Marknaden för mobila applikationer är mycket stor och växer hela tiden. För att kunna konkurrera på en sådan marknad behöver en applikation ha en hög nivå av användbarhet, den behöver vara lättanvänd och ha ett genomtänkt användargränssnitt.  I detta arbete har en mobilvänlig applikation utvecklats från idé till färdig produkt.  Med hjälp av ett för mobila applikationer anpassat utvecklingsramverk och användartester har en produkt med en verifierad hög nivå av användbarhet utvecklats.

This thesis examines which functions motivate experienced event marketing platform users to continue to use a specific event platform with regards to usability. The event marketing platform service Confetti was chosen as principal. Qualitative information was gathered through usability tests with existing users of Confetti and quantitative information was collected by sending out a questionnaire to existing Confetti users. A contextual analysis was then performed on the compiled material. It was found during the study that the most highly regarded feature was customizability and that inconsistent feedback was the main source of friction experienced by the users. The main entry point for users of Confetti was via recommendations, and users with a free subscription would consider a payment model if they arranged more events in general. Lastly, the simplicity and the ease of use of the Confetti platform was highly appreciated by the majority of the contacted users. A suggestion for future research in this area would be to conduct similar studies with event marketing platforms similar to Confetti in order to get a broader perspective on the usability demands as a whole. / Examensarbetet utreder vilka funktioner som motiverar erfarna användare av eventplattformar inom marknadsföring att fortsätta använda en specifik eventplattform, med avseende på användbarhet. Uppdragsgivaren för examensarbetet har varit Confetti Events. Kvalitativ information har samlats genom användbarhetstester med befintliga användare av Confetti och kvantitativ information har samlats via en enkät som skickats ut till användare av Confetti. Materialet har därefter genomgått en innehållsanalys. Studien visade att den högst värderade funktionaliteten var anpassningsmöjligheter och att inkonsekvent feedback var den största källan till friktion som upplevdes av användarna. Den främsta ingångspunkten till tjänsten var via rekommendationer och användarna med gratisversionen skulle överväga att uppgradera till en betalmodell om de i allmänhet arrangerade fler event. Slutligen, klarheten och användbarheten var högt uppskattade av majoriteten av de kontaktade användarna. Ett förslag för framtida forskning inom området är att genomföra liknande studier på eventplattformar som liknar Confettis med avsikten att få ett ännu bredare perspektiv på vad som efterfrågas i sin helhet, ur ett användbarhetsperspektiv.

I denna studie utvärderades skolplattformen Daisy, som används av studenter och anställda vid Stockholms universitet, institutionen för data- och systemvetenskap. Syftet med studien var att identifiera de allvarligaste användbarhetsproblem som studenterna upplevde samt hitta eventuella lösningar till problemen. Frågeställningen som studien besvarade var: Vilka användbarhetsproblem på funktioner i en skolplattform kan upptäckas genom en fallstudie? Hur kan dessa användbarhetsproblem åtgärdas i en iterativ prototyputveckling?. Problemen undersöktes genom att 36 studenter besvarade en undersökningsenkät. Resultatet visade att studenterna upplevde svårigheter med att boka grupprum. Användargränssnittet ansågs även vara gammalt och omodernt. Forskningsstrategin som användes i studien var fallstudier. Fallstudier bidrog till att identifiera huvudproblemet på djupet i Daisy. Arbetet skedde iterativt med fokus på ett huvudproblem: att boka grupprum. De aktiva deltagarna utformade undersökningen baserat på deras krav och behov. Deltagarnas designlösningar applicerades på en prototyp som utvärderades. I studien deltog fyra studenter som indelades i två grupper: nya och vana användare. Dessa studenter genomförde ett användbarhetstest på prototypen, besvarade en SUS-enkät och en utvärderande enkät. Resultatet visade att användargränssnittet på prototypen var lättnavigerat och viktig information fanns lättillgängligt. Vidare ansåg studenterna att det var betydligt enklare att boka grupprum på prototypen. / In this study, the school platform Daisy, was evaluated. Daisy is used by students and staff at Stockholm University, department of Computer and System Sciences. The aim of the study was to identify the most significant usability issues experienced by students and to find possible solutions to the problems. The research question addressed in the study is: What usability problems regarding features in a school platform can be discovered through a case study? How can these usability problems be addressed in an iterative prototype development? The problems were investigated through a survey questionnaire answered by 36 students. The results revealed that students encountered difficulties in booking group rooms. The user interface was also considered old and outdated. The research strategy used in the study was case study. Case studies contributed to identifying the main problem in depth in Daisy. The work was conducted iteratively, with a focus on the main problem: booking group rooms. The participant's design solutions were applied to a prototype that was evaluated. The study involved four students divided into two groups: novice and experienced users. These students conducted a usability test on the prototype, answered a System Usability Scale (SUS) questionnaire, and completed an evaluative survey. The results showed that the user interface of the prototype was easy to navigate, and important information was easily accessible. Furthermore, the students found it significantly easier to book group rooms on the prototype.

