Thèse (M.Sc.) -- Université Laval, 1997. / Bibliogr.: f. 74-84. Publ. aussi en version électronique.

No description available.

Historical consciousness can be regarded as the impact of our interpretations of our past has on our understanding of the present and expectations of the future. It also defines the researchproblems this paper focuses on; that research shows how history education mainly instills a past perspective and how influential textbooks are in shaping the schools' history education. The purpose of this paper is to extrapolate from these subjects and through qualitative textual analysis examine historical consciousness in two textbooks for primary school. Historical consciousness has been operationalized around three categories in this paper: Identity Values Narrative The results of the analysis shows that both books centers around the perceived Swedish culture through a perspective of Swedish heritage and a thorough critique can be made on the implicitexclusion of pupils with non-Swedish heritage. The results of the analysis also points at the lackof explicit expressions with regards to the future in the textbooks.

Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. Syftet är också att utifrån denna studies teoretiska utgångspunkter undersöka lärarnas syn på hur de anser en undervisning i läsförståelse ska bedrivas. Anser lärarna likt Vygotskij och det sociokulturella perspektivet att det är genom kommunikation och interaktion med andra som vi tillägnar oss nya kunskaper där den med större kunskap leder den med mindre kunskap eller anser lärarna likt Dewey och det pragmatiska perspektivet att det är skolan och dess undervisning som bland annat ska ge eleverna de redskap de behöver för att deras kunskap ska kunna växa? För att kunna följa upp mitt syfte har jag intervjuat sju verksamma lärare i ämnet svenska för grundskolans lägre åldrar. I tidigare forskning och utifrån resultaten i senaste PIRLS-undersökningen (Skolverket, 2016b) betonas det att den svenska skolan behövde bli bättre i sin undervisning med läsförståelse. Skolverket (2016a) påpekade också att läsförståelse inte bara var viktigt för en elev och dennes tillgodogörande av kunskap i ämnet svenska utan det var minst lika viktigt i alla skolans ämnen. Det framkom också att hur lärare bedrev sin undervisning i läsförståelse var betydelsefullt för elever och speciellt för de elever som ännu inte utvecklat de grundläggande och språkliga förutsättningarna som behövdes (Bråten, 2008). De flesta lärarna som ingår i denna studie var överens om hur en undervisning i läsförståelse bör vara och vilka faktorer som var viktiga att tänka på i undervisningen med läsförståelse samt att läsförståelse ska gå in i alla ämnena. Det framkom också att lärarna tyckte det var svårt att undervisa i läsförståelse och att det hade varit enklare att undervisa i läsförståelse om eleverna redan i förskoleklass hade förberetts med att kunna läsa och skriva så att de kunde läsa och skriva lite när de började årskurs 1.

