Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs 1–3 har för att utveckla en förståelse för likhetstecknet samt vilken förståelse för likhetstecknet elever i årskurs 1–3 visar att de faktiskt har. Tre observationer genomfördes hos en lärare för att se hur läraren undervisade om, benämnde och förklarade likhetstecknet. Därefter genomfördes ett test med sjutton elever för att undersöka vilken förståelse för likhetstecknet de har. Som uppföljning av testet, intervjuades nio elever i grupper om tre för att undersöka vilken förståelse för likhetstecknet eleverna har. Observationerna, testet och intervjuerna visade att läraren benämner likhetstecknet som ”lika med” samt att majoriteten av eleverna har en relativt välutvecklad förståelse av likhetstecknet, då de med egna ord kan förklara och visa på att det ska vara lika mycket på vardera sida av likhetstecknet för att likhetstecknet ska kunna användas. Genom intervjuerna med eleverna framkom det att eleverna fått arbeta med olikhetstecknet ”skilt från” och att det underlättade deras förståelse för likhetstecknets betydelse. De har även fått arbeta med klossar och brukar regelbundet arbeta med likhetstecknets betydelse i undervisningen, främst i deras lärobok där det är ständigt återkommande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några utvalda svensklärare i årskurserna 1–3 uppger att de arbetar med elever som har svårigheter att uttrycka sig i talet på grund av talängslan eller selektiv mutism. Att tala är centralt i svenskämnet och studien kommer att se till vilka förutsättningar de utvalda svensklärarna ger till elever som har svårigheter med detta. Arbetet kommer att präglas av den dialogiska teorin, som utgår från att kommunikation sker genom interaktion i samtalet med andra människor. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer. / <p>Svenska</p>

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar om vilka möjligheter elever har för att utveckla digital kompetens från årskurs 1 till årskurs 3. Ansatsen är kvalitativ och med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Genom intervjuer med sju grundskollärare framkom det att elever i viss mån får möjlighet att utveckla digital kompetens, men att lärare har uppfattningen att de inte riktigt har de förutsättningar som behövs för att eleverna fram till årskurs 3 skall kunna utveckla en adekvat digital kompetens.

Det här examensarbetet fokuserar på tallinjens och taluppfattningens relation till varandra och hur den relationen har en viktig del i elevers matematiska utveckling. Forskning visar på att undervisning baserat på tallinjen har potential att skapa en bro mellan det abstrakta och konkreta i skolans matematikundervisning och på så vis hjälpa elever utveckla sin taluppfattning. En god taluppfattning är en viktig faktor för att elever ska kunna skapa en djup förståelse för matematik. Genom att utveckla elevers taluppfattning, med hjälp av tallinjen som ett redskap, får elever förutsättningar att skapa en god förståelse för tal och tals relation till varandra. En sådan förståelse ger en stabil grund för vidare matematisk utveckling och underlättar för elever att lära sig mer avancerad matematik under deras senare år i skolan. Forskning har visat att genom att inkludera tallinjen som ett naturligt redskap i matematikundervisningen får elever möjlighet att utveckla en mental tallinje, vilken hjälper eleverna att utveckla sin taluppfattning. Den här studien har därför genom intervjuer och observationer undersökt, utifrån ett lärarperspektiv, hur relationen mellan tallinjen och taluppfattningen tas i beaktning i matematikundervisning under elevernas första år i skolan. Utifrån den inblick som de två deltagande grundskollärarna har gett framkommer det att tallinjen ges utrymme i elevernas matematikundervisning och att grundskollärarna anser att tallinjen har potential att på flera sätt agera som ett hjälpmedel för att eleverna ska få möjlighet att skapa en större förståelse för taluppfattning, men även för att skapa förutsättningar att förstå mer avancerad matematik senare i sin skolgång. Studiens resultat har visat på att grundskollärarna upplever att tallinjen har potential att utveckla elevers taluppfattning. Under de genomförda observationerna har det även noterats att undervisning genom tallinjen har förmågan att ge utrymme för utvecklandet av flera olika förmågor vilka är grunden för en grundläggande taluppfattning. / <p>Matematikdidaktik</p>

