Användbarhet är viktigt både på webben och i intranät. Om användare stöter på problem på en webbplats så uppsöker de en annan webbplats. Om anställda stöter på problem i ett intranät minskas produktiviteten och användarupplevelsen. Navigation är ett centralt problem inom webbdesign allt eftersom webbplatsen växer framkommer problem med hur man förflyttar sig på webbplatsen. Olika menytyper och menylayouter påverkar användarens förmåga att förstå webbplatsens struktur och hur man navigerar på den. Menytyperna som undersöks i uppsatsen är vertikala, horisontella och hamburgermenyer (en ikon som öppnar en vertikal meny). Jämförelsen av de tre menytyperna skedde med hjälp av metoderna användbarhetstest och kvalitativa intervjuer. Sex testpersoner från fallföretaget Stamford AB deltog i testerna. I användbarhetstestet utvärderas tre prototyper, en för varje menytyp som undersöktes. Efter varje testsession genomfördes en kvalitativ intervju där varje testperson fick svara på frågor angående menyerna i prototyperna och hur de upplevde dem. Resultatet visar att hamburgermenyn är prestationsmässigt mest effektiv att använda, trots att det var den typ av meny som upplevdes svårast att använda av majoriteten av testpersonerna. Den horisontella menyn upplevdes enklast att använda av fyra av de sex testpersonerna.

Med dagens teknik är det lätt att publicera information på Internet som andra personer kan ta del av. Detta kan göras mer eller mindre användbart. Det finns mängder av teorier och guidelines för hur detta ska gå till. I denna rapport försöker vi reda ut om dessa teorier används i praktiken och hur det påverkar användaren. Vad är det egentligen som gör en webbplats användbar? Vi har främst koncentrerat oss på teorier och guidelines som rör hur man placerar information på ett användbart sätt samt hur man underlättar för användaren då de navigerar mellan de olika sidorna. För att undersöka huruvida olika teorier och guidelines tillämpas i praktiken har vi valt att närmare granska Blekinge Tekniska Högskolas intranät, Idenet. Genom användbarhetstester med användare, samtal med webbutvecklare och en egen undersökning av Idenets gränssnitt har vi försökt besvara följande frågor: Hur pass användbart är Idenet? Tillämpas de av oss utvalda teorier om användbarhet på Idenet? Stämmer teorierna med användarnas åsikter om Idenets gränssnitt? Vi kom fram till att vissa teorier tillämpas på Idenet och andra inte. Eftersom vi i samtalet med webbutvecklare fick veta att man inte direkt tillämpat några teorier och guidelines i utvecklings arbetet var det intressant att se att många teorier likväl kunde identifieras på Idenet. Samtidigt som Idenets gränssnitt talar emot vissa teorier och guidelines upplevdes det av användaren i det stora hela som lätt att använda. Användarens vana att använda Idenet tror vi har en stor betydelse i detta sammanhang. Det var också intressant att se att trots att användarna tyckte att Idenet var lätt att använda hade de många förslag på åtgärder som skulle förbättra Idenet.

På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter. Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet. Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats. Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.

<p>Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.</p>

<p>RIB är ett verktyg som kan användas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av räddningstjänstinsatser. Meningen är att RIB ska kunna användas av personer som endast har en grundläggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgå en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i gränssnitt och struktur i RIB utan inblandning av Räddningsverkets egna värderingar och förutfattade meningar.</p><p>Arbetet inleddes med teoriinhämtning varefter empiriska studier följde i form av genomgång av en marknadsanalys, intervjuer med användare samt observation av användare. Under arbetets gång utformades också en utvärderingsmodell för användartest, denna låg till grund för ett utfört användbarhetstest.</p><p>Arbetet har resulterat i en diskussion dör förändringar i RIB föreslås. Del föreslås förändringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och därigenom göra det lättare för användaren att överblicka programmet. Dels föreslås förändringar i de olika delar som RIB består av som är tänkta att göra det enklare för användaren att överblicka all information i en akut situation.</p> / <p>RIB is a tool that can be used for activities such as risk management, emergency prevention, education, supervision, planning and when carrying out a rescue operation. The objective is that novice users should be able to use RIB without the need of extensive training in how the program works.</p><p>The purpose of this master thesis has been to identify deficiencies in the user interface and structure of RIB without any interference from the Swedish Rescue Services Agency concerning its values and preconceived notions.</p>

