Resultaten från de internationella undersökningarna PISA 2012 och PIRLS 2011 har visat att svenska elevers läsförståelse och läsförmåga har försämrats. PISA 2015 visade dock på ett trendbrott vad gäller svenska elevers läsförståelse, de presterar bättre än vad de gjorde i undersökningen år 2012. Läsning är en förutsättning för att klara av skolan och att leva i samhället och det är en central del i läroplanen. Läsning är dessutom ett omdiskuterat ämne i skolvärlden och forskning visar att läsförståelsestrategier utvecklar elevernas läsförståelse. Detta gör läsning till ett intressant ämne att studera. Denna studies syfte var att finna sambanden mellan tyst läsning och utveckling av elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Detta syfte konkretiserades med följande frågeställningar: Hur motiverar lärarna sitt arbete med tyst läsning? Hur resonerar lärarna kring sitt arbete med läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse? Jag genomförde en intervjustudie med sex lärare i årskurserna 1–3. Vid analysen av insamlat material användes det sociokulturella perspektivet som stöd. Studiens resultat visade att lärarna ger eleverna många tillfällen till tyst läsning och de arbetar med läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Resultatet visade också att lärarna framhåller vikten av samtal vid läsning. / <p>Svenska</p>

De internationella undersökningarna PISA och PIRLS visar att elevers läsförmåga och läsförståelse försämrats. Dock visar PISA 2015 på ett trendbrott vad gäller svenska elevers läsförståelse, svenska elever presterar bättre än senaste undersökningen från 2012 och ligger nu på ungefär samma nivå som år 2009. Läsning är en förutsättning för att klara av skolan och att leva i samhället, det är ett mycket omdiskuterat ämne i skolvärlden och därför känns just läsning intressant att studera. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur tyst läsning kan användas för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, vilka är: Vilka förmågor använder eleverna vid tyst läsning? samt Hur kan läraren organisera undervisningen för att tyst läsning ska leda till ökad läsförståelse? Den metod som använts för att besvara syfte och frågeställningar i studien är en systematisk litteraturstudie, där svensk forskning mellan år 2000- 2016 inom området har sökts fram, granskats, analyserats och sedan sammanställts till ett resultat. Resultatet i studien visar att läsning är komplext och de förmågor elever använder vid tyst läsning är fonologisk medvetenhet, avkodning och läsförståelse. Även ett stort ordförråd, lära sig kopplingen mellan fonem och grafem, läsflyt och att få tillgång till läsförståelsestrategier är viktiga för den tysta läsningen. Dessutom har läraren en viktig roll i elevernas läsutveckling, läraren måste stötta eleverna via stödstrukturer, såsom läsförståelsestrategier som eleverna kan tillgå i den tysta läsningen för att utveckla läsförståelse. Samtal är en annan viktig del i läsundervisningen, dock visar resultatet att detta är mindre förekommande i den tysta läsningen i jämförelse med till exempel högläsning. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares syfte med laborativt arbete i årskurs 1-3 i NO-undervisningen samt vilka svårigheter som lärarna beskriver med det laborativa arbetssättet i NO-undervisningen. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex lärare som är verksamma i årskurserna 1-3. Alla tre årskurserna finns representerade i studien. De resultat som framkommit i studien är att lärare har flera olika syftet med det laborativa arbetet i NO-undervisningen. De syften som framkom var att öka förståelsen för naturvetenskapliga fenomen hos eleverna, öka elevernas motivation och intresse för naturvetenskap, erbjuda elever att uppleva naturvetenskap med händerna, erbjuda eleverna en möjlighet att träna på läroplanens mål, erbjuda eleverna en undervisning som utgår från varje elevs förutsättningar. Studiens frågeställningar berör även hur de intervjuade lärarna använder sig av laborativt arbete samt vilka svårigheter som lärarna uppger finnas med arbetssättet. Studien visar då att lärarna främst arbetar laborativt utomhus främst med biologi och att den svårigheten som flest lärare påpekade var avsaknaden av material. / <p>NO</p>

