I dagens klassrum möter lärare elever med mer varierande språkerfarenheter i störreutsträckning än tidigare. Studiens fokus på flerspråkighet åskådliggör fler aspekterav flerspråkiga elevers kunskapsinhämtning än den traditionella målspråksdominerandesynen på andraspråksinlärning. Med denna syn på språkinlärning ochkunskapsinhämtning preciseras hur synen på språkanvändning i klassrummetfrämjar lärandet hos alla elever, oavsett de individuella variationerna av språkligaerfarenheter, för att sträva mot en likvärdig utbildning och social rättvisa. Den härstudien syftar till att undersöka och beskriva vilka föreställningar lärare somundervisar i engelska i årskurs 1–3 har rörande språkanvändningen ochflerspråkigheten i undervisningen. Studiens empiriska material består avsemistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det teoretiska ramverket består av densociokulturella teorin för lärande samt transspråkande som teori vid språkinlärning.Studiens resultat visar att lärarna i studien beskriver att de använder sig avmultimodala resurser för att förtydliga och förmedla kunskaper till eleverna, dockinte uttryckligen med elevers varierande språkkunskaper i åtanke. Vidare strävarlärarna i studien efter att använda sig av målspråksbaserad undervisning till stor del.De föreställningar rörande språkanvändningen hos flerspråkiga elever som lärarnager uttryck för är att de inte ser elevers hela lingvistiska repertoar som en resurs iundervisningen. Studien ifrågasätter även argumenten för målspråksdominerandeundervisningsmetoder ur ett likvärdighetsperspektiv och föreslår att transspråkandepraktiker bör övervägas med hänsyn till alla elevers möjligheter tillkunskapsutveckling. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning teknikundervisningen i årskurs 1-3 främjar elevers utvecklande av entreprenöriella förmågor utifrån hur lärare beskriver vilket syfte de har, hur de arbetar, vilka möjligheter och begränsningar de upplever samt vad de beskriver som entreprenörskapsfrämjande i undervisningen. Studiens resultat baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare med olika bakgrund, erfarenhet och utbildning som är verksamma och undervisar i teknikämnet i årskurs 1-3. I studien används pragmatismen och tankar från John Dewey för att ge ett perspektiv på hur lärande kan ske. Resultatet visar bland annat att lärare berör olika delar av vad som i studien definieras som entreprenörskapsfrämjande och att lärares egen förståelse för vad ett entreprenörskapsfrämjande arbete i undervisningen innebär varierar stort både mellan olika lärare och i jämförelse med vad de utifrån sina beskrivningar berör i teknikundervisningen. Studiens resultat visar även att teknikämnets karaktär kan skapa goda förutsättningar för entreprenörskapsfrämjande undervisning, särskilt om det undervisas av lärare som även undervisar i andra ämnen likt klasslärare i årskurs 1-3 gör. En slutsats är att det är viktigt att lärare väljer rätt innehåll i teknikundervisningen för att skapa möjlighet att lära ut hela bredden av teknisk kunskap och att de själva känner sig säkra på innehållet för att det ska gynna lärandet enligt pragmatismen samt främja entreprenörskap. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

The aim of this study is to increase knowledge about how teachers in grades 1–3 experience cooperative learning in reading comprehension teaching. Furthermore, the purpose is also to examine the advantages and disadvantages that the teachers experience with the approach are also made visible. The intention of the study is to investigate the teachers' usage, knowledge and experience of cooperative learning in reading comprehension teaching. To fulfill the aim of the study, a qualitative semi-structured interview study was conducted in which four active teachers at three different schools participated. The theoretical framework for the study is the sociocultural theory where the transcripts were analyzed using a phenomenographic analysis method.In summary, the results showed that teachers use cooperative learning in various degrees. The teachers' knowledge and experience of cooperative learning is of great importance for how much of the teaching applies to the approach. In general, as all teachers, that the working method is favorable for the students' knowledge development and social ability.

Denna lärarhandledningsanalys undersöker representationsformer inom taluppfattning. Representationsformer kan vara bra att använda i matematikundervisning då de kan leda till mer abstrakt tänkande. Att enbart följa lärarhandledningar kan leda till en begränsad undervisning då endast ett fåtal representationsformer används. Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning representationsformer uttrycks i lärarhandledningar för läromedlet Matte Direkt Safari årskurs 1-3. Studien undersöker även hur lärarhandledningarna föreslår att representationsformer ska användas inom addition. Leshs definition av representationsformer och Heddens modell om övergången mellan konkret och abstrakt matematik utgör tillsammans studiens ramverk. Med hjälp av ramverket och ett kategoriseringsschema tolkas och analyseras resultatet. Resultatet visar att Matte Direkt Safari använder representationsformer i stor omfattning och att de är jämnt fördelade över årskurserna. I resultatet framkommer att lärarhandledningarna oftast kombinerar två till tre nivåer enligt Heddens modell. I diskussionen diskuteras varför vissa representationsformer förekommer mer eller mindre i vissa årskurser. Resonemang förs också kring nivåerna i Heddens modell.

