Varje år lägger företag ner hundratusentals kronor för egna webbplatser. När programmerare och ledning är nöjda med utseende och funktionalitet sätts webbplatsen i bruk. Det är ofta först nu som företaget får in respons på om webbplatsen från användarna. I vissa fall blir detta en katastrof eftersom fel produkt erbjuds till användaren eller att användaren inte förstår hur han ska använda produkten.För att förhindra detta problem på bästa möjliga sätt används användbarhetstest för att utreda vad användaren av det blivande systemet vill ha innan systemet distribueras.Målet med examensarbetet är att konstruera en webbplats avsedd för den kommande utbildningen Creative business management. Syftet är därefter att visa hur användbarhetstest på bästa möjliga sätt bör användas i samband med utvecklingsarbetet av webbplatser. Utvecklingsarbetet sker med hjälp av en anpassad version av Siegels utvecklingsmodell. För att utföra användbarhetstest används sedan Molich modell för användbarhetstest.Arbetet visar vidare att användbarhetstest bör användas kontinuerligt under hela utvecklingsarbetet för att inte riskera att arbetet glider iväg åt fel riktning. Det krävs endast fem testdeltagare för att finna 80 % av de möjliga användbarhetsproblemen på en webbplats. Det optimala är att använda fem testdeltagare i flera etapper i samband med olika versioner och uppgraderingar av webbplatsen för att kvalitetssäkra arbetet.

Experio Lab i Landstinget i Värmland, Karolinska Institutet och Kungliga TekniskaHögskolan håller i dag på med att utveckla en digital tjänst i form av en app försmärtpatienter. Målet är att genom en digital tjänst kunna lära sig mer om hur patienter kankartlägga sina besvär inför ett möte med sjukvården. Uppsatsen syftar till att inför kommande användbarhetstester på riktiga patienterundersöka hur väl prototypen fungerar när det kommer till gränssnittet och ge förslag somskulle kunna förbättra appen inför de kommande användbarhetstesterna. Undersökningen genomfördes i två steg: Först testades appen som en pappersprototyp.Därefter genomfördes användbarhetstester med hjälp av studenter och experter inomtjänstedesign på en ipad-platta, där både intervjuer och observationer gjordes. Resultatetvisade att flera av testpersonerna hade samma sorts svårigheter när det kom till att interageramed appen. Svårast var att rita sina besvär på besvärsteckningen samt att veta var i processenman befann sig. Efter genomförande av studien uppgav de flesta testpersonerna att de skullerekommendera appen till någon de kände. Majoriteten såg även behov av att appensanvändargränssnitt blir tydligare för användaren.

För att en applikation ska förenkla användarnas arbetsprocesser finns det utöver funktionalitet ett behov av att applikationen är användarvänlig. Under utvecklingens gång behövs det många gånger göras förändringar i design och funktionalitet. Förändringarna kan vara tidskrävande. Därför kan iterativ utveckling av en designprototyp som en del av utvecklingsfasen minska den totala utvecklingstiden. Syftet med examensarbetet är att undersöka om iterativ utveckling av en designprototyp kan bidra till utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation. Frågeställningen formulerades på följande vis: Kan iterativ prototypframställning främja utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation? För att besvara frågeställningen utvecklades en designprototyp iterativt i flera versioner med hjälp av användartester samtidigt som tiden för utvecklingen registrerades. Prototypens utveckling utvärderas senare i rapporten för att få reda på hur den iterativa processen har påverkat designprototypen. Till sist jämförs en liknande webbapplikation, från ett tidigare examensarbete, som ej var iterativt utvecklad med den webbapplikation som utvecklades iterativt i det här examensarbetet. Utvecklingen av en designprototyp är mindre tidskrävande eftersom det går snabbare att införa förändringar i den i jämförelse med själva webbapplikationen. Det tidigare examensarbetet, visar sig med hjälp av tester på skärmbilder och med jämförelse med det här arbetet, att det har vissa brister i funktionalitet och användbarhet. Slutsatsen blir att det är fördelaktigt med iterativ utveckling eftersom det tar mindre tid att införa förändringar i ett tidigt stadie i en designprototyp och att designfel upptäcks tidigt med hjälp av testanvändare. De förändringarna hade varit tidskrävande att införa direkt i själva webbapplikationen.

No description available.

This thesis investigates in which way principles and theories of usability is revelant when evaluating interactive systems for children aged 10-12. It also investigates whether there are specific factors that you should keep in mind while developing interactive products for the targeted group.The results of the qualitative study shows that priciples and theories of usability is relevant when evaluating interactive systems for the targeted group. However there is one concept that is more significant than the others. Our study shows that our targeted group is sensitive to time-consuming activities such as loading times etc. which has to do with the efficiency of the system. In the analysis of our empirical data we distinguished four factors of importance when developing interactive products. The system should help the user in terms of navigation and information retrieval. The system should consider the users exploratory behaviour by avoiding too many focal points in informative systems. The system should, in a distictive manner, visualize loading times etc. as the targeted group may accuse the system for being disfuntional. The system should only let the user make sensible decisions. Otherwise annoyance and confusion may occur. / Denna C-uppsats undersöker på vilket sätt användbarhetsprinciper och teorier är relevanta vid utvärdering av interaktiva system med målgruppen barn 10-12 år. Den undersöker även om det finnsf aktorer som är viktiga att tänka på när man ska utveckla en interaktiv produkt för vår målgrupp. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med hjälp av observation och användartest. Studien visar på att användbarhetsprinciper och teorier som finns idag även kan användas för utvärdering av system för vår målgrupp men det finns begrepp och attribut som har mer relevans än andra. Effektivitet som är ett begrepp taget ur ursprungsdefinitionen av användbarhet är enligt vår studie det viktigaste begreppet, detta för att vår målgrupp är uppenbart känsliga för tidskrävande aktiviteter som t.ex. laddningstider. I analysen av vår studie uppmärksammade vi fyra faktorer som är viktiga att tänka på vid utveckling av interaktiva system för vår målgrupp. Dessa fyra är att: Systemet bör hjälpa användaren i navigation och informationssökning för att på så sätt minimera antalet fel. Systemet bör ta hänsyn till användarnas explorativa beteende genom att undvika för mångafokuspunkter i informativa system. Systemet bör vara visuellt tydligt med att visa laddningstider och dylikt då målgruppen annars kan beskylla systemet för att ej fungera. Systemet bör överlåta alla val till användaren. Så fort användaren upplever att ett val inte är medvetet så skapas irritation och förvirring.

Idre Fjäll currently has not full control of how visitors experience their site or if it has good usability. I have helped the company to do a usability test on their website to see how and where any improvements can be made on the page before the winter season 2010. I have also done a survey to investigate how users perceive Idre Fjälls website. Ten people of various ages participated in the survey. All test subjects was recorded with both audio and screen activity during the tests. The test consisted of five different tasks to be solved over the internet at Idre fjälls website. Nr 1, 3, 4 and 5 was solved for most without problem. In nr 2, where a booking of a house would be done, here arose a problem in nine tests out of ten. The results show that the site has very good graphic design and information design, but some weaknesses in interaction design. I have worked out proposals on the most significant problems identified during the test.

<p>Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av.</p><p>Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet. 40 av 64 problem klassades som allvarliga problem som behöver åtgärdas. Endast två av de 64 klassades inte alls som problem. Det finns stor risk att användarnyttan inte är genomtänkt och att det behövs en djupare förståelse för slutanvändarna om Impactorium skall bli användbart. Hur slutanvändaren vill arbeta och vilken funktionalitet han har behov av bör inte basras på antaganden.</p>

