Denna studie syftade till att vinna kunskap om hur elever i lägre årskurser kan utveckla sin förståelse för begreppet ”liv”. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektionsserie med en klass elever i årskurs 3. Min undervisning baserades på variationsteorin och det sociokulturella perspektivet. Jag identifierade två kritiska aspekter, ämnesomsättning och fortplantning. Dessa ansåg jag att eleverna behövde urskilja för att förstå det tänkta lärandeobjektet vad ”liv” är ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Jag utformade undervisningen för att synliggöra dessa aspekter genom att skapa kontrast, vilket innebar att både visa vad som är levande och vad som inte är levande. Samt genom att generalisera de kritiska aspekterna till att gälla allt levande, inte bara de föremål som bearbetades under lektionerna. Resultatet visade att elevernas föreställningar stämde överens med vad tidigare forskning kommit fram gällande barns förståelse för begreppet liv. Genom att synliggöra kritiska aspekter utvecklade eleverna sin förståelse och resonerade kring vad som lever och varför på ett vidgat sätt ur ett mer naturvetenskapligt perspektiv. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning baserad på variationsteorin kan erbjuda goda möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper inom de naturorienterande ämnena på ett specifikt sätt och därmed nå de tänkta lärandemålen.

Syftet med denna undersökning är att få insikt i hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt för att stödja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. För att ge svar på undersökningens två frågeställningar har material samlats in genom kvalitativa intervjuer.  I undersökningens resultat framkommer att samtliga lärare vilka deltog i undersökningen önskar att de kunde bedriva mer undervisning utomhus. Anledningar som anges till att detta inte sker är bland annat ekonomiska aspekter, resursbrist och elevers behov av anpassningar. I resultatet framgår även att begreppet undersökande arbetssätt är svårt att definiera men samtliga lärare använder sig av arbetssättet i sin undervisning och ser många fördelar med kombinationen av teori och praktik. Dessutom framkommer att platsen där undervisningen sker till viss del är av betydelse i samband med utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt. Utöver detta framkommer lärarnas syn på sinnenas inverkan för att eleverna ska befästa kunskaper. Slutsatsen visar att lärarna i denna undersökning skulle vilja bedriva mer undervisning utomhus men att olika faktorer inverkar varför detta inte sker. Samtliga lärare i denna undersökning ser även fördelarna med kombinationen av teori och praktik samt när flera sinnen involveras i lärandet. / <p>NO</p>

Master of Public Health - MPH / Television (TV), a powerful medium used by industry for marketing, increases the popularity of certain food products and beverages. Through a range of techniques, this is done to persuade adults and children to buy these commodities, most of which are detrimental to human health. For instance, they are high in simple sugars, fructose corn syrup and refined carbohydrates; engineered to contain artificial ingredients; high in macronutrients, low in micronutrients and dietary fibre, and require less time and energy to digest. Thereby, predisposing individuals who over-consume these foods to overweight, obesity and non-communicable diseases (NCD). These health conditions have been implicated in the burden of disease in South Africa. As such, we must monitor and evaluate the advertisement of these commodities on free-to-air TV channels in the country to generate audit information

Naturvetenskap är en viktig del av vårt samhälle och för att kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället behöver eleverna få en bra, allmänbildande grund implementerad i naturvetenskapsundervisningen. Tidigare forskning visar att elevers intresse för naturvetenskap sägs avta under skoltiden och på grund av detta togs skolutvecklingsprogrammet NTA fram. NTA består av flera olika teman som används vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Denna studie är viktig eftersom den belyser hur NTA tas emot av eleverna samt hur NTA kan påverka lärares kompetens. Syftet med studien var att undersöka hur NTA bidrar till lärarnas undervisning samt hur elevernas intresse påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Datainsamlingen för denna studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fem olika lärare som sedan analyserats och sammanställts. Resultatet visar att NTA ökar lärarnas kompetens, underlättar lärarnas planering och förmåga att fånga elevernas intresse. Resultatet av studien visar även att eleverna uppskattar det systematiska arbetssättet som NTA innefattar och möjligheterna att laborera och undersöka. Slutsatsen som kan dras är att NTA har påverkat både lärares undervisning inom främst naturvetenskap men även i andra ämnen. En annan slutsats är att elevers intresse påverkas positivt samt att NTA bidrar till ökad förståelse för naturvetenskap.