Trafikverket har ansvar över den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt drift av Sveriges vägar. En viktig faktor för säkerheten på våra vägar är vädret. Genom att kunna förutspå temperaturer och nederbörd längs vägar går det att minska risker i trafiken. Det finns mätstationer som mäter vägväder längs de vägar där det är störst risk för halka och snödrev. En mjukvara används för övervakning av väderstationerna och kvalitetskontroll av avvikelser i vägväderdatat. Trafikverket vill byta ut befintligt system för kvalitetskontroll mot ett mer användarvänligt system. I detta examensarbete skapades en prototyp till ett nytt användargränssnitt för kvalitetskontroll. Gränssnittet utvecklades i enlighet med aspekter för användbar webbdesign samt kriterier som togs fram i förstudien vid utvärdering av den befintliga kvalitetskontrollen. Det nya användargränssnittet visar avvikelser som geovisualiseringar och det utvecklades med mjukvarorna PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers samt GeoExt. Användargränssnittets användbarhet utvärderades med en heuristisk utvärdering av målgruppen som det är designat för. Utvärderingen bestod av användartest samt frågeformulär. Resultatet från utvärderingen visade att deltagarnas nöjdhet med gränssnittets design varierade. Slutsatsen var att användargränssnittets användbarhet är godtagbar men att gränssnittet har förbättringspotential. / The Swedish Transport Administration is accountable for the long-term planning and management of the Swedish road infrastructure. An important factor for the safety on our roads is the weather. By predicting the weather it is possible to reduce the risk for accidents. There are stations that measure weather conditions along the roads with the greatest risk of slipperiness and snow drift. Monitoring of these weather station is executed with a  software for quality control of data deviations. The Swedish Transport Administration wants to replace the present interface for quality control with a more user-friendly system. In this thesis, a prototype for a new interface for quality control was created. The interface was developed in accordance with aspects for useful web design and criterias produced in the preliminary study which evaluated the present interface. The new interface displays data deviations as geovisualizations. The interface was developed by using the PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers and GeoExt softwares. The usability of the interface was evaluated by the target audience it is designed for. The evaluation consisted of a heuristic evaluation with user tests and questionnaires. The outcome revealed that participants' satisfaction varied. The conclusion was that the usability of the interface is acceptable but that it has potential for improvement.