Denna rapport beskriver process och resultat av ett examensarbete inom produktutveckling, genomfört vid Linköpings universitet under vårterminen 2015. Examensarbetet har skett i samarbete med Reality Labs vid Combitech AB och varit en del av ett projekt som syftar till att utveckla ett informativt navigeringshjälpmedel för båtturister på Kosteröarna. Fokus i examensarbetet har varit användbarhet och visualisering, och målet har varit att utveckla ett koncept för produktens gränssnitt. Detta genomfördes i fyra steg; användarstudie, konceptutveckling, prototyputveckling och prototyputvärdering. I användarstudien intervjuades 10 personer, fem med erfarenhet av navigering med båt och fem utan sådan erfarenhet, om vilka krav och önskemål som finns på ett hjälpmedel för att dels navigera och dels få en positiv helhetsupplevelse av Kosteröarna. Konceptutvecklingen skedde i ett antal steg där antalet alternativa koncept minskades för varje steg samtidigt som detaljgraden ökades för de kvarvarande alternativen, tills ett slutligt koncept tagits fram. Detta koncept innefattade tre olika lägen; planera, navigera och upptäcka, för att kunna ge användaren en personlig upplevelse. Genom ett omfattande planeringsverktyg möjliggörs att användaren får förslag baserat på personliga preferenser. Dessutom läggs största delen av användarens beslutsfattande i planeringsstadiet, vilket begränsar mängden information som ges under navigering. Två prototyper togs fram; en pappersprototyp innefattande alla tre lägen samt en interaktiv prototyp innefattande enbart läget navigera. Dessa prototyper utvärderades tillsammans med några av de användare som deltagit i användarstudien. Konceptet som helhet fick mycket positiv feedback, men också konstruktiva synpunkter som kan tas vidare för förbättring av konceptet. Även om det inte finns utrymme för vidare arbete inom examensarbetet kan användarnas synpunkter bidra med värdefulla insikter till projektet. / This report describes the process and result of a master thesis in product development, conducted at Linköping university during spring term 2015. The master thesis has been carried out in cooperation with Reality Labs at Combitech AB and has been a part of a project aiming to develop an informative navigation equipment for boat tourists at Koster islands. The focus of the thesis has been usability and visualization, and the objective has been to develop a concept for the interface of the product. This was conducted through four steps; user study, concept development, prototype development and prototype evaluation. For the user study, 10 participants were interviewed, five with experience from navigation with a boat and five without such experience. The interviews were about what requirements and requests there are for an equipment made for both navigation and providing a positive overall experience of the Koster islands. The concept development was conducted through several steps, i which the number of alternative concepts decreased for each step while the level of detail was increased for the remaining alternatives, until one final concept had been developed. The concept included three different modes; plan, navigate and explore, in order to provide the user with a personal experience. Using an extensive planning tool, it is possible for the user to receive suggestions based on personal preferences. Furthermore, the most of the user’s decisions are made during the planning stage, limiting the amount of information provided during navigation. Two prototypes were developed; one paper prototype including all the three modes and one interactive prototype incuding only the navigate mode. These prototypes were evaluated with some of the participants from the user study. The concept received a large amount of positive feedback, but also constructive comments that can be used for furthur improvement of the concept. Even though there is no room for furthur development within this master thesis, the users’ opinions can provide valuable insights for the project.

Webbsystem används flitigt och även för internt bruk gäller det att vara användbar, funktionell, tydlig och ha en god navigation. Människor läser inte text utan letar efter en text som uppfyller deras mål. En undersökning på företaget Stamford AB utförs med deras interna webbapplikation som ska uppdateras och fokusen i denna rapport ligger på designval av knappar och dess läsbarhet. Användbarhetstest har utförts med hi-fi prototyper där testpersoner fick utföra olika uppgifter där flera designförslag testades för hur knappar kan se ut enligt olika designprinciper så som flat design, raised design och rounded corners. Testpersonerna ombads att tänka högt under prototyptestet och intervjuas efteråt för att samla in nödvändig data för att kunna dra slutsatser av undersökningen. Testet visade att en läsbar knapp ska ha normal eller lite mer mellanrum och ha en textstil som är normal eller fet för högsta läsbarhet. Samtliga knappar hade mouseover effekt (highlight) men ingen animation när man trycker ner knappen. Flat design ansågs vara lättare för ögonen.

