Syftet med denna studie var att få en bättre bild av hur lärare ser på sina erfarenheter av att använda det särskilda stödet elevassistenter i lågstadiet. Lärares attityder till stödet, hur läraren uppfattar elevens undervisning och hur skolorna använde sig av elevassistenter enligt lärarna var centrala frågor i undersökningen. Detta undersöktes med semistrukturerade intervjuer av sex lärare i lågstadiet om deras erfarenheter och bild kring arbetet med elevassistent som särskilt stöd. Vi använde oss av en intervjuguide som var skapad för att få svar på våra frågeställningar. Datan analyserades med tematisk analys. De teoretiska utgångspunkter vi använde oss av var ramfaktorteorin och Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visade att lärarna var positiva till användandet av elevassistent till elever i behov av särskilt stöd. Skolans organisering av elevassistentens arbete varierade mycket mellan skolorna när det kom till planeringstid och vilken typ av arbetsuppgifter elevassistenterna hade. Resultatet visade också att majoriteten av elevassistenterna saknade pedagogisk utbildning. Det visade också att elevassisterna används både i klassrummet som stöd för eleven och lärare samt som primär undervisare som får ta egna pedagogiska beslut utanför klassrummet vilket ledde till att vissa elever inte fick ta del av samma undervisning som sina klasskamrater. I de fall läraren inte var den primära undervisaren framstod det som att eleven i behov av särskilt stöd inte fick en likvärdig utbildning.

AbstraktStudiens syfte är att beskriva, analysera och visa utfallet av en yrkesverksam grundläraresmetod att systematiskt undervisa i rättstavning i årskurs 1–3, med särskilt fokus på årskurs 3. Den bidrar med kunskaper om en undervisningsmetods resultat för kunskaper i stavning på lågstadiet, vilket görs genom att besvara studiens forskningsfrågor om vilket betydelse en lärares undervisningsmetod i rättstavning har för elevers kunskaper i rättstavning? Även genom att studera begränsningar som kan urskiljas i lärares metoder för undervisning i rättstavning?Syftet uppnås genom att titta på vilken grund som finns i läroplanen och kursplanen i svenska att bedriva systematisk undervisning i rättstavning, samt att studera vad forskning visar och lärares erfarenheter om resultat av systematisk undervisning och elevers kunskaper, förmågor och lärande?Genom att studera en lärares val av undervisningsmetod vid rättstavning och titta på sambandetmellan elevers förvärvade kunskaper inom rättstavningen och den aktuella metoden kundeelevers kunskapsresultat urskiljas. Med ugångspunkt i en fallstudie med en yrkesverksam lärare, ett rättstavningstest och en webbenkätundersökning har studien bidragit med kunskaper om olika metoders funktioner. Studiens metoder hjälpte till att visa samband mellan lärares metodval och elevers kunskaper i rättstavning.Intervjun gjordes för att visa en lärares undervisningsmetod för rättstavning på ett mer ingående sätt och enkätundersökningen för att få en mer nyanserad bild av metodval som lärare i årskurserna 1–3 gör. Studien skulle ge en bild av en undervisningsmetod som en lärare i årskurs 3 använder sig av och denna metod skulle sedan analyseras utifrån den behavioristiska lärandeteorin samt läs- och skrivinlärningsteorier. Studien skulle visa resultat av lärarens metod genom att utvärdera resultatet som lärarens klass fått på ett rättstavningstest för att synliggöra resultatet av undervisningsmetoden. I och med att en undervisningsmetod skulle beskrivas synliggjordes brister och begränsningar inom området. Studien visar även vad forskning och Läroplanen säger om rättstavningsundervisning och vilken betydelse lärares metodval har.Resultatet visar att den Intervjuade lärarens undervisningsmetod inom ämnet rättstavning gav goda resultat. Studien visar även att tidigare forskning och resultatet av lärarens metod stämde överens. Resultatet visar att en blandad metod av både en analytisk och syntetisk metod gav goda resultat. Den visade även att flera av lärarens aktiviteter har tydliga inslag av behaviorism vilket även den tidigare forskningen visar sig ge goda resultat. Resultatet visar att det finns metoder som inte fungerar tillfredsställande samt att det finns bristande kunskaper både hos eleverna och i metoderna när det gäller rättstavning. Detta är något som yrkesverksamma lärare borde analysera och utvärdera för att kunna utvecklas och nå ett optimalt lärande.

