Denna studie har undersökt vilka användbarhetsfaktorer och funktioner som gör att en karttjänst får hög användbarhet och ökad tillgänglighet till allmänheten. En karttjänst utvecklades som utgångspunkt i studien. Karttjänsten kan lagra aktuella positionsdata för vägbommar. Karttjänsten användes i samband med användbarhetstester för att evaluera användbarheten. Resultaten från användbarhetsundersökningen avhandlar användbarhetsfaktorer i användargränssnittet. Crowdsourcing antogs som förutsättning och användes som underlag i utformningen av användbarhetsundersökningen.

I och med att informationsteknologin (IT) har utvecklats så har det uppkommit nyamöjligheter att kommunicera över allt längre avstånd. Samtidigt har marknaden förmånga IT-företag blivit allt mer global vilket innebär att produkter behöver anpassasoch utformas så de kan användas i flera olika länder. Inom interaktionsdesign försökerman jobba nära de presumtiva användarna för att utvärdera produkter, genom såkalladeanvändbarhetstester, innan de lanseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkommunikationen mellan deltagare som befinner sig på samma fysiska plats somtestledare skiljer sig stort från kommunikationen mellan deltagare och testledare sominte gör det och hur detta påverkar användbarhetstestet och dess tolkning. Dettaundersöks genom kommunikationsanalys av inspelningar av två användbarhetstest, tvådär testledare och deltagare befinner sig på samma plats och två då de inte gör det. Detvisar sig att kommunikationsmissar uppstår vid alla test men att de delvis skiljer sig åtoch dessutom kan tänkas påverka utgången av användbarhetstest, genom attanvändaren exempelvis missförstår testledaren eller att denne i sin tur inte lyckaskommunicera att den inte förstår, till testledaren.

Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av. Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet. 40 av 64 problem klassades som allvarliga problem som behöver åtgärdas. Endast två av de 64 klassades inte alls som problem. Det finns stor risk att användarnyttan inte är genomtänkt och att det behövs en djupare förståelse för slutanvändarna om Impactorium skall bli användbart. Hur slutanvändaren vill arbeta och vilken funktionalitet han har behov av bör inte basras på antaganden.

På uppdrag av HOW Solutions AB har användartester utförts på deras applikation NPÖ Mobil. Applikationen bygger på det webbaserade systemet NPÖ (Nationell Patientöversikt) och ger vårdpersonal (främst distriktssköterskor) tillgång till patienters journaler i sin smartphone eller surfplatta vid hembesök. Syftet med studien är att dels se om det finns någon skillnad mellan smartphone och surfplatta med avseende på lostness och tid men också att identifiera problem i systemet som behöver designas om. För att få en bra överblick över distriktssköterskors arbetssätt intervjuades två stycken. Dessa intervjuer låg sedan till grund för användartestet som utvecklades. Användartest gjordes på 8 sjuksköterskor och distriktssköterskor i Östergötland. Ingen statistisk skillnad mellan surfplatta och smartphone med avseende på lostness eller tid kunde påvisas. Däremot påvisades lostness i ett flertal funktioner i applikationen och även en del uppgifter som försöksdeltagarna inte lyckades lösa. Med grund i de resultaten togs en del designförslag fram för att förbättra applikationen.

Uppsatsen undersöker användbarheten av tre digitala verktyg som pedagoger använder för att skapa digitala uppgifter och prov. Skolverkets digitaliseringsstrategi har som delmål att alla nationella prov ska skrivas digitalt år 2022. Karlstads Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning önskade hjälp med att utvärdera hur pedagoger upplever användbarheten på lärplattformen Itslearning samt de digitala verktygen DigiExam och Microsoft OneNote som ingår i Microsoft Office 365. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad pedagogerna tycker fungerar samt identifiera eventuella problem med de digitala verktygen. En avgränsning har gjorts till att undersöka hur pedagogerna upplever funktionen ”Test” i Itslearning, DigiExams funktion ”Skapa nytt prov”. En allmän utvärdering av Microsofts OneNote har utförts i syfte att undersöka pedagogernas uppfattning om verktygets användbarhet. Sex lärare på en gymnasieskola i Karlstad genomförde några arbetsuppgifter varefter de besvarade ett frågeformulär baserat på John Brookes ”System Usability Scale” (SUS). Slutsatsen är att Itslearning-funktionen ”Test” och DigiExam-funktionen ”Skapa nytt prov” är båda lätta att använda och väl genomtänkta. Utvärderingens resultat antyder en inte lika god användbarhet hos Microsoft OneNotes.