Sammanfattning Idag finns många interaktiva tjänster, till exempel publika webbtjänster. Dessa tjänster väljer användaren själv om han/hon vill använda sig av. Detta betyder att produkten bör vara enkel och behaglig att använda, annars tappar man användare och eventuella kunder. Det finns ett flertal teorier och guidelines för hur man gör en webbplats användbar. I denna rapport har vi valt att behandla de teorier som rör navigering och informationsstruktur och jämför dessa med Blekinge Tekniska Högskolas webbplats. Vi har studerat användbarheten på webbplatsen, om det finns något som kan förbättras och om webbplatsen uppfyller användarens krav när det gäller navigering och informationens struktur. För att kunna ta reda på vår frågeställning har vi gjort olika studier. Vi har intervjuat informationschefen på Blekinge Tekniska Högskola, för att få en bra uppfattning av hur skapandet av webbplatsen gick till. För att ta reda på hur webbplatsen upplevs av användaren, valde vi att utföra användbarhetstester. Vi testade webbplatsens användbarhet på totalt tio användare. Dessa användare bestod av studenter som nu finns på skolan. Men vi hade även användare som bestod av eventuellt blivande studenter. Testerna bestod av moment som användaren skulle utföra, men även av intervjufrågor. Vi kom fram till att användarna uppfattade webbplatsen som användbar och i många olika frågor samtyckte med utvecklaren av webbplatsen. Det fanns dock frågor där de tyckte olika, till exempel gällande informationens placering på startsidan. Det var intressant att se att trots att användarna tyckte att webbplatsen var användbar hade de en hel del synpunkter och förslag som kan förbättra BTH:s webbplats. Dessa tester har hjälpt oss att ta fram en del förbättringsförslag som utvecklaren kan ha nytta utav inför nästa omarbetning av webbplatsen.

E-handeln växer kraftigt och konsumenterna blir allt mer kräsna, vilket gör att konkurrensen ökar. Användbarhetstest används för att utvärdera en produkt eller service för att komma fram till om den är användbar. Användbarhet är avgörande för e-handeln. Om användaren tycker systemet är för svårt att använda så slutför de köpet någon annanstans. I en större undersökning av Baymard Institute från 2017 visade det sig att produktlistor på webben är dåligt utformade gällande användargränssnittet. Syftet med föreliggande studie är att identifiera fördelar och brister som förekommer vid användandet av interaktiva animationer för att visa hur de påverkar användbarhet hos produktlistor. En utvärdering har skett med hjälp av två prototyper: en statisk produktlista och en produktlista med interaktiva animationer som senare har jämförts med varandra. Dessa prototyper ligger till grund för de intervjuer som utförts och de observationer som gjorts. Intervjuerna har samlat in kvalitativ data och observation metoden har samlat in kvantitativ data som antal klick och tid. Resultatet visade att animationer påverkade attityden till produktlistans innehåll positivt hos majoriteten av deltagarna. Deltagarna upplevde en ökad feedback från webbplatsen. Produktlistan med interaktiva animationer förbättrade deltagarnas uppgiftsprestanda med både mindre totala klick och den totalt spenderade tiden än den statiska produktlistan. Resultatet från denna studie visar att interaktiva animationer starkast påverkar tillfredställelsen men har en viss påverkan även på effektivitet och ändamålsenlighet.

RIB är ett verktyg som kan användas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av räddningstjänstinsatser. Meningen är att RIB ska kunna användas av personer som endast har en grundläggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgå en omfattande utbildning i hur programmet fungerar. Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i gränssnitt och struktur i RIB utan inblandning av Räddningsverkets egna värderingar och förutfattade meningar. Arbetet inleddes med teoriinhämtning varefter empiriska studier följde i form av genomgång av en marknadsanalys, intervjuer med användare samt observation av användare. Under arbetets gång utformades också en utvärderingsmodell för användartest, denna låg till grund för ett utfört användbarhetstest. Arbetet har resulterat i en diskussion dör förändringar i RIB föreslås. Del föreslås förändringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och därigenom göra det lättare för användaren att överblicka programmet. Dels föreslås förändringar i de olika delar som RIB består av som är tänkta att göra det enklare för användaren att överblicka all information i en akut situation. / RIB is a tool that can be used for activities such as risk management, emergency prevention, education, supervision, planning and when carrying out a rescue operation. The objective is that novice users should be able to use RIB without the need of extensive training in how the program works. The purpose of this master thesis has been to identify deficiencies in the user interface and structure of RIB without any interference from the Swedish Rescue Services Agency concerning its values and preconceived notions.