Studiens syfte är att analysera bilders utseende och funktion i fyra läromedelsserier inom matematik och de naturorienterande ämnena. Med kraven att de analyserade läromedlen skulle vara arbetsböcker anpassade till årskurs 3 valdes läromedlen slumpmässigt från Blåsenhusbiblioteket. Två olika läromedelsserier inom matematik och två olika läromedelsserier inom de naturorienterande ämnena valdes.   Studien utgår från ett sociosemiotiskt perspektiv och kognitivismen. Analysen fokuserar på att analysera bildernas utseende och bildernas funktion kopplade till uppgifterna. Bildernas utseende har kategoriserats som icke-naturalistiska, naturalistiska eller övernaturalistiska där naturalistiska bilder speglar verkligheten jämfört med icke-naturalistiska som inte speglar verkligheten. Övernaturalistiska bilder tydliggör fenomen genom att fokusera på det väsentliga i bilden. Bildernas funktion har kategoriserats som otillämpliga, hjälpsamma eller väsentliga. Först kartlades fördelningen mellan bildernas utseende och sedan kategoriserades bilderna efter deras funktion. Därpå analyserades sambandet mellan bildernas utseende och funktion i de olika ämnena. Analysen utgick från regler och kriterier konstruerade för att definiera en bild och för att kategorisera bilders utseende samt funktion.   Resultatet visar att majoriteten av bilderna i de analyserade läromedlen inom både matematiken och de naturorienterande ämnena är naturalistiska följt av icke-naturalistiska bilder medan de övernaturalistiska bilderna utgör en minoritet. Gällande bildernas funktion är majoriteten av bilderna väsentliga följt av otillämpliga och de hjälpsamma bilderna utgör en minoritet i de analyserade läromedlen.   Det finns ett samband mellan naturalistiska och väsentliga bilder inom båda ämnena där de flesta naturalistiska bilderna är väsentliga. Övernaturalistiska bilder har ett samband med hjälpsamma och väsentliga bilder inom de naturorienterande läromedlen. De icke-naturalistiska bilderna har däremot större spridning mellan funktionerna och därmed saknas ett samband. Det betyder att ifall elever använder sig av dessa läromedel kommer de att möta flest naturalistiska bilder med en väsentlig funktion.

Syftet med studien är att få större förståelse för hur sex lärare förhåller sig till det kooperativa lärandet i den ordinarie undervisningen. Vi vill även få mer kunskap om hur lärarna utvärderar arbetsmetoden. Studien är av kvalitativ karaktär och en semistrukturerad intervjuform har använts som datainsamlingsmetod. Vi genomförde sex intervjuer med verksamma lärare som arbetar med kooperativt lärande i undervisningen. Resultatet visar att samtliga tillfrågade lärare har en positiv inställning till kooperativt lärande, då de ser flera vinster med arbetssättet. Vinsterna är bl.a. aktiva elever, gruppstärkande samt språkutvecklande aspekter. Kooperativt lärande är inte bundet till något specifikt ämne, utan används ämnesövergripande. Utvärderingen av arbetsmetoden visade sig vara något knapphändig. Det var vanligt förekommande att strukturer utvärderas snarare än vad arbetsmetoden kooperativt lärande generar i. Det mest intressanta resultatet är lärarnas positiva inställning till kooperativt lärande trots avsaknad av mätbara kunskapsresultat.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetsmetoder inom formativ bedömning i teknikämnet på lågstadiet, samt att visa lärarnas upplevelser med bedömningen. Studien utgår från nyckelstrategierna i formativ bedömning utifrån Skolverkets stödmaterial (Skolverket, 2011). För att samla in data användes metoderna observation och intervju, för att ta del av hur läraren arbetar och lärarnas tankar angående formativ bedömning i teknikämnet. I studien ingår 4 behöriga lärare i teknik och båda metoderna spelades in med hjälp av ljudupptagning som sedan analyserades med en inspiration av fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att lärarna använder formativ bedömning i teknikämnet, dock på olika sätt och i olika hög grad. Lärarna uttrycker utmaningar med formativ bedömning i teknikämnet genom att ämnet har lite tid i veckan, att kunskapskraven är svåra att ta ner till rätt nivå på lågstadiet och två av lärarna uttrycker att kollegialt lärande inte förekommer på skolorna.