Implementering av digitala vårdlösningar har en stor betydelse för samhället men anses också vara en stor utmaning för vårdpersonalen. Syftet med studien är att undersöka eventuella användarbarhetsproblem och teknikstress som kan upplevas bland vårdpersonalen i Arvika och Eda kommun då SecureMailbox ersätter deras nuvarande meddelandetjänst faxen. Ytterligare ett syfte är att samla in rekommendationer utifrån vårdpersonalens upplevelse av systemet. Uppsatsens undersökningsfrågor är således Hur lätt upplever användarna att det var att börja använda systemet?, Vilka är användbarhetsproblemen som finns i SecureMailbox? samt När vårdpersonalen använder gränssnittet, när och var uppstår eventuell teknikstress? Uppsatsens teoretiska referensram är baserad på tidigare studier och litteratur vilka behandlar informations- och kommunikationsteknik i samband med e-hälsa, användbarhet i relation till digitala lösningar inom vården och teknikstress kopplat till detta. Det empiriska materialet har framställts genom användbarhetstester. Även andra metoder, såsom enkät, bakgrundsenkät, observation, intervju, tänka högt och pilottest har använts. De empiriska källorna utgjordes av vårdpersonal som berörs av ersättandet av faxen genom SecureMailbox i Arvika och Eda kommun. I studiens slutsats har det framkommit att upplevelsen av systemets användbarhet är överlag positiv men att identifierade problem gör att vårdpersonalen inte klarade att utföra några av de tilldelade uppgifterna. Utöver detta visar studien att teknikstress uppstod när vårdpersonalen saknade tillräckligt med kunskap för att utföra sina uppgifter. / Implementation of digital healthcare solutions is of great importance in society, but is also considered a major challenge for healthcare professionals. The purpose of the study is to investigate usability problems and technology stress that can be experienced by the healthcare professionals in Arvika and Eda municipality as SecureMailbox replaces their current messaging service, the fax. An additional purpose is to collect recommendations based on the experience of the healthcare professionals of the system. The research questions in this bachelor thesis are thus: How easy do users feel that it was to start using the system?, What are the usability problems found in SecureMailbox? as well as When the healthcare staff uses the interface. when and where does the technology stress occur?. The thesis’s theoretical frame of reference is based on previous studies and literature dealing with information and communication technology in connection with e-health, also usefulness in relation to digital solutions in healthcare and technology stress linked to this is presented. The empirical material has been produced through usability tests. Other methods, such as survey, background questionnaire, observation, interview, think aloud and pilot test have been used. The empirical sources consisted of healthcare personnel who are affected by the replacement of the fax through SecureMailbox in Arvika and Eda municipality. The study's conclusion is that the experience of usability is generally positive but that problems identified in this study are the cause for the health care professionals not being able to perform some of the assigned tasks. In addition, the study shows that technostress occurred when the healthcare professionals lacked sufficient knowledge to carry out their tasks.

Polymeras Chain Reaction (PCR) är i dagens samhälle ett oumbärligt verktyg förlaboratorie- och analysverksamhet. Avdelningarna Genetik och Mikrobiologi på Norrlands universitetssjukhus har sammanlagt ca 25 PCR-utrustningar som alla är i behov av regelbundna kontroller. Kontrollerna görs av sjukhusets egna ingenjörer med en egentillverkad mätutrustning för temperaturmätning i utrustningen. Den tillhörande programvaran är över tio år gammal samt bunden till en dator och är i behov av att förnyas för att framtidssäkra möjligheten till kontroller inom byggnaden. Arbetet har gått ut på att utveckla en applikation i MATLAB r2018b som med temperaturmätning validerar PCR-maskiners funktion och prestanda. Den resulterande applikationen består i ett grafiskt användargränssnitt, datainsamling, dataanalys och rapportgenerering. Applikationen utvärderades genom ett användbarhetstest med en testgrupp bestående av två ingenjörer. Efter användartestet vidtogs åtgärder för att tillfredsställa testpersonernas önskemål angående funktion och utseende. Den slutgiltiga applikationen är ett kompilerat MATLAB-program som visar datainsamling i realtid, har automatisk stopp och start, genererar rapport och intyg samt har funktion för kalibrering av mätprober. Arbetet resulterade även i en lista över funktioner och metoder som inte är tillgänglig i aktuell version av MATLAB. För att uppgradera till en nyare version av MATLAB krävs en nyare hårdvara med tillhörande drivrutiner. Listan är motiveringen till varför en nyare hårdvara borde införskaffas vid vidareutveckling i framtiden. En nyare hårdvara borde vara kompatibel med nyaste versionen av MATLAB (r2023a), kunna sampla minst 12 kanaler samt ha en samplingsfrekvens på minst 4 Hz. / Polymerase Chain Reaction (PCR) is an indispensable tool for laboratory andanalysis activities in today’s society. The Genetics and Microbiology departments at Norrlands universitetssjukhus have a total of about 25 PCR equipment that all require regular checks. The checks are performed by the hospital’s own engineers with a self-manufactured measuring equipment for temperature measurement in the equipment. The associated software is over ten years old and tied to a computer and needs to be renewed to future-proof the possibility of checks within the facility. The work has involved developing an application in MATLAB r2018b that validates the function and performance of PCR machines with temperature measurement. The resulting application consists of a graphical user interface, data collection, data analysis and report generation. The application was evaluated through a usability test with a test group consisting of two engineers. Measures were taken after the usability test to satisfy the test subjects’ wishes regarding function and appearance. The final application is a compiled MATLAB program that shows real-time data collection, has automatic stop and start, generates reports and certificates, and has a function for calibrating measuring probes.The work also resulted in a list of functions and methods that are not available in the current version of MATLAB. To upgrade to a newer version of MATLAB requires newer hardware with associated drivers. The list is the motivation for why newer hardware should be purchased for further development in the future. Newer hardware should be compatible with the latest version of MATLAB (r2023a), be able to sample at least 12 channels, and have a sampling frequency of at least 4 Hz.