Denna litteraturstudie sammanställer forskning om hur sagor används och kan användas i svenskundervisningen i årskurs 1–3. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur forskning beskriver att sagor kan användas i förstaspråksundervisningen, och hur det kan tillämpas i svenskundervisningen, i årskurs 1–3. I det centrala innehållet för ämnet svenska i årskurs 1–3 omnämns sagor i samband med berättande- och sakprosatexter (Skolverket, 2019, s. 258). Det är viktigt att läraren noggrant väljer ut sagor som har ett innehåll som utvecklar barns fantasi och samtidigt relaterar till deras omvärld och upplevelser. Resultatet visar att sagor kan ha flera användningsområden i undervisningen; de kan användas dels för att skapa diskussioner om värdegrund och förståelse för andra människor, dels för att få förståelse för språkets struktur. Sagor kan också användas för att skapa en diskussion med barn om svåra och jobbiga händelser och känslor, som svek, död och sorg. Genom att använda sagor på detta sätt påverkas elevernas identitetsskapande. Sagor kan också användas i undervisning för att kritiskt granska texter med förhållningssättet ”critical literacy”. Den vetenskapliga litteraturen som sammanställts i denna studie har samlats genom databaser. Litteraturen som använts är från olika delar av världen och skrivna på engelska eller svenska. Resultatet visar att sagor som är noggrant utvalda och genomtänkta av läraren fungerar som ett bra hjälpmedel i undervisningen, och kan användas för att fylla olika syften.

Detta är en kvalitativ fallstudie vars syfte är att öka kunskapen om lärares syn på matematikängslan hos elever i årskurserna 1-3. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare. Dessa lärare har erfarenhet av samt behörighet för att undervisa i grundskolans tidiga år. De är alla verksamma på en mångkulturell skola i ett segregerat område. Studiens resultat visar att samtliga medverkande lärare arbetar förebyggande och åtgärdande med matematikängslan hos elever på ett sätt som generellt stämmer överens med hur lärare bör hantera denna företeelse enligt tidigare forskning. Resultatet visar även en skillnad gällande lärarnas definitioner av begreppet matematikängslan, då två av fem lärare beskriver begreppet på ett sätt som inte samstämmer med tidigare forskning. Detta kan tolkas som att samtliga lärare använder sig av arbetssätt som är lämpliga för att stötta elever med matematikängslan, men att en samstämmighet gällande definitionen av vad begreppet egentligen innebär saknas. Konsekvenserna av detta skulle kunna vara att elever får anpassningar utifrån en annan problematik än den de egentligen besitter.

Läroboken har en central roll i matematikundervisningen i svensk skola och det är lärare som bestämmer om och hur den används. Vi anser därför att det är viktigt att fånga lärares perspektiv på lärobokens användning i matematik. Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur lärare som arbetar med elever i årskurs ett till tre använder läroboken i sin matematikundervisning och på vilket sätt läroboken kan påverka elevernas lärande. Detta har vi valt att undersöka genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där lärarens perpektiv beaktats. Resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning, det sociokulturella perspektivets syn på lärande och det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Empirin visar att samtliga lärare som deltagit i undersökningen ser läroboken som en bra grund i sin planering men att den inte möter alla elevers förutsättningar och förmåga. Lärarna lyfter även att arbete med enbart läroboken kan hämma elevers utveckling och lärande på grund av lärobokens abstrakta form. Slutsatsen är att alla lärare är överens om att läroboken kan främja lärandet så länge läraren besitter god kompetens och praktiska arbetssätt i form av kommunikation och laborativt material tillämpas i undervisningen.

No description available.

The Lucan gospel alone makes mention of the census of Quirinius in relation to the birth of Jesus (2:2). This temporal marker has consequently been used to date the birth of Jesus, but not without problems. The census reference, when understood in relation to its historical referent, causes chronological incongruity and faulty technical details within the Lucan narrative. In contrast to the many attempts which seek to maintain the historical integrity of the Lucan gospel by reconciling temporal incongruity, I contend that the census is a constituent element of the narrative. As such, the key to understanding the census reference lies in appreciating its narrative function rather than its unlikely referential function. This thesis involves a narrative-critical analysis of Luke 1-3. After an examination of the state of the Quirinius question in chapter one, I investigate three ways in which the census of Quirinius interacts with the other elements of the narrative in Luke 1-3. In the second chapter the census is discussed as a part of the setting of the narrative. Through temporal analysis I demonstrate that the census is an integral part of the Lucan temporal framework. The third chapter focuses on plot in Luke 1-3, and shows how the census contributes to its overall development. Lastly, I explore the narrative processes of characterization which contrast the respective roles of Jesus and John. The census assists in distinguishing Jesus as the primary agent of God. The analysis of these three aspects of the narrative illustrates that the census of Quirinius is an essential component, skilfully interwoven with the other elements of the narrative. / Thesis / Master of Arts (MA)

AbstractTitel: Utomhuspedagogik - varför då? En studie av hur pedagoger tänker om undervisning utomhus.Författarna till denna fallstudie är Nina Nevhage och Anna-Carin Persson. Vi har utbildat oss till lärare i grundskolans tidigare år (GT).Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogernas inställning till utomhuspedagogik och få ökad inblick i hur de använder utomhuspedagogiken. Vi ville undersöka vad som motiverar respektive hindrar pedagogerna att bedriva undervisningen på annan plats än i klassrummet. I problemformuleringen fokuserar vi kring hur pedagogerna anser att de använder och förhåller sig till utemiljön. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och är baserad på personliga intervjuer och observationer. Vi intervjuade åtta grundskolelärare som arbetar inom skolår 1-3, och observerade dem under tio dagar. Resultatet vi fick genom våra intervjuer visar att alla pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik. Pedagogerna hade många idéer och visioner om hur det skulle utföras. De ansåg att utelektioner främjar inlärningen och ger mindre konflikter hos eleverna. Vi fick då reda på att det bland annat var brist på resurser och utformningen av närmiljön som gjorde det svårt för dem att genomföra sina idéer.Under våra observationer kunde vi lägga märke till att en del av pedagogerna använde sig av utomhuspedagogik i mindre utsträckningen än vad de egentligen önskade. Nyckelord: Utomhuspedagogik, sinnen, pedagoger, utelektioner, skolår 1-3

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om vilka talk moves 1-3 lärare använder sig av i matematikundervisningen. De datainsamlingsmetoder som använts är klassrumsobservationer följda av semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Studiens resultat visar att lärarna omedvetet använder sig av talk moves i undervisningen. Vi upptäckte även en ny talk move som vi benämner teacher-repeating-adding on. Studiens slutsats är att det verkar finnas en konflikt mellan lärarnas ambition att genomföra matematiska samtal och en stress att eleverna ska hinna med att arbeta i matematikboken. / The aim of the present study is to deepen the knowledge of which talk moves 1-3 teachers use in mathematics teaching. The data collection methods used are classroom observations followed by semi-structured interviews with the class teachers. The results of the study shows that the teachers unconsciously use talk moves in their teaching. We also discovered a new talk move which we term teacher-repeating-adding on. The conclusion of the study is that there seems to be a conflict between the teachers' ambition to carry out mathematical conversations and a pressure of time that the students need to finish their work in the mathematics book.

Forskning visar att effektfulla litteratursamtal är fördelaktiga för elevers läs-, skriv- och språkutveckling (Varga, 2013; Hadjioannou & Loizou, 2011; Tengberg, 2008; Tengberg, 2009; Beck & McKeown, 2001). Elever lär sig att ställa frågor om en text, uttrycka sina tankar och de lär sig att tillgodogöra sig det som finns mellan raderna (Ingemansson, 2016). Ett effektfullt litteratursamtal innebär ett samtal om en bok som elever har lyssnat på eller själva läst. För att uppnå goda samtal är det nödvändigt att elever är delaktiga i samtalen, att deras tankar om en text är i fokus. Lärare ska vägleda elever i samtalen för att de ska utveckla sina svar och ge förklaringar till sina tolkningar. För att skapa goda och effektfulla litteratursamtal som främjar elevers utveckling visar studier även att lärare bör ha en struktur och planering inför samtalen (Hadjioannou & Loizou, 2011; Tengberg, 2008; Tengberg, 2009; Beck & McKeown, 2001; Ingemansson, 2016). I denna studie undersöks lärares förståelse av och arbete med litteratursamtal i undervisningen samt om deras förståelse och arbete stämmer överens med forskningens redogörelse av litteratursamtal. För att redogöra för lärares förståelse av och arbete med litteratursamtal, intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 1–3. Intervjuerna analyserades med en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att förståelsen av begreppet litteratursamtal skiljer sig åt mellan lärarna, vilket även leder till att deras arbete i undervisningen skiljer sig åt. Framträdande i resultatet är likheten mellan lärares arbetssätt med högläsningsböcker och forskningens bild av det goda och produktiva litteratursamtalet.