A Criptococose é uma enfermidade micótica sistêmica, subaguda ou crônica, que acomete a cavidade nasal, tecidos paranasais e pulmões do homem, animais domésticos e silvestres, podendo disseminar-se para o sistema nervoso central, olhos, pele e outros órgãos. Considerando as dificuldades terapêuticas no tratamento da micose em pequenos animais, incluindo toxicidade, desenvolvimento de resistência aos antifúngicos tradicionalmente utilizados e longos períodos de tratamento da enfermidade, o estudo objetivou avaliar a eficácia do imunomodulador ß (1-3) glucana isoladamente e em associação ao fluconazol no tratamento da criptococose experimental. Foram utilizados 100 camundongos (Mus musculus), cepa UFPel, albinos, os quais foram divididos em cinco grupos de 20 animais. O tratamento dos animais com criptococose experimental foi iniciado sete dias após a inoculação. O grupo Controle (G1) foi tratado com 0,1 ml de água destilada estéril, o grupo Fluconazol (G2) com 5 mg/kg de fluconazol, o grupo Fluconazol associado a ß (1-3) glucana (G3) com 5 mg/kg de fluconazol associado a 0,5 mg de ß (1-3) glucana, o grupo Glucana dose I (G4) com 0,5 mg de ß (1-3) glucana e o grupo Glucana dose II (G5) recebeu 0,25 mg de ß (1-3) glucana. Após acompanhamento clínico durante as seis semanas de tratamento os animais foram eutanasiados e necropsiados para avaliação anatomopatológica dos órgãos, quantificação das unidades formadoras de colônias fúngicas (UFCs), retroisolamento e avaliação histopatológica. Nas avaliações clínicas o G3 foi sempre superior ao G1 e G2, sendo que na última avaliação clínica individual, os animais pertencentes ao G3 não apresentavam nenhum sintoma clínico. O G2 teve um menor número de órgãos afetados e de alterações macroscópicas, seguido pelo G3, sendo que no primeiro não foram observadas lesões em órgãos-alvo, como pulmão e cérebro. O grupo com maior número de lesões e órgãos afetados foi o G1. Nos parâmetros retroisolamento e UFCs, o G3 foi superior aos outros tratamentos, seguido pelo G2, sendo que o pior grupo, ou seja, aquele que teve um maior número de isolamentos e maior quantificação de UFCs foi o G1. Conforme os resultados obtidos os tratamentos G2 e G3 foram os mais eficazes para a remissão da criptococose experimental, no entanto, G3 apresentou uma superioridade na maioria dos parâmetros avaliados. Portanto, de acordo com os resultados obtidos, a associação de fluconazol ao imunomodulador ß (1-3) glucana pode ser uma alternativa benéfica em considerável quantidade de pacientes com criptococose. / Cryptococcosis is a systematic sub acute or chronic mycotic condition that affects the nasal cavity, paranasal tissues and the lungs of humans, as well as domestic and wild animals, which can spread to the central nervous system, skin, and other organs. Considering the therapeutic difficulties in treating this mycosis in small animals, which include toxicity, resistance towards traditionally used antifungals, and the extended treatment of this condition, this study aimed to evaluate the ß (1-3) glucan immunomodulator efficacy when used both alone and in association with fluconazole in the treatment of experimental cryptococcosis. One Hundred albino UFPel strain mice (Mus musculus), divided into five groups of 20 animals each, were used. The treatment of these animals with experimental cryptococcosis was started seven days following inoculation. The control group (G1) was treated with 0,1 ml sterile distilled water. The fluconazole group (G2) was treated with 5 mg/kg fluconazole; the fluconazole associated with ß glucan (1-3) group (G3) was treated with 5 mg/kg fluconazole associated with 0,5 mg ß (1-3) glucan ; the group glucan dose I (G4) was treated with 0,5 mg ß (1-3) glucan, and the group glucan dose II (G5) was administered 0,25 mg ß (1-3) glucan. After the six-week treatment clinical follow-up, the aimals were euthanized and necropsied for anatomopathological evaluation of organs, quantification of fungal colony-forming units (FCUs), retro isolation and histopathological evaluation. In clinical evaluations, G3 was always superior to G1 and G2, and in the last individual clinical evaluation, G3 animals did not show any clinical symptoms. G2 had a smaller number of affected organs and microscopic alterations, followed by G3. In G2, target organ lesions, such as those in the lungs and brain, were not found. Considering retro isolation and FCU parameters, G3 was superior to other treatments, followed by G2; the worst group, that is, the one with the highest isolation occurrence and greatest FCU quantification, was G1. According to the results obtained, treatments G2 and G3 were the most efficient in experimental cryptococcosis remission; however, G3 was superior in most parameters evaluated. Therefore, according to the results obtained, the association of fluconazole with the ß (1-3) glucan immunomodulator can be a beneficial alternative to a considerable number of cryptococcosis-bearing patients.