Hos flertalet människor finns en önskan om ett eget sparande, för långsiktiga såväl som kortsiktiga mål. Ser man till dagens bostadsmarknad och i synnerhet Stockholms län, kan det vara svårt för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden till följd av att det krävs att man ska ha sparat ihop till en kontantinsats.  Med syftet att motivera och öka individens penningsparande, genomfördes i denna studie en undersökning kring hur man i en applikation kan påverka mänsklig kognition och motivera individen till ett penningsparande. För uppdragsgivarens räkning, IT-konsult bolaget Etimo AB, har en prototyp i form av en sparapplikation utvecklats under denna studie.  Lösningsförslaget är ett resultat som bygger på svar från olika datainsamlingar och teknisk konstruktion. Resultaten från dessa datainsamlingar, där enkätundersökningar samt användbarhetstester utgjorde det viktigaste underlaget, visade att spelifiering är ett koncept som går att använda i en applikation för att påverka mänsklig kognition. Mer specifikt framkom det att element från speldesign såsom troféer samt framstegsmätare i form av poäng och grafer, har en positiv inverkan på användarens motivation. / To establish an own private savings, for both long-term as well as short-term goals, is a wish that most people have. Looking at the current housing market, there can be some difficulties for young adults, especially in the Stockholm county, to become an owner of a household. This due to the fact that an investment of this kind, often requires the individual to save up for a down payment.  This study has been conducted in order to obtain an answer on how to, in an application, affect human cognition and motivate individuals to increase their private savings. As a given assignment from the IT-consulting company Etimo AB, a prototype of a savings-application has been constructed during this study. The solution is a result based on various data collection methods as well as a software development process. The results of the study, in which usability tests and surveys where the most important ones, showed that gamification is a concept which can be used in an application in order to affect human cognition. The results showed more specifically that elements from game design, such as trophies and progress bars, have a positive effect on the users motivation.

