• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 251
  • 23
  • 14
  • 12
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 324
  • 324
  • 156
  • 56
  • 56
  • 55
  • 53
  • 51
  • 48
  • 48
  • 47
  • 44
  • 37
  • 30
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Lärares syn på laborativt material i matematikundervisningen : en intervjustudie med sju lärare i årskurs 1-3

Ekberg, Kajsa January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare ser på och använder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lärare som undervisar i årskurs 1-3. Observationer har också gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de används av lärare och elever. Analys av intervjuerna visar att lärarna i första hand nämner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som är vanligt förekommande enligt både intervjuer och observationer är vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). Lärare berättar att det laborativa materialet används i så gott som alla områden i matematik. Enligt observationer och intervjuer förekommer laborativt material främst i området taluppfattning och tals användning. Av resultatet framkommer också lärares syn på de laborativa materialens betydelse för elevers lärande, både möjligheter och vilka hinder som kan uppstå i arbetet med laborativa material lyfts fram. Lärare menar att det laborativa materialet används för att tydliggöra och för att hjälpa och stödja eleverna i deras matematikutveckling. Hinder som kan uppstå är att eleverna inte förstår innebörden med det laborativa materialet och istället leker med det eller fastnar i det. Virtuellt material som exempelvis surfplattor och datorer används inte så mycket i matematikundervisningen. Enligt de intervjuade lärarna kan surfplattor bli ett hinder för elevernas lärande eftersom elever gärna undersöker andra applikationer än de som rör matematik. Resultatet visar också hur lärarna ser på det laborativa materialet kopplat till förmågorna i Lgr 11, vissa tror att de kan uppnås lättare medan andra menar att man som lärare har en plan för hur förmågorna ska uppnås och då spelar det ingen roll om man använder laborativt material i undervisningen eller inte.
42

”Magkänslan  - det är det jag ser som formativ bedömning” : Några lärares användande och definition av formativ bedömning i matematik i årskurs 1-3 / "The gut feeling - that's what I see as formative assessment" : Some teachers' use and definition of formative assessment in mathematics in grades 1-3

Justegård, Ottilia, Törnqvist, Malin January 2014 (has links)
En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3.
43

1, 3, 2- dioxaphospholene sulfenyl chloride condensation.

Mathiaparanam, Ponnampalam. January 1970 (has links)
No description available.
44

Antibiotika-Therapie in der Schwangerschaft: teratogene Risiken von Makroliden, Doxycyclin und Cotrimoxazol

Imhof, Christiane. January 2006 (has links)
Ulm, Univ. Diss., 2006.
45

Feedback i matematikundervisning : En empirisk undersökning om hur sex lärare undervisande i årskurs 1-3 ger muntlig och skriftlig feedback på elevers lösningar av matematikuppgifter

Stjernlöf, Amalia January 2015 (has links)
I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.
46

Utomhuspedagogik och ekologi i årskurserna 1-3 : En studie om lärares syn på användandet av utomhuspedagogik vid lärande av ekologi

Lönnebacke, Jessica January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas. / <p>Inriktning NO</p>
47

Hur undervisning i naturvetenskap planeras och genomförs med andraspråkselever i klassrummet : Fem lärares beskrivning av sin undervisning i årskurs 1 - 3

Grundström, Riam January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3. I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.
48

Vad i NTA leder till kunskapsutveckling? : Pedagogers åsikter om NTA-konceptet som kompetensutveckling för lärare och kunskapsutveckling för elever.

Weber, Sophia January 2018 (has links)
No description available.
49

Sex och samlevnad i årskurs 1-3 : - sex lärares reflektioner

Ahlsved Tidén, Frida January 2018 (has links)
Sex- och samlevnadsundervisning ska enligt Skolverket vara ämnesintegrerat och ämnesövergripande samt vara en del av undervisningen genom hela grundskoletiden, även åk.1-3. Sex- och samlevnadsundervisning har ingen allmänt vedertagen definition men den ska syfta till att bl.a. beröra sexualitet, könsidentitet, jämställdhet och relationer. Enligt flera källor har barn en sexualitet redan från tidig ålder och den behandlas och utvecklas även i skolan. United Nation Educational, Scientific and cultural organization (UNESCO) har gett riktlinjer kring sex- och samlevnadsundervisning och deras läromål är anpassade till barn från fem år och uppåt.  Med detta som bakgrund har jag valt att genom intervjuer samt en forskningsöversikt skapa en uppfattning om hur några lärare i åk. 1-3 i Uppsala och Stockholm resonerar kring sin roll i denna undervisning. Underlaget till intervjuerna baseras på arbetets tre forskningsfrågor. Dessa är hur lärare ser på sin lärarroll, vilka normer som kan ha påverkat lärarna och vad de anser ingår i undervisning som integrerar sex och samlevnad. Arbetet grundar sig Kumashiros teorier vilka grundar sig i det normkritiska perspektivet. Resultatet visar att lärare känner en osäkerhet i sin roll när de ska undervisa i detta ämne. Det finns lite utrymme till samtal med andra lärare om hur undervisningen ska ske och det finns otillräckliga riktlinjer i läroplanen att förhålla sig till. Lärare ger uttryck för att elever i åk.1-3 är för unga för att kunna ta till sig ämnen som till exempel sexualitet men att jämställdhet och genus är mycket viktigt att ha med i undervisningen. Sex och samlevnad  i åk. 1-3 är bristfällig och inte prioriterat hos varken lärare eller de skolor de arbetar på. Det finns stora möjligheter till förbättring inom undervisningen.
50

Geografi - en okänd värld : En kvalitativ studie om lärares syn på geografiundervisningen för årskurserna 1–3

Anundi, Ingrid, Petersson, Camilla January 2018 (has links)
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 ser på ämnet geografi. För att studera detta har vi genomfört intervjuer med sju lärare, vilka är verksamma inom, för studien, aktuella årskurser. Läroplansteorin och tidigare forskning har varit verktyg för vårt arbete, genom att vi har tolkat kursplanen i geografi. Geografi upplevs och förstås vara ett ämne som ses svårtolkat då det är ett tvärvetenskapligt ämne och uppfattas tillhöra både naturvetenskapen och samhällsvetenskapen, vilket vidare leder till en viss osäkerhet hos lärarna för vad geografiundervisningen ska innehålla.

Page generated in 0.0281 seconds