I läroplanen står det att samtliga elever i skolan har rätt till individanpassad undervisning.Individanpassningen är högst relevant inom läsinlärning då det krävs flera parametrar för attutveckla automatiserad avkodning och ett gott läsflyt. Läsning innebär att man ska kunnaavkoda samt vara fonologisk medveten, vilket medför att koppla grafem (form) och fonem(ljud). Forskningen säger att elevers läsning är sämre idag och de menar att läsflytet är enbetydelsefull och viktig resurs i skolan.Syftet med studien är att undersöka sex lärares arbetssätt med elever som ännu inte harutvecklat automatiserad avkodning och ett gott läsflyt i årskurs 1–3. Det är en kvalitativintervjustudie där sex lärare från olika delar i Sverige deltagit och valts ut genom ettgodtyckligt urval. Intervjuerna har sedan analyserats och kategoriserats med hjälp av studienssociokulturella ramverk.I resultatet framkommer att lärarna arbetar på många olika sätt med eleverna och deraslässvårigheter: individanpassning, motivation, hur man involverar och samarbetar medhemmet samt de tidiga insatserna, både med hjälp av speciallärare och i klassrummet. / <p>Svenska</p>

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(農学) / 乙第12794号 / 論農博第2790号 / 新制||農||1019(附属図書館) / 学位論文||H25||N4806(農学部図書室) / 30813 / (主査)教授 栗原 達夫, 教授 植田 和光, 教授 平竹 潤 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Agricultural Science / Kyoto University / DFAM

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa. För att se till att alla barn får möjlighet att komma igång med läsningen är det centralt för skolorna att identifiera vilka elever det är som tidigt visar tecken på en svag läsinlärning. Forskning har visat att det är betydelsefullt med en tidig intervention och tidigt stöd för elever som riskerar att få en problematisk läsinlärning. Sedan 2019 finns det obligatoriskt för lärare i förskoleklass och årskurs 1 att använda bedömningsstödet som tillhandahålls av Skolverket. Detta för att garantera att eleverna som är i behov av stöd kommer att få det. Med anledning av detta så har syftet med denna studie varit att undersöka hur sex pedagoger ser på det obligatoriska karläggningsmaterialet och vilka metoder de arbetar utifrån för att ge alla elever möjlighet att komma igång med läsningen. Studien undersöker också vilka åtgärder som sätts in för elever som har en svag tidig läsutveckling. Resultatet visar att alla intervjuade ser det obligatoriska kartläggningsmaterialet som användbart men att det saknas test för avkodning vilket leder till att de använder sig av kompletterande kartläggningar för att testa detta. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Denna intervjustudie fokuserar på att undersöka lärarnas inställning till arbetet med evidensbaserad högläsning i undervisningen samt identifiera eventuella hinder vid implementering av aktuell forskning gällande högläsning. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är implementeringsforskning där vi valt att analysera insamlat material utifrån implementeringsforskningens begrepp förstår, kan och vill.  Genom semistrukturerade intervjuer av tio undervisande lärare i ämnet svenska, årskurs 1–3, visar resultatet på att kunskap om den evidensbaserade högläsningens effekt är stor men att kunskap kring hur det ska tillämpas i klassrummet brister. Vidare identifieras olika faktorer som lärarna menar bidrar till att evidensbaserad högläsning bortprioriteras, exempelvis elevgrupper, tidsbrist, okunskap och intresse. Konklusionen är dock att bristande stöttning från skolledning samt forskare kan vara orsaken till att högläsning i praktiken inte blir det lärtillfälle som lärarna menar kan gynna elevernas språkliga utveckling.