I litteraturstudien behandlas critical literacy och dess påverkan på elevers läsutveckling. Vi har genom våra yrkeserfarenheter upplevt att det läsförståelseutvecklande arbetssättet ofta saknas hos lärare i samband med granskning av texter i årskurs 1–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad utvalda vetenskapliga publikationer för fram om hur critical literacyarbete påverkar elevers läsförståelseutveckling i grundskolans årskurs 1–3. Följande frågeställningar har formulerats: Vad belyser de utvalda publikationerna om critical literacy i läsförståelseutvecklande svenskundervisning och vilka olika undervisningsstrategier uppmärksammar publikationerna gällande critical literacy i grundskolans årskurs 1–3.   Vi har funnit relevant forskning för studien genom olika databaser. Materialurvalet bestod av tio vetenskapliga artiklar, en avhandling och tre bokkapitel, där majoriteten av publikationerna var internationella. Publikationerna har haft en övervägande sociokulturell teoretisk ram. De sammanfattades sedan i analyserad litteratur i översikt (Bilaga 1).  Resultatet visar olika undervisningsstrategier som främjar elevers utveckling av critical literacy, samt vikten av att elever når en fonologisk medvetenhet för att utveckla läsförståelse. I resultatet problematiseras även de olika strategierna och de kritiska aspekterna synliggörs. Studiens slutsats belyser att lärare måste vara medvetna om hur de ska arbeta på ett läsförståelseutvecklande sätt, så att undervisningen kan placeras på en nivå som utmanar elevers kritiskt analytiska förmågor.

Denna studie syftar till att ge kunskap om hur några svensklärare i årskurs 1–3 bedriver undervisning för att stödja elevers utveckling av förmågan att genomföra muntliga presentationer. För att nå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra skolor gjorts. Data har analyserats med hjälp av innehållsanalys utifrån det sociokulturella perspektivet som teori.   Studiens resultat visar att de utvalda lärarna anser att elevernas tillämpning av grundläggande retoriska färdigheter samt goda kunskaper i den berörda presentationens ämnesinnehåll är viktigt för att nå hög måluppfyllelse. Samtidigt visar studiens resultat att lärarna uppger att explicit undervisning för att utveckla dessa färdigheter förekommer i liten utsträckning. Lärarna beskriver att de ändå ger elever rikligt med tillfällen att tala i klassrummet och att de använder övergripande såväl som direkt stöttning för att elever ska känna trygghet i gruppen. Lärarna säger att de försöker bedriva undervisning som jag tolkar landar inom ramen för den proximala utvecklingszonen genom att de låter undervisningsinnehållet baseras på elevers individuella utgångspunkter och stegvis utmanar eleverna mot målet att prestera väl i muntliga presentationer inför en publik. Huvudslutsatsen är att lärare verkar vara väl medvetna om hur de bedriver undervisning som syftar till att stödja elevers muntliga färdighetsutveckling, samtidigt som det förfaller råda en osäkerhet i vilka förmågor och färdigheter elever bör behärska för att kunna utvecklas i att hålla muntliga presentationer. Denna osäkerhet kan relatera till att kopplingen framstår som otydlig mellan de didaktiska frågorna vad elever behöver utveckla och hur undervisningen ska bedrivas. / <p>Svenska</p>

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen i hur lärare kan individanpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd inom läs- och skrivinlärningen i åk 1-3. Vi fokuserar vår studie på att undersöka hur utvalda lärare arbetar med läs- och skrivinlärningen för barn i åk 1–3 och vilka hjälpmedel som finns till elever som är i behov av särskilt stöd. Den metod vi har valt att använda i vår studie är i första hand enkäter som vi skickade ut till grundskollärare i åk 1-3. Därefter valde vi att komplettera med intervjuer för att få ett bredare resultat. I studien framkom att elevers svårigheter inom läsning och skrivning kan ha olika bakomliggande orsaker. Läs- och skrivsvårigheter kan uppstå hos elever med diagnoser som tex. Dyslexi och ADHD eller hos elever som får för lite träning eller har uppmärksamhetssvårigheter. Det som även framkommer av resultatet är att de utvalda lärarna anser att det finns för få resurser till elever med läs- och skrivsvårigheter och att eleverna endast till viss del får stödet de behöver.