Syftet är att undersöka hur elever i årskurserna 1-3 löser uppgifter i subtraktion och då främst med tiotalsövergång. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomförs med hjälp av 12 elevintervjuer där varje elev beräknar tre uppgifter och muntligt berättar hur de går tillväga. Detta analyseras sedan utifrån följande tre frågeställningar. På vilka sätt löser elever i åk 1-3 utvalda uppgifter i subtraktion? Vilka strategier och metod är vanligast bland elever i åk 1-3? Hur skiljer sig strategierna och metoderna åt vad gäller elever med fallenhet respektive svårighet i matematik? I studien framgår att huvudräkning är en vanlig metod i alla tre årskurser. Endast eleverna i årskurs 3 använder sig av lodrät algoritm som strategi då de beräknar vissa uppgifter. Eleverna väljer ofta strategi eller metod utifrån vad de för närvarande jobbar med i klassrummet. Resultatet visar att det finns flera metoder som inte är hållbara och dessa bör tidigt bytas ut. Om eleverna redan från årskurs 1 kan använda hållbara strategier när de beräknar subtraktion kommer detta att gynna elevernas fortsatta matematiklärande.

Denna studie syftar till att undersöka yrkesverksamma grundskolelärares syn på högt begåvade och högpresterande elever i ämnet matematik. Mer precist hur de deltagande lärarna anser sig urskilja, bemöta och anpassa undervisningen för dessa elever, men också vilka svårigheter eller utmaningar detta kan innebära. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar på att lärarna i studien är medvetna om att undervisningen måste individanpassas och att det kan finnas olika variationer inom området högpresterande elever. De framhåller dock att denna individanpassning är svår att få till i skolan idag och menar på att detta beror på att allt fokus hamnar på de elever som riskerar att inte nå målen. Av resultatet kan man utläsa att de hinder som de intervjuade lärarna upplevde i anpassandet av undervisningen för högpresterande elever är tidsbrist och behov av kontroll. Resultatet av intervjuerna visar också på att lärarna i studien beskrev att de hade liten erfarenhet av begåvade elever och av resultatet kan tolka att det kan finnas svårigheter med att skilja begreppen högt begåvad och högpresterande. Samtliga lärare i studien hävdade att de önskade tillfällen att diskutera hög begåvning och högpresterande elever ute i verksamheterna och att de gärna skulle tillgodogöra sig större kunskaper inom dessa områden.

I denna studie har jag genom enkätundersökning studerat hur lärare i årskurserna 1-3 tänker kring och utformar sin undervisning i de naturorienterande ämnena. Studien är främst kvantitativ men med kvalitativa inslag och jag har utgått från fyra frågeställningar i undersökningen. Dels har det undersökts vilken bakgrund lärarna har, kompetens, utbildning och intresse samt tagit reda på vilka arbetssätt och metoder som är framstående. Det har även varit av intresse att utröna hur lärarna upplever att läroplanen och eventuell lokal arbetsplan styr deras praktiska arbete i undervisningen samt slutligen undersöka vilka förbättringsområden lärarna anser finns som skulle kunna bidra till att de uppställda målen enligt läroplanen bättre uppnås.    Genom studien har kunnat konstateras att grundläggande högskolepoäng i naturvetenskap inte alltid räcker till för att lärarna ska känna sig bekväma i sin undervisning samt att det har gått att skönja att de lärare som läst mer högskolepoäng i naturvetenskap vågar i större grad ta ut svängarna i undervisningen, med fler arbetssätt och metoder. Det krävs fortbildning och ytterligare kompetensutveckling för att lärarna ska kunna bedriva undervisning med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Andra faktorer som också spelar in på lärarnas undervisning har visat sig vara klasstorlek och ekonomiska resurser.   Sett till lärarnas val av arbetssätt och vanligt förekommande metoder har resultaten visat att undervisningen i naturvetenskap är mångfacetterad och varierande till sin karaktär. Allra helst i biologiämnet som utmärker sig ytterligare på den punkten i förhållande till kemi och fysik, där även eleverna verkar nå högre godtagbara kunskaper i ämnet i slutet av årskurs 3. Det är vanligt att arbeta ämnesöverskridande och temainriktat i naturvetenskap samt med språket i fokus då det naturvetenskapliga språket till viss del skiljer sig från det vardagliga. Det som avslutningsvis framkommit som den springande punkten i lärarnas undervisning i naturvetenskap är vikten av att utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, utforma undervisningen efter dem för att utveckla en nyfikenhet och intresse att lära om naturvetenskapliga fenomen.   I den avslutande delen diskuteras enkätundersökningens resultat i relation till tidigare kunskaper, det vill säga den forskning jag utgått från i bakgrunden till studien.  Jag relaterar även de olika resultaten och finner samband då många frågor hör ihop och påverkar varandra.

Syftet med litteraturstudien är att få kunskap om hur och till vad interaktiva skrivtavlor kananvändas som ett verktyg i No-undervisningen för årskurserna 1-3. Litteraturstudien undersökerockså om interaktiva skrivtavlor kan öka elevernas motivation och lärande i No. Eftersom mångakommuner i Sverige valt att satsa på olika digitala verktyg är det relevant att ta reda på vadforskningen säger om varför det är relevant att använda interaktiva skrivtavlor i Noundervisningen,på vilket sätt det gynnar eleverna. De frågeställningar som litteraturstudienkommer att utgå ifrån är: Vad säger tidigare forskning om varför pedagoger använder interaktivaskrivtavlor i undervisningen inom No i årskurserna 1-3? Vad säger tidigare forskning om hur ochtill vad pedagoger använder interaktiva skrivtavlor som verktyg i undervisningen för att ökamotivationen och lärande hos eleverna inom No i årskurserna 1-3? Metoden för studien är ensystematisk litteraturstudie och sökningarna för vald litteratur har skett i databaserna ERIC(Proquest) och Summon för att få fram relevant litteratur. Resultatet visar att det finns flerafördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan i No-undervisningen i årkurserna 1-3. Någraav dessa fördelar är att kommunikationen i klassrummet ökar, att undervisningen lättare kanvarieras och att lärarna kan inspirera varandra. I diskussionen diskuteras bland annat om deninteraktiva skrivtavlan kan vara ett redskap för att förbättra resultatet för eleverna i No, dettaeftersom Pisa-undersökningarna visar att eleverna visar sämre resultat i No än tidigare.

Studien syftar till att undersöka om det finns något samband i relationen mellan lärares tillgång till laborativt material och hur de undervisar i NO-ämnena. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med verksamma behöriga lärare i årskurs 1–3. Insamlade data har sorterats och analyserats under de två kategorierna tillgång till laborativt material respektive undervisning. Resultaten visar att laborativt material gärna används och att undervisningen behöver vara välplanerad så att teori och praktik vävs samman. Slutsatsen är att läraren spelar en viktig roll i undervisningen och dennes inställning och förmågor ses som betydande för undervisningens kvalité. / The aim of this study is to investigate if there is a connection between teachers’ access to laboratory material and their teaching in the sciences. The investigation was carried out through qualitative interviews with active qualified teachers in grades 1-3. The collected data was sorted and analysed under the two categories access to laboratory material and teaching. The results show that laboratory material is likely to be used and also that the teaching needs to be well planned so that theory and practice are intertwined. The main conclusion is that the teacher plays a key role in the education and that his or her attitudes and abilities are crucial for the quality of the education.

Svenska grundskoleelevers läsförmåga har försämrats och i den aktuella läroplanen för grundskolan definieras högläsning inte som ett moment i undervisningen. Detta samtidigt som forskning visar att högläsning är ett viktigt arbetssätt för att främja elevers språkliga utveckling. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av, och arbetar med, högläsning i sin undervisning. Detta självständiga arbete har en sociokulturell ansats. Genom kvalitativa intervjuer med sju lärare undersöker studien vilka faktorer som är viktiga för lärare i valet av högläsningsbok, vilka aspekter de anser vara viktiga i samband med högläsning och textarbete och om lärare använder sig av högläsning för att utveckla elevernas ämneskunskaper.   Resultaten visar att de faktorer som är viktiga för lärarna i valet av högläsningsbok är bland annat elevernas intresse, bokens uppbyggnad och teman eleverna behöver samtala om. I samband med högläsningsmomentet har både lärarens och elevernas aktiva deltagande en central roll för den gemensamma upplevelsen och lärandet. Lärarna betonar skillnaden mellan högläsning och att läsa högt. Lärarna använder sig av boken för att undervisa i läsförståelsestrategier och olika efterföljande arbetsuppgifter. Resultaten visar också att lärarna använder högläsning både i tematiskt och ämnesöverskridande arbete. Resultaten diskuteras utifrån Langers litterära föreställningsvärldar samt ämnesspråklig forskning.