Som en del av forskningsprojektet Young Operator 2020 så syftar den här studien till att vara ett första steg mot en produkt, som med hjälp av av tekniken augmented reality ska vara en del av framtidens tillverkningsindustri. Studien utgår från kognitionsvetenskap och människa-datorinteraktion för att ha användaren och användarens interaktion med prototypen i fokus. Eftersom olika typer av användare kan behöva olika saker av ett system, kommer den här studien också att utgå från teorier om kompetensnivåer. Ett system som är användbart för exempelvis en novis behöver inte nödvändigtvis vara användbart för en expert. En prototyp har skapats som en del av ett annat projekt och den utgår från det arbetssätt som operatörer på Volvo GTO i Skövde har idag. Prototypen använder sig av augmented reality för att visualisera instruktioner. Det är tänkt att prototypen bland annat ska hjälpa noviser att närma sig expertanvändare. Ett kompetitivt användbarhetstest har gjorts där prototypen jämförts med nuvarande system på Volvo GTO. Resultatet av studien visar att prototypen i dagsläget inte kan anses vara användbar. Flera rekommendationer har dock presenterats som ett bidrag till vidareutveckling av prototypen. / Young Operator 2020

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lärare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrån lärarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation. Applikationen ger lärarna möjlighet till ett stödsystem med olika användningsområde som närvarokontroll, anmärkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt på plats. Stor vikt har lagts på att göra applikationen lättanvänd och användarvänlig och därför har tester med användare varit en stor del under utvecklingen.

Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.

Företaget Spåra Group AB (Spåra) säljer enheter som kan kopplas till mobiltelefonen via en applikation och därefter skicka GPS-koordinater från enheten till applikationen. Exempel på ett användningsområde för produkten är att fästa en enhet på sin cykel, för sedan kunna bli notifierad om den lämnar en förbestämd zon. Företaget Spåra upplever att deras gränssnitt i applikationen har förbättringsmöjligheter för användbarheten då användare har uttryckt användandet som svårt och inlärningsprocessen som lång.  För att besvara frågeställningen “Hur kan ett designförslag för en spårningsapplikation vara utformat för att öka användbarheten?” användes forskning genom design och en iterativ designprocess. Inledningsvis kontaktades användare genom en enkätundersökning för att samla in data om deras nuvarande upplevelser av applikationen. Datamaterialet lade sedan grunden för utvecklingen av designförslaget som blev en digital interaktiv prototyp i designverktyget Figma. Prototypen testades och utvärderades med avseende på användbarheten vilket resulterade i utmärkt användbarhet (se avsnitt 6). I en jämförelse av effektivitet (antal klick till förbestämt mål) mellan applikationen och prototypen presterade prototypen bättre än applikationen på samtliga tester. För framtida studier är en jämförelsestudie av intresse där fler koncept gentemot applikationen testas, detta för få en tydligare indikation på nivån av användbarhet för denna prototyp.

This study addresses a usability testing method and the development of a new testing procedure that includes eye-tracking. By correcting errors within the system before it reaches the end-user contributes to satisfied customers, high quality, and a useful system. Testing is all-important in identifying errors in the test procedure to be sure to capture issues in the system being tested. The aim of the thesis is to analyze and examine the testing methods used in the company and present how the development of a new testing method should be suitable for the company. The traditional testing method is compared with a new testing method that includes eye-tracking. The empirical material was generated by usability testing. Other methods such as background questionnaire, observation, interview, review thinking-aloud, and pilot test were also used. In the conclusion of the study, it was found that the traditional testing method met the criteria of how a usability test should be conducted. Another conclusion was that the new testing method helps to clearly see and identify usability problems that may be present in a system. / Denna studie behandlar en testmetod för användbarhet och vikten av att ta fram en ny utvecklad testmetod med hjälp av eye-tracking. Genom att korrigera fel inom systemet innan det når fram till slutanvändaren bidrar nöjda kunder, hög kvalitet och ett användbart system. Syftet med uppsatsen är att analysera och utreda testmetoder som används i företaget samt kartlägga hur utvecklingen av en ny testmetod ska vara passande till verksamheten. Detta jämför jag med den nuvarande testmetoden med implementering av eye-tracking. Uppsatsens undersökningsfrågor är således: Hur kan företagets nuvarande testmetod förbättras? Hur lätt är det för företaget att använda den nya testmetoden? Är den nya testmetoden mer användbar för företaget jämfört med deras nuvarande metod? Det empiriska materialet har framställts genom användbarhetstester. Även andra metoder, såsom bakgrundsenkät, observation, intervju, retrospektiv granskning och pilottest har använts. I studiens slutsats har det framkommit att den nuvarande testmetoden uppnår kriterier på hur en användbarhetstest ska genomföras. Ytterligare slutsats har varit att den nya testmetoden bidrar med att tydligt se och identifiera användbarhetsproblem som kan finnas i ett system.