Syftet med studien är att belysa hur olika lärare i årskurs 1–3 beskriver att de pedagogiskt arbetar med poetiska texter i sin svenskundervisning samt hur lärarna uppfattar detta arbete med särskilt fokus på att främja läsflyt. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:  ·       Hur beskriver lärarna att de pedagogiskt arbetar med sånger, lyrik, rim och ramsor i svenskundervisningen?  ·       Vilka uppfattningar och upplevelser har lärarna kring det pedagogiska arbetet med sånger, lyrik, rim och ramsor i svenskundervisningen?  ·       Hur beskriver lärarna sin syn på att arbeta med poetiska texter för att utveckla elevernas läsflyt?  Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 lärare i årskurs 1–3, lärarna arbetade på 5 olika skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga lärare anser att deras inställning och engagemang i arbetet med poetiska texter har betydelse för elevernas möjlighet till lärande inom området. Lärarna ställer sig positiva till att använda poetiska texter i klassrummet trots detta används inte dessa texter för att främja läsflyt. Den sociokulturella teorin ligger till grund för studiens teoretiska ramverk. / The purpose of the study was to display how different teachers in grades 1–3 describe their pedagogically work with poetic texts in their teaching and how teachers perceive this work with a special focus to promote reading fluency. To answer the purpose, the following questions have been used:  ·       How do the teachers describe their pedagogically work with songs, lyrics, rhymes and chants while teaching Swedish? ·        What perceptions and experiences do the teachers have about the pedagogical work with songs, lyrics, rhymes and chants while teaching Swedish? ·        How do teachers describe their view of working with poetic texts to develop students' reading fluency? The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with 6 teachers in grades 1–3, the teachers worked at 5 different schools in Central Sweden. The results shows that all of the teachers believed that their attitude and commitment when working with poetic texts are important for students' opportunities for learning in the field. The teachers have a positive attitude towards working with poetic texts in the classroom, however, the teachers do not use these texts to promote reading fluency. The socio-cultural theory is the basis for the study's theoretical framework.

Syftet med studien är att undersöka hur utvalda lärare motiverar högläsning i klassrummet samt vilka didaktiska val de gör vid högläsning för att främja elevernas läsintresse, läsutveckling och ordförråd.Aktuell forskning som ligger till grund för denna studie menar att högläsning är en aktivitet som bör planeras och prioriteras i skolan för att främja elevernas läsintresse, läsutveckling samt stärka deras ordförråd. Forskningen visar även att lärarens didaktiska val vid högläsningen är viktiga för att utveckla dessa förmågor hos eleverna.I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex aktiva svensklärare i årskurs 1–3 för att klargöra hur och varför de använder sig av högläsning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då högläsning är en aktivitet som oftast sker tillsammans med andra.Slutsatserna av denna studie är att alla lärare använder sig av högläsning i undervisningen, men att de didaktiska valen inför, under och efter högläsningen kan se olika ut. Några lärare uppger att tiden inte finns för att genomföra aktiviteterna i den utsträckning de vill. Däremot framgår det att alla svensklärare ser högläsning som en viktig aktivitet för att utveckla elevernas ordförråd, läsintresse och läsutveckling. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna undersökning är att analysera tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning ur ett lärarperspektiv. Undersökningens specifika syfte var att synliggöra hur lärare upptäcker elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning och forskningsfrågorna var: hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter i årskurs 1 avseende taluppfattning och vilka tidiga insatser erbjuder skolan elever i matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder menar lärarna är gynnsamma? För att kunna undersöka detta har det begreppsliga ramverket Foundational Number Sense (FoNS) använts. FoNS fokuserar på barns tidiga utveckling avseende taluppfattning. En kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor har använts som metod i undersökningen och har blivit besvarad av 18 lärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med olika huvud- och underteman. Huvudresultatet visade att identifiering gjordes av samtliga lärare med stöd av Skolverkets bedömningsstöd, men att identifieringen gjordes vid olika tidpunkter på de skolor som medverkade i undersökningen några skolor utförde identifiering i förskoleklassen och andra först i årskurs 1. Resultatet visade även att många lärare ansåg att konkret material och repetition är gynnsamma arbetsmetoder i undervisningen för elever i matematiksvårigheter.

Hösten 2017 fastslog regeringen att svenskt skolväsende skulle bli ledande i att använda sig avdigitaliseringens möjligheter. Strategin kom att kallas den nationella digitaliseringsstrategin.Till grund för detta reviderades styrdokumentet Lgr 11 rörande digitala verktyg. Samtidigtinnehåller den reviderade upplagan även ett stärkt estetiskt bidrag. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka vilka erfarenheter svensklärare i årskurs 1–3 har av skrivutvecklandearbete gällande digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. I den revideradeupplagan framgår det att eleverna ska tillgodogöra sig digital kompetens genom att få användasig av digital teknik. I kursplanen för svenska stipuleras det även att eleverna viaundervisningen i svenska ska få möta digitala verktyg via skilda medier för att skapa ochbearbeta texter, exempelvis genom estetiska lärprocesser. Eftersom att den digitala aspektenhar ett större utrymme i styrdokumenten samt att det estetiska bidraget ger utrymme för kreativundervisning kan en bredare kompetens hos lärare innebära en större variation iskrivundervisningen. Tidigare forskning indikerar att det digitala idag kan anses vara estetisktoch hur fler europeiska skolor köper in digital teknik. Samtidigt visar forskning hur mångalärare är ambivalenta när det kommer till tillämpningen i klassrummet av just digitala verktygