbadhus ska anses tillgängligt. Målet var att identifiera hur man kan skapa god funktion och tillgänglighet i kallbadhus, för så många som möjligt i samhället och presentera ett förslag på gestaltning av detta.  Forskningsfrågorna har undersökts och besvarats genom en designprocess där fallstudier och litteraturstudie fungerade som basen för resultatet som presenteras i en syntes. Studien har följt en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ informationsinsamling.  Syntesen visar att det finns fyra viktiga delar av tillgänglighet som behöver uppfyllas - social, informativ, kommunikativ och fysisk tillgänglighet. Vidare når man dessa genom att utveckla ett kallbadhus som bygger på underkategorierna förväntningar, säkerhet, attityd, information och funktion. Ett gestaltningsförslag presenteras som visar hur frågan skulle kunna lösas rent praktiskt.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka i vilket eller vilka syften lågstadielärare beskriver att de använder bildstöd i svenskundervisningen samt om de använder det som en inkluderande respektive språkutvecklande resurs. Litteratur och forskning framställer bildstöd som ett verktyg för att tydliggöra språk genom att erbjuda en visuell förståelse. Studien tog avstamp från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 1–3 och utgick från Universell Design för Lärande (UDL), för att undersöka om lärare använder bildstöd för att inkludera eller utveckla språket – eller bådadera. Resultatet visar att lärare använder bildstöd i inkluderande syfte i samtliga ämnen. I ett språkutvecklande syfte framkom det att lärarna använder det främst i engelska, matematik och naturkunskap men inte i svenskundervisningen. Detta synliggör att det saknas kunskap och förståelse för hur bildstöd som språkutvecklande resurs kan användas i svenskundervisningen i lågstadiet.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter studenter med dyslexi ställs inför när de besöker sidan Studera med funktionsnedsättning på Mälardalens universitets hemsida, för att kunna lösa de problem som uppstår och tillgodose de behov som finns. Resultaten som framkommer genom detta arbete ska sedan stå i grund för en guide till Mälardalens universitet om hur de kan anpassa hela hemsidan för att bli mer tillgänglig. Rullstolsburna personer behöver inte bära på sina egna ramper, så varför kan inte hemsidor vara mer tillgängligt anpassade för personer med dyslexi?   Metoderna i detta arbete som kommer utföras för att undersöka kring användarna och deras behov är deltagande observationer, intervjuer, fokusgrupp, A/B tester och enkät. Utifrån de genomförda metoderna har det framkommit att mottagarna önskar att få fler tillgänglighetsalternativ i form av uppläsning, få möjligheten att ändra färg på bakgrunden samt ändra typsnitt. Utöver dessa tillgänglighetsanpassningar har det även framkommit att annorlunda rubriksättning, annat gränssnitt och layout är önskat från användarna samt att innehållet på brödtexterna ska minska.   Prototyper har utformats utifrån de framtagna resultaten och finns att ta del av i slutet av denna rapport. Teorierna som används i arbetet är läsbarhetsteorier, lättlästhet, läsförståelse samt universell design och tillgänglighet för webb. Dessa teorier har använts för att styrka arbetets relevans och forskning där informationen som framkommer från tidigare forskning testas och analyseras utifrån målgruppen för detta arbete. Teoriernas sammanställning och fakta tillsammans med metodresultaten kommer sedan stå i grund för utformningen där universell design appliceras för att skapa en mer användarvänlig och tillgänglig sida från början där även innehållet blir mer lättläst för att öka läsbarheten för målgruppen. / This is a thesis in information design with a focus on text design. The purpose of this work is to investigate the difficulties faced by students with dyslexia when visiting the Study with Disabilities page on Mälardalens university’s website in order to solve the problems that arise and meet the needs that exist. The results obtained through this work will then form the basis for a guide to Mälardalen University on how to adapt the entire website to become more accessible and apply universal design. Wheelchair users do not need to carry their own ramps, so why can't websites be more accessible for people with dyslexia?  The methods used in this work to further investigate users and their needs include participatory observations, interviews, focus groups, and A/B testing. Based on the methods conducted, it has been found that users wish to have more accessibility options such as text- to-speech, the ability to change the background color, and font style. In addition to these accessibility adjustments, it has also been found that different headline formatting, a different interface and layout are desired by users, and that the content of the body text should be reduced.  Prototypes have been designed based on the results obtained and can be found at the end of this report. The theories used in this work are readability theories, easy-to-read text, reading comprehension, and universal design and web accessibility. These theories have been used to support the relevance of the work and research where the information obtained from previous research is tested and analyzed based on the target group for this work. The sammary and facts of the theories together with the method results will then form the basis for the design where universal design is applied to create a more user-friendly and accessible site from the start, where the content also becomes easier to read to increase readability for the target group.