Tidigare forskning visar att responstid har stor inverkan på användarens upplevelse online. Trots det saknas tydliga metodiker för hur man ska arbeta med responstid. Med detta i åtanke blev studiens syfte att undersöka hur företag bör arbeta med responstid i webbapplikationer och huruvida man bör ta hjälp av användare i arbetet. Undersökningen skedde med hjälp av en litteraturstudie, följt av sju intervjuer med yrkesverksamma inom IT-branschen. Därefter genomfördes en analys av empirin för att hitta likheter och skillnader i data. Studiens resultat påvisar att man bör definiera krav som är anpassade efter webbapplikationens mål och syfte. Kraven bör definieras för varje funktion i webbapplikationen och vara tydliga samt mätbara. En metod för att uppnå det är att använda SMART-kriterierna. För att säkerställa att kraven uppfylls bör prestandatester genomföras. Dessa bör automatiseras och verktyget som används ska vara anpassat för applikationen. Användare kan med fördel vara involverade i arbetet med responstid. Huruvida användbarhetstest är rätt metod går inte att säkerställa. Monitorering är ett bra komplement i arbetet med krav för responstid, men kan inte återge användarens upplevelse och ersätter inte heller användarmedverkan vid kravframtagning. / Previous research shows that response time has big impact on the user's experience online. Despite this, there are no clear methodologies for how to work with response time. With this in mind, the aim of this study was to investigate how companies should work with response time in web applications and whether one should take help from users. The study was conducted using a literature study, followed by seven interviews with active professionals in the IT industry. An empirical analysis was then performed to find similarities and differences in data. The study's results show that one should define requirements that are adapted to the goals and purpose of the web application. The requirements should be defined for each function in the web application and be clear and measurable. One method of achieving this is to use the SMART criteria. To ensure that the requirements are met, performance tests should be carried out. These should be automated, and the tool used should be adapted for the application. Users can advantageously be involved in the work with response time. Whether usability test is the right method cannot be guaranteed. Monitoring is a good complement in the work with requirements for response time but cannot reproduce the user's experience nor does it replace user involvement in the production of requirements.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och förbättra tillgängligheten i en vårdapplikation, med fokus på design av menyer och funktioner för att ge stöd till användare med funktionsnedsättningar som är åldersrelaterade. Arbetet innehåller en omfattande litteraturstudie, behovsanalys, marknadsanalys och användartester. Dessutom diskuteras teorier och tidigare forskning om tillgänglighet och kognitiv belastning, och hur dessa aspekter kan integreras i designprocessen för att skapa en mer användarvänlig och inkluderande vårdapplikation. Arbetet innefattar en detaljerad analys av designprocessen, från skisser och wireframes till slutlig Hi-Fidelity prototyp. Resultaten från denna process, tillsammans med insikter från behovsanalysen, används för att förbättra applikationens design och användbarhet. Förbättringarna inkluderar tydligare menyer och funktioner för att göra innehållet mer tillgängligt för äldre användare. Framtida forskning bör fortsätta att undersöka hur digitala vårdapplikationer kan utformas för att minska kognitiv belastning, särskilt med tanke på att den åldrande befolkningen över 60 år förväntas öka betydligt fram till 2050. / This thesis aims to investigate and enhance the accessibility of a healthcare application, with a specific focus on the design of menus and functions. The work encompasses a comprehensive literature review, needs analysis, market analysis, and user tests. Additionally, theories and prior research on accessibility and cognitive load are discussed, and how these aspects can be integrated into the design process to create a more user-friendly and inclusive healthcare application. The study involves a detailed analysis of the design process, from sketches and wireframes to the final Hi-Fidelity prototype. The results from this process, along with insights from the needs analysis, are used to improve the design and usability of the application. Improvements include clearer menus and functions, as well as the introduction of a "readability" feature to make the content more accessible for older users. Future research should continue to explore how digital healthcare applications can be designed to reduce cognitive load, especially considering the expected significant increase in the global population over the age of 60 by 2050. With the insights from this work, we can create more effective and inclusive digital healthcare solutions. This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on accessibility.

Det finns begränsad tillgång till pussel för personer med synfel (inklusive blinda personer). För att undersöka behovet av potentiella användare i 3D kartpussel och identifiera deras preferenser, behov och krav, användes en kvalitativ metod som på engelska kallas ”participatory design”. Projektet utfördes i Kreta och alla deltagare kom från ön. Då Icke-standardiserade subjekt användes i forskningsprojektet användes lämpliga tillgängliga metoder och kommunikationsvägar för att anpassa studien för denna grupp. Stor vikt lades ner på bakgrundsstudier, inklusive intervjuer med experter och undersökning av befintligt material inom detta ämne.  För att underlätta förståelsen av konceptet och skapa en gemensam referensram för alla deltagare gjordes funktionella 3D prototyper av  kartpussel föreställande Kreta. Prototyperna gjordes i trä, antingen tall eller MDF. Därefter organiserades fokusgrupper och intervjuer. I fokusgrupperna deltog vuxna och barn med synnedsättning. Aktiviteterna var scenariokreation, utvärdering av användarvänlighet och en enkätundersökning som fylldes in av de som kunde (personer med tillräckligt god syn).  Data som samlades analyserades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet av testerna visade potentiella användarvänlighetsproblem för prototyperna, de flesta relaterade till synskadade individers erfarenheter av linkande produkter. Dessutom identifierades deltagarnas preferenser och behov angående temat, storlek, material, typ av samband och andra faktorer av pusslet.  Resultaten visar att osäkerhet eller brist på bekräftelse huruvida pusselbitarna var lagda rätt eller fel var den största svårigheten bland deltagare med synnedsättning. Den mest populära metoden för låsning av pusselbitarna bland de med synnedsättning var ”fit in a frame” och ”magnets”. Majoriteten av deltagarna uppmuntrade att lägga till färger på pusslet och markera olika städer. Sex av åtta deltagare var intresserade av att köpa pussel liknande det som de testat. Av 22 icke synskadade personer svarade nio av dem att det är möjligt att de skulle köpa pusslet och elva svarade att det är väldigt möjligt att de skulle köpa tredimensionella pussel. Mer än hälften såg färger som ett tilläggselement på pusslet. De två mest populära låsningsmetoderna var ”loose contact” och ”fit in a frame”. Angående materialvalet, togs trä emot väl av både synskadade och icke-synskadade testpersoner. Träprototyper  var dock det enda tillgängliga under testet. Deltagare gav flera förslag angående temat, storlek och extra egenskaper för produkten. Det resulterade i att många idéer genererades under ”workshopen”. Utfall, problem och begränsningar relaterade till de använda metoderna diskuterades och rekommendationer för framtida studier gjordes. / There are a limited number of puzzles accessible to visually impaired people (including the blind population) and also limited 3D map-puzzles available in the market. In order to explore the interest of potential users in 3D map-puzzles and identify their preferences, needs and demands, a participatory design approach was adopted. The project took place in Crete and all participants came from the local population. Because of the non-standard population included in this research project (visually impaired people) accessible methods and means of communication had to be selected. Therefore an extensive background research was performed, including interviews with experts and a thorough study of existing knowledge and previous research in related fields.  Aiming to facilitate understanding of the concept and to provide a common point of reference for all participants, functional prototypes of a 3D map-puzzle of the island of Crete were developed and manufactured. Prototypes were made of wood, either Pine or MDF. Subsequently, focus group and interview sessions were organized. Visually impaired and sighted, adults and children, participated in these sessions which included usability testing of the prototypes, scenario creation and a questionnaire (for the sighted participants). Data collected in the conducted sessions were analyzed using qualitative and quantitative methods. The results revealed usability problems of the prototypes and provided signs of potential problems, most of them related to the use of similar products by visually impaired individuals. Additionally, preferences and needs of the participants about the theme, the size, the material, the type of connection and other elements of the puzzle, were identified. According to the findings, the most severe problem, occurring when visually impaired participants tried to assemble the puzzle, was the uncertainty or “lack of confirmation” whether pieces were assembled in the right way or not. The most popular connection types among visually impaired participants were “fit in a frame” and “magnet”. Additionally, the majority of visually impaired participants were in favor of adding colors on the puzzle and marks for the different cities. Regarding buying interest, six out of eight visually impaired participants stated that they would buy a puzzle like the one they tested. Out of the twenty-two sighted participants, nine answered that it is “possible” and eleven answered that it is “highly possible” to buy a 3D map-puzzle. More than half of the sighted participants selected colors as an additional element on the puzzle while the two most popular connection types were “loose contact” and “fit in a frame”. Regarding the material of the puzzle, wood was well accepted by both sighted and visually impaired participants. However, only prototypes made from wood were available to the participants.  Additionally, participants made various suggestions regarding the theme, the size and additional elements of a 3D puzzle. As a result, many ideas were produced during the sessions. Eventually, outcomes, problems and limitations related to the methods used during the study were discussed and recommendations for future work were made.