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande.SyfteSyftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer. Jag har intervjuat två lärare i kommunal skola samt två lärare i Waldorfskola i syfte att få reda på deras tankar kring kunskap och lärande utifrån val av metoder och organisation av undervisning. Lärarna arbetar i skolår 1 till 3.ResultatI resultatet presenteras lärarnas svar utifrån kategorierna Hur – om organisation av undervisning och läxor, Vad – om ämnen och läromedel, samt Varför – om den kunskaps- och lärandesyn som lärarna ger uttryck för i intervjun. I varje kategori görs jämförelser mellan lärarnas svar både inom och mellan grupperna. I resultatet framkommer att det finns likheter men också stora olikheter i både upplägg av undervisningen och tankar kring kunskap och barns lärande mellan den kommunala skolan och Waldorfskolan. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur undersökande arbetssätt används inom utomhuspedagogiken i årskurs 1-3 i NO och vilka olika metoder som används för att eleverna ska ges möjlighet till lärande. För att besvara undersökningens frågeställningar har lärare i årskurs 1-3 som använder undersökande arbetssätt i NO utomhus intervjuats och observerats. Resultatet från undersökningen visar att majoriteten av lärarna inte använder sig av undersökande arbetssätt utomhus i den utsträckning de skulle vilja på grund av resursbrist av olika slag. När de använder sig av undersökande arbetssätt utomhus är det i naturen, på lekplatsen eller skolgården. Undersökningarna är ofta kopplade till NTA-lådor eller att utforska vad som finns i naturen. Elevernas kommunikation och samarbete är en viktig del i lärarnas arbete liksom att anpassa för alla elevers lärande. Eleverna ska även få arbeta utifrån sina intressen, erfarenheter och genom att använda sina sinnen i en kombination av teori och praktik.

The aim of this study has been to analyze how, which, and to what extent two-dimensional geometric figures and tasks are presented in tasks in Swedish textbooks for pupils in elementary school, grades 1–3. The tasks were classified according to the Van Hiele theory, which is a model for how pupils learn geometry by developing knowledge through hierarchical levels 1–5. To reach the aim of the study, a textbook analysis was conducted with 18 textbooks from three different math book series for grades 1–3 in the Swedish elementary school: Matematik Eldorado, Favorit Matematik and Matte Direkt. The results showed that all the textbooks contained two-dimensional geometric figures and tasks that could be classified under one of the Van Hiele levels 1–3. However, the results also revealed big differences in how many, and at what level they were classified. None of the textbook series totally followed Van Hiele’s theory of hierarchical progression. The results from this study can increase the awareness of how Van Hiele’s theory is used in textbooks for Swedish pupils. However, more research is needed to get a clearer picture of how pupils meet Van Hiele’s  geometric levels in the classroom.

Tobacco-specific nitrosamines (TSNA) are carcinogenic constituents derived from alkaloids in tobacco. Researchers are actively exploring several avenues to reduce TSNA levels in tobacco products like moist snuff tobacco. The focus of the research presented within is the quantitative analysis of TSNA in tobacco, specifically N’-nitrosonornicotine (NNN), 4-(methylnitrosamino)-1(3-pyridyl)-1-butanone (NNK), N’-nitrosoanatabine (NAT), and N’-nitrosoanabasine (NAB). Tobacco alkaloids and nitrosamines in tobacco are currently analyzed by different instrumentation due to orders of magnitude difference in their concentrations, chromatographic separation challenges due to structural similarities, and similar mass fragmentation patterns. An analytical column using silica and 1,2-bis(siloxy)ethane hybrid particles of 1.7 µm size is the foundation of a chromatographic separation of NNN, NNK, NAT, NAB, nicotine, nornicotine, anatabine, and anabasine. This is the first rapid and robust quantitative method for the TSNA and their alkaloid precursors using high pH mobile phase conditions with ultra-performance liquid chromatography tandem mass spectrometry (UPLC-MS/MS). The suitability of the method is demonstrated by its application to the analysis of reference tobacco materials for cigarettes and moist snuff. In addition, a novel TSNA analytical method was developed using TSNA-specific molecularly imprinted polymers (MIP) as the selective extraction element from tobacco extract. The affinity mechanisms between MIP and TSNA were found to have extensive cross-reactivity to structurally similar alkaloids present in tobacco extract. TSNA-specific MIP was demonstrated to have stronger retention for the alkaloids than for the TSNA substrate. The MIP-TSNA interaction was optimized to create the first analytical method to quantify underivatized NNN and NNK from tobacco extracts by HPLC-UV.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder appar i matematikundervisningen för elever i allmänna matematiksvårigheter samt vilken potential lärarna upplever att appar har för matematikundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Det finns begränsat med forskning kring användandet av appar i matematikundervisningen och deras potential för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar att lärarna i den här studien använder appar på liknande sätt i sin undervisning för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar också att lärarna upplever att det finns flera fördelar med att använda appar i matematikundervisningen, till exempel bidrar de till ett engagemang hos eleverna.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin matematikundervisning. </p><p>Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas. Både resultatet från litteraturstudien och från intervjuundersökningen visar att det finns nackdelar med att använda laborativa material om materialen används på ett felaktigt sätt.</p>