Studiens utgångspunkt är att ta reda på om begreppet god samhällsmedborgare upplevs som en målbild av lärare i årskurs 1–3 eftersom det kommuniceras som ett mål ifrån Högskolan Dalarnas grundlärarutbildning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar sitt uppdrag vilket konkretiseras i tre frågeställningar: Vad innebär begreppet god samhällsmedborgare för dessa lärare? Hur arbetar lärare med fostrans- och kunskapsuppdraget? Vilken är dessa lärares upplevelser av sitt uppdrag? Syftet och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod där åtta lärare som undervisar i årskurs 1–3 deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet visar att begreppet god samhällsmedborgare uppfattas och definieras på olika sätt av lärarna. I studien framkommer lärarnas syn på läroplanen och samtliga uppfattar enbart kunskapsmålen som faktiska mål. Det leder till att fostran och kunskap får olika stort utrymme samtidigt som lärarna uttrycker stor ambivalens gällande läroplanens praktiska genomförande. Andra faktorer som påverkar utrymmet för de båda uppdragen uppges vara skolans ekonomiska förutsättningar, elevgruppernas sammansättning och storlek samt lärarens personlighet. Planerade moment där fostran får stå i förgrunden sker oftast inom so-ämnet även om samtliga lärare är överens om att fostransuppdraget är bredare än ämnesundervisningen. Resultatet synliggör en differens mellan både forskning och skola samt teori och praktik. Enligt forskningsbakgrunden som den här studien vilar på finns det fyra övergripande komponenter för en god samhällsmedborgare där samtliga lärare bara berör tre av dem. Forskningen menar att alla fyra komponenter måste beröras för att anses tillräckligt. Målet att utbilda mot goda samhällsmedborgare så som det kommuniceras från läroplanen kräver både mer forskning och utbildning för lärarna innan hela uppdraget kan realiseras på ett tillfredsställande sätt. Slutligen visar studiens resultat att ytterligare en revidering av styrdokumenten kan vara aktuell.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skönlitteratur och berättelser används i SO-undervisningen i årskurs 1 och 3. De forskningsfrågor som denna studie utgår från för att bidra med kunskap om användningen av skönlitteratur och/eller berättelser i SO-undervisningen är: vilka didaktiska val gör lågstadielärarna i studien vid användning av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen?, vad har lågstadielärarna i studien för erfarenheter av att använda skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen? samt hur ser eventuella skillnader ut vid användningen av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen i åk 1 jämfört med åk 3? Studien har ett kvalitativt fokus då lågstadielärarnas resonemang kring didaktiska val och erfarenheter är centrala för att besvara forskningsfrågorna. Av denna anledning har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod och tematisk analys som analysmetod. Totalt intervjuades tre lågstadielärare som undervisar i årskurs 1 och två lågstadielärare som undervisar i årskurs 3 digitalt över mjukvaran Zoom. Studiens resultat analyseras utifrån den sociokulturella teorin, vilket i denna studie innebär att lågstadielärarnas svar kommer att analyseras med utgångspunkten att skönlitteratur och berättelser är medierande artefakter i SO-undervisningen som först kan användas för yttre tänkande tillsammans med andra för att sedan omvandlas till inre processer hos den enskilda eleven. De yttre aktiviteter som studeras i denna studie är kopplade till skönlitteratur och berättelser och sker i dialog med andra elever eller lärare. Vi kommer i denna studie dock inte att kunna säga någonting om elevernas inre processer. De resultat som framkommer i studien bekräftar tidigare forskning inom området. Resultatet visar att lågstadielärarna i denna studie använder mycket skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen, med det främsta målet att fånga och skapa elevintresse. Hur skönlitteratur och berättelser används varierar dock beroende på årskurs och elevgrupp. Resultatet visar även att lågstadielärarna i studien mestadels använder skönlitteratur och/eller berättelser inledande för att bygga en grund för eleverna att stå på innan dem använder facklitteratur. En annan slutsats är att textsamtal används frekvent som en yttre aktivitet av lågstadielärarna i studien för att bearbeta skönlitteraturens och/eller berättelsernas innehåll samt ämneskunskaper. Resultatet indikerar även positiva effekter på elevernas lärande då skönlitteratur och berättelser nyttjas i SO-undervisningen.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka samhällskunskapsämnets roll i årskurs 1–3 och hur lärarna ser på ämnet utifrån de fyra F:n: fakta-, förståelse-, färdighet- och förtrogenhetskunskap. Den forskning som finns om samhällskunskap för årskurs 4–6, visar på att ämnet är stort och svårdefinierat. Däremot finns ingen forskning gällande kunskapsformernas roller i klassrummen, kopplat till samhällskunskap för årskurs 1–3. Denna kvalitativa undersökning är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade intervjuer med sex lärare från fem olika skolor. Resultatet är sedan analyserat utifrån ett pragmatiskt och ett hermeneutiskt perspektiv. Carlgrens fyra kunskapsformer används för kategorisering av den del av resultatet som avser kunskapssynen i ämnet. Resultatet visar på en stor variation gällande kunskapsformernas roll i ämnet, men där förståelsekunskap ges en framträdande roll. Gällande ämnets roll i årskurs 1–3 syns en variation och en del förvirring. Ämnet tycks svårt att urskilja från SO-blocket och upplevs nära sammankopplat med värdegrunden. Detta till den grad att värdegrunden nämns som en del av samhällskunskapsämnet och SO nämns som ett eget ämne. Resultatet diskuteras utifrån ämnesdidaktisk forskning.

Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare resonerar kring de yngsta barnens delaktighet på förskolan. Studiens frågeställningar behandlar följande: Hur resonerar förskollärare kring de yngsta barnens delaktighet på förskolan? Hur och när beskriver förskollärare att de yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet på förskolan? Med de yngsta barnen avses barn mellan ett och tre år i studien. Studien har genomförts genom fokusgruppsdiskussioner och bygger på en kvalitativ metod. Fokusgruppernas deltagare bestod av fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av arbetet med de yngsta barnen och två olika fokusgruppsdiskussioner har genomförts. Empirin har sedan behandlats genom tematisk analys. Denna studie tar stöd i pragmatismens perspektiv och Deweys teori kring medborgarskap och demokrati. Resultatet visar på att barnens möjligheter till delaktighet i förskolan bygger på förskollärarens förhållningsätt och barnsyn. Denna barnsyn bygger på att barnen ses som kompetenta att vara delaktiga, men att förskollärarens makt både kan begränsa och skapa möjligheter. Resultatet belyser även att repetition är ett tillvägagångssätt där de yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet genom att de får tid att delta på sina villkor.

I denna studie undersöker jag simuleringen Minecraft som möjligt kompletterande läromedel i SO-undervisningen i årskurserna 1-3. Jag undersöker hur man kan använda Minecraft, om det förekommer någon genusskillnad hos elever gällande motivationen att använda Minecraft som läromedel och hur frukt- och gångbar simuleringen är gällande simuleringens tillgänglighet, mekanik och innehåll. Undersökningen står på fyra ben; 1) Eget användande av Minecraft, 2) En enkätundersökning till yrkesverksamma pedagoger i gällande årskurser, 3) intervjuer av elever i gällande årskurser samt 4) en omfattande litteraturstudie baserad på teorier om spelbaserat lärande, tidigare fallstudier om dator- och tv-spel i undervisningen samt en analys utifrån den nu rådande läroplanen inom SO-ämnena i årskurserna 1-3. Vid slutet av denna studie fastslår jag att det, utifrån min forskning, inte förekommer någon märkbar motivationsskillnad mellan flickor och pojkar att använda Minecraft i skolan och att själva användandet av simuleringen bör vara som komplement till övrig undervisning med den narration som Minecraft saknar. Användandet av Minecraft bör konkret användas med tydliga mål och delmål för eleverna. Slutligen är den mest didaktiskt utformade versionen av Minecraft inte den som någon pedagog önskar använda i skolan.