A Criptococose é uma enfermidade micótica sistêmica, subaguda ou crônica, que acomete a cavidade nasal, tecidos paranasais e pulmões do homem, animais domésticos e silvestres, podendo disseminar-se para o sistema nervoso central, olhos, pele e outros órgãos. Considerando as dificuldades terapêuticas no tratamento da micose em pequenos animais, incluindo toxicidade, desenvolvimento de resistência aos antifúngicos tradicionalmente utilizados e longos períodos de tratamento da enfermidade, o estudo objetivou avaliar a eficácia do imunomodulador ß (1-3) glucana isoladamente e em associação ao fluconazol no tratamento da criptococose experimental. Foram utilizados 100 camundongos (Mus musculus), cepa UFPel, albinos, os quais foram divididos em cinco grupos de 20 animais. O tratamento dos animais com criptococose experimental foi iniciado sete dias após a inoculação. O grupo Controle (G1) foi tratado com 0,1 ml de água destilada estéril, o grupo Fluconazol (G2) com 5 mg/kg de fluconazol, o grupo Fluconazol associado a ß (1-3) glucana (G3) com 5 mg/kg de fluconazol associado a 0,5 mg de ß (1-3) glucana, o grupo Glucana dose I (G4) com 0,5 mg de ß (1-3) glucana e o grupo Glucana dose II (G5) recebeu 0,25 mg de ß (1-3) glucana. Após acompanhamento clínico durante as seis semanas de tratamento os animais foram eutanasiados e necropsiados para avaliação anatomopatológica dos órgãos, quantificação das unidades formadoras de colônias fúngicas (UFCs), retroisolamento e avaliação histopatológica. Nas avaliações clínicas o G3 foi sempre superior ao G1 e G2, sendo que na última avaliação clínica individual, os animais pertencentes ao G3 não apresentavam nenhum sintoma clínico. O G2 teve um menor número de órgãos afetados e de alterações macroscópicas, seguido pelo G3, sendo que no primeiro não foram observadas lesões em órgãos-alvo, como pulmão e cérebro. O grupo com maior número de lesões e órgãos afetados foi o G1. Nos parâmetros retroisolamento e UFCs, o G3 foi superior aos outros tratamentos, seguido pelo G2, sendo que o pior grupo, ou seja, aquele que teve um maior número de isolamentos e maior quantificação de UFCs foi o G1. Conforme os resultados obtidos os tratamentos G2 e G3 foram os mais eficazes para a remissão da criptococose experimental, no entanto, G3 apresentou uma superioridade na maioria dos parâmetros avaliados. Portanto, de acordo com os resultados obtidos, a associação de fluconazol ao imunomodulador ß (1-3) glucana pode ser uma alternativa benéfica em considerável quantidade de pacientes com criptococose. / Cryptococcosis is a systematic sub acute or chronic mycotic condition that affects the nasal cavity, paranasal tissues and the lungs of humans, as well as domestic and wild animals, which can spread to the central nervous system, skin, and other organs. Considering the therapeutic difficulties in treating this mycosis in small animals, which include toxicity, resistance towards traditionally used antifungals, and the extended treatment of this condition, this study aimed to evaluate the ß (1-3) glucan immunomodulator efficacy when used both alone and in association with fluconazole in the treatment of experimental cryptococcosis. One Hundred albino UFPel strain mice (Mus musculus), divided into five groups of 20 animals each, were used. The treatment of these animals with experimental cryptococcosis was started seven days following inoculation. The control group (G1) was treated with 0,1 ml sterile distilled water. The fluconazole group (G2) was treated with 5 mg/kg fluconazole; the fluconazole associated with ß glucan (1-3) group (G3) was treated with 5 mg/kg fluconazole associated with 0,5 mg ß (1-3) glucan ; the group glucan dose I (G4) was treated with 0,5 mg ß (1-3) glucan, and the group glucan dose II (G5) was administered 0,25 mg ß (1-3) glucan. After the six-week treatment clinical follow-up, the aimals were euthanized and necropsied for anatomopathological evaluation of organs, quantification of fungal colony-forming units (FCUs), retro isolation and histopathological evaluation. In clinical evaluations, G3 was always superior to G1 and G2, and in the last individual clinical evaluation, G3 animals did not show any clinical symptoms. G2 had a smaller number of affected organs and microscopic alterations, followed by G3. In G2, target organ lesions, such as those in the lungs and brain, were not found. Considering retro isolation and FCU parameters, G3 was superior to other treatments, followed by G2; the worst group, that is, the one with the highest isolation occurrence and greatest FCU quantification, was G1. According to the results obtained, treatments G2 and G3 were the most efficient in experimental cryptococcosis remission; however, G3 was superior in most parameters evaluated. Therefore, according to the results obtained, the association of fluconazole with the ß (1-3) glucan immunomodulator can be a beneficial alternative to a considerable number of cryptococcosis-bearing patients.

Inledning: Digitala verktyg är något som tar större plats både i elevers vardag och i skolan. Skolverket (2015) menar att eleverna får en djupare förståelse för undervisningen om de får tillfälle att använda digitala verktyg i undervisningen. Läsåret 2018/2019 blir det dessutom obligatoriskt för alla lärare att följa läroplanens nya skrivningar kring digital kompetens vilket betyder att digitala verktyg kommer ta ännu större plats i undervisningen. Matematik och svenska är de skolämnen som har flest timmar i Skolverkets timplan och de berörs även av de nya skrivningarna i läroplanen vilket gör de till två intressanta ämnen att undersöka. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om lärare har tillräcklig kompetens kring digitala verktyg för att genomföra undervisning i matematik och svenska enligt läroplanens nya skrivningar som blir obligatoriska läsåret 2018/2019. Metod: Den metod som används i studien är kvantitativ metod där enkät har varit verktyget för att samla in data. Enkäten är utformad på en hemsida för webbenkäter och riktar sig till lärare som arbetar på lågstadiet. Den har delats ut till lärare som är medlemmar Facebookgrupper och den har mejlats till 70 rektorer i Jönköpings län som i sin tur har mejlat den vidare till sinaanställda lågstadielärare. 100 besvarade enkäter har analyserats i resultatet. Resultat: Resultatet av studien visar att de flesta tillfrågade lärarna inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper när det kommer till användandet av digitala verktyg i matematik- och svenskundervisningen. Det var dessutom få som hade tillgång till en iPad eller en dator per elev. Resultatet visar också att iPaden och datorn inte används på alla de sätt som den reviderade läroplanen uppmanar till i matematik- och svenskundervisningen. Det framgår även att tillgången till digitala verktyg påverkar om lärarna har en positiv inställning tilldigitala verktyg eller om de ser arbetet med digitala verktyg som problematiskt.

Syftet med denna studie är att få kunskap om textvalets betydelse för litteratursamtalet. Studiens empiriska material samlas in via videoupptagningar av observationer av åtta litteratursamtal med elever i årskurs 2. Observationerna är öppna, deltagande och genomförs i en arrangerad kontext. Litteratursamtalen utgår från fyra olika texter. I studien deltar 15 elever, uppdelade i två grupper. Studiens teoretiska utgångspunkt är reader-response-teorin utifrån vilken läsarens upplevelse och förståelse för en text är det intressanta. Vi kopplar de teoretiska begreppen luckor samt estetisk och efferent läsning till studiens resultat. Med luckor menas de oskrivna delar av texten som ger läsaren möjligheten att föreställa sig saker när denne läser. Efferent läsning innebär att läsa effektivt för att få ut information från texten medan estetisk läsning innefattar den egna läsupplevelsen, vilka känslor, associationer och fantasier texten väcker under läsningen. Sammanfattningsvis visar studien att olika texter kan ge upphov till att olika samtalsämnen dominerar litteratursamtalen. Texter som inte innehåller många luckor kan leda till att texten läses mer efferent och att litteratursamtalet handlar mer om det som står tydligt skrivet i texten. Texter med flera luckor kan ge eleverna större möjligheter till att fantisera och reflektera och litteratursamtalet antar då en mer tolkande och analyserande karaktär. Det innebär att läraren kan göra medvetna textval för att styra litteratursamtalen.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur grundlärare undervisar i religion och livsfrågor. Studien syftar även till att undersöka hur grundlärare uppfattar sin egen kompetens i att undervisa i religion. Studien utgår från det elevaktiva arbetssättet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärare anser att religion är ett viktigt ämne på grund av det mångkulturella samhälle vi lever i. Lärarna fokuserar främst på kristendomen men även andra religioner tas in i undervisningen. Resultatet visar att lärare använder olika undervisningsmetoder men föredrar att använda visuella och muntliga metoder. Lärarna tar utgångspunkt i elevernas egna föreställningar och deras livsvärld. I undervisningen har lärarna stort fokus på livsfrågor men det finns ingen medveten planering kring detta. I resultatet framkommer det att lärare har olika utbildning inom religionsämnet och att det finns flera utmaningar i religionsundervisningen. Studien ledde fram till flera slutsatser. Fokus ligger på livsfrågor i religionsundervisningen men att de tas upp spontant när elever uttrycker ett behov av att prata om dem. Lärarna upplever sig själva som tillräckligt kompetenta för att undervisa i årskurserna 1-3 och de väljer att undervisa med olika undervisningsmetoder. De ger uttryck för olika utmaningar, såsom otillräcklig tid eller att göra religionsämnet begripligt för eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med tyst läsning samt hur de uppfattar att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar: Hur uppger lärare att de arbetar med tyst läsning i klassrummet? Hur uppfattar lärare att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3? För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en intervjustudie med sju lärare som är verksamma i årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet användes som stöd vid analysen av det insamlade materialet. Den forskning som ligger till grund för studien visar att det framför allt är viktigt med undervisning i läsförståelsestrategier för eleverna och att de får samtala kring läsningen samt att de får stöd under hela arbetet. Studiens resultat visar att lärare tycker det är viktigt att eleverna tidigt utvecklar ett läsintresse och får många tillfällen till att läsa tyst. Lärarna arbetar med läsförståelsestrategier för att ge eleverna verktyg att tillämpa vid den tysta läsningen med målet att utveckla deras läsförståelse. Lärarna menar att det är viktigt med samtal kring läsning, dock är dessa samtal inte lika vanliga i samband med elevernas tysta läsning. / <p>Svenska</p>