Sammanfattning: Introduktion: Hos äldre leder fall ofta till nedsatt funktion och ökad rädsla för att falla igen. Träning av balans och muskelstyrka har visat sig vara den åtgärd som bäst förebygger fall i åldersgruppen. Appen MinBalans är ett självtest under utveckling för att äldre ska kunna mäta sin balans och benstyrka med en mobiltelefon. Användbarhetstester är viktiga under utvecklandet av appar, särskilt gällande självtester då appen används på egen hand.   Syfte: Syftet med studien var att utvärdera användbarheten av en prototyp av appen MinBalans med avseende på testinstruktioner och genomförande.   Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod tillämpades. Användartester av appen, innehållande balanstest och benstyrketest, gjordes på sju deltagare över 70 år. Observationer med Think aloud-metoden, semi-strukturerade intervjuer och System Usability Scale (SUS) användes. Resultaten analyserades genom en deskriptiv sammanställning av observationsprotokoll och SUS-mätning. En tematisk analys gjordes utifrån intervjuerna samt film- och ljudinspelningar av observationerna.   Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman; Kognitiv utmaning och Otydligheter i appen. Vanligt förekommande problem var att minnas allt från instruktionsfilmerna och att navigera i appen. Observationsprotokollet påvisar en inlärningsfaktor och att alla deltagare klarade 45% av uppgifterna utan problem. SUS-mätningen tyder på en bra användbarhet av appen.   Slutsats: Äldre upplever användandet av MinBalans som positivt och med viss hjälp klarar de av att utföra självtest av balans och styrka. MinBalans kan vara möjlig att använda på egen hand då användaren möjligges en inlärningsperiod. Efter ändringar av främst navigering i appen och information i filmerna är det möjligt att appen kan vara användarvänlig från start.

<p>På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter. </p><p>Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet. </p><p>Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats. </p><p>Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.</p>

Strömsholmen är en världsledande tillverkare av gasfjädrar och gashydrauliska system. De tillverkar gasfjädrar under tre olika varumärken; Kaller, Hyson och Fibro. Strömsholmen erbjuder kunder att köpa serviceutrustning så att gasfjädrarna kan repareras eller underhållas. En del av serviceutrustningen är en serviceväska med serviceverktyg. I detta examensarbete har serviceväskan och verktygen i väskan utvecklats vidare och designats om för att vara mer användarvänliga, bättre representera varumärkena samt reducera kostnaden. Fokus har legat på väskan samt ett verktyg som demonterar låsringar i gasfjädrar. Examensarbetet inleddes med en omfattande nulägesundersökning för att ta reda på hur en service går till, vem som utför service, varför behovet av service uppstår och hur kontexten för service av gasfjädrar ser ut. Det genomfördes observationer, intervjuer och användbarhetstest. Materialet som samlades in analyserades och baserat på analysen sammanställdes en kravspecifikation. Konceptutvecklingsfasen genomfördes med olika metoder för att generera idéer och göra ett konceptval för hur servicesystemet i den nya väskan skulle se ut. Detaljdesignfasen fokuserade på att specificera utseendet och funktionen för främst låsringsverktyget och väskan. Även de övriga verktygen fick förbättringsförslag av varierande detaljnivå. Resultatet utvärderades utifrån kraven. De flesta kraven uppfylldes. / Strömsholmen is a world leading manufacturer of gas springs and gas hydraulic systems. They market their gas springs under three brands; Kaller, Hyson and Fibro. Strömsholmen offer their customers to buy service gear to repair and maintain their gas springs. In this gear there is a service tool kit. In this master thesis the service tool kit has been developed further and redesigned to be more user friendly, better represent the brands and to be more cost effective. The focus of the project was the tool case and the lock ring tool. The first half of the project was an extensive research phase where the goal was to learn more about the service process, who performs it, why there is a need for service of gas springs and what the context for service looks like. This was done through interviews, observations and usability tests. The information gathered was then analyzed and a list of product requirements was made. The concept development phase was executed through a series of methods to help generate ideas and select a concept for the service system of the new tool kit. The detail development phase mainly focused on the lock ring tool’s form and function and the appearance of the case. However, the other tools were also developed in a varying degree of detail. The result was reviewed based on the product requirements. Most requirements were fulfilled.