I dagens skola är matematikappar ett vanligt förekommande inslag i undervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka matematikappars påverkan på elevers lärande imatematik. Översikten har sammanställts utifrån två forskningsfrågor som ämnar att undersöka matematikappars effekt på elevers lärande och vad som kan förklara den eventuella effekten. Undersökningen genomfördes genom en granskning av elva utvalda vetenskapliga artiklar. En systematisk sökning utfördes i tre olika databaser - ERIC, ERC och Libsearch via Malmöuniversitet. För att precisera sökningen lokaliserade vi de centrala termerna i frågeställningarna, och tog sedan fram synonymer till sökorden för att inte utesluta relevanta resultat som möjligen hade missats. Sökorden översattes till engelska och kombinerades med olika booleska operationer i sökningarna för att få en bred träffbild. Träffarna granskades sedan manuellt och artiklarna inkluderades utifrån relevans för arbetet. Resultatet visar att ett flertal av de granskade studierna indikerar att användandet av matematikappar har effekt på elevers lärande i matematik, särskilt för elever i svårigheter. Det som kan förklara effekten är att en tidig användning av matematikappar kan hjälpa elever att bygga grundläggande matematisk färdighet, och att appens design är en betydelsebärande faktor. Resultatet tyder även på att elevers motivation och engagemang ökar vid användandet av vissa matematikappar. Det är dock viktigt att hålla ett kritiskt perspektiv vid läsning av översikten, dels då de inkluderade studierna är begränsade i antal, dels då fler studier efterfrågas för att ge en mer heltäckande bild av området.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder appar i matematikundervisningen för elever i allmänna matematiksvårigheter samt vilken potential lärarna upplever att appar har för matematikundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Det finns begränsat med forskning kring användandet av appar i matematikundervisningen och deras potential för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar att lärarna i den här studien använder appar på liknande sätt i sin undervisning för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar också att lärarna upplever att det finns flera fördelar med att använda appar i matematikundervisningen, till exempel bidrar de till ett engagemang hos eleverna.

Att elever lyckas automatisera grundläggande talkombinationer är en viktig del av deras utveckling i matematik. Automatisering frigör mental kapacitet i hjärnan, med mindre nivåer av matteångest och möjlighet att lösa komplexa uppgifter i snabbare takt som följd. Därför är det oroande att det verkar som att inte tillräckligt många elever når en fullgod nivå av automatisering, vilket borde resultera i att större fokus läggs på att hitta effektiva interventioner som hjälper elever att utvecklas inom området. Syftet med studien är att undersöka matematikappen Nomps effekt på elevers automatisering av grundläggande talkombinationer i årskurs 4–6. Vi vill även se om, och i så fall hur, elever som tränat med Nomp skiljer sig från elever som genomgått träning med papper och penna. Teorin utgår från det kognitiva perspektivet, och särskilt minnets roll i elevers automatisering av grundläggande talkombinationer. En kvantitativ metod användes för att göra en kvasiexperimentell interventionsstudie. Urvalet bestod av totalt 30 elever i årskurs 4, och eleverna fick göra ett förtest innan interventionen påbörjades. Efter fyra veckor och totalt 100 minuters färdighetsträning med Nomp (experimentgrupp) eller papper och penna (jämförelsegrupp) fick eleverna göra eftertestet, som var identiskt med förtestet. Datan analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet visade att eleverna presterade statistiskt signifikant bättre på eftertestet i jämförelse med förtestet. Inga signifikanta skillnader noterades mellan experiment- och jämförelsegrupp. Utifrån vår begränsade studie finns det tecken på att färdighetsträning med både Nomp, och särskilt papper och penna, är effektiva sätt att utveckla elevers automatisering av grundläggande talkombinationer.

Syftet med studien är att utveckla ett analytiskt ramverk som fungerar för analysering av 11 appar och kategorisera dem utifrån deras användbarhet i undervisningen av elever i matematiksvårigheter. Vilka undervisningsaspekter som valdes ut grundades på en anpassning för elever i svårigheter i matematik. Alla appar används av elever i förskoleklass eller grundskolan år 1-6. Det urval som gjorts för studien var appar som redan granskats av tidigare forskare. Aspekterna som valdes ut för studien var explicit undervisning, visuella representationer, belöningssystem och färdighetsträning. Apparnas möjlighet till explicit undervisning skapar förutsättningar för att eleverna ska bli självständiga och känna sig trygga. Visuella repesentationer presenterar om appen ger eleven ett bildligt verktyg för att kunna utveckla sitt lärande. Området belöningssystem i apparna erbjuder återkoppling och skapar förutsättningar till engagemang hos eleven. Om eleven får utöva färdighetsträning kommer arbetsminnet att stärkas och den matematiska förmågan att utvecklas. Det är viktigt att lösa många uppgifter för att nå djupare kunskaper i matematikämnet.  Studien resulterade i att det analytiska ramverket kan användas av lärare för att analysera vilka aspekter som ger ett fungerande stöd för elever i matematiksvårigheter, när de arbetar i den utvalda appen. / The purpose of the study is to develop and use an analytical framework that works for the analysis of 11 apps and categorize them based on their applicability in teaching students with mathdifficulties. Which teaching aspects were selected was based on an adaptation for students with difficulties years 1-6. The selection made for the study was apps that are already being reviewed by previous researchers. The aspects selected for the study were explicit teaching, visual representations, reward systems and skilling training. The apps opportunity for explicit teaching creates the condition for students to become independent and confident. Visual representations present whether the app gives the students a pictorial tool to be able to develop their learning. The area of rewards systems in the apps offers feedback and creates conditions for the students commitment. If the student is allowed to practice skills training, the working memory will be strengthened, and the mathematical ability will be developed. It is important to solve many tasks to reach deeper knowledge in the subject of mathematics. The study resulted in an analytical framework that provides a tool for teachers. The tool can be used when scrutinizing apps aiming for a functional support for students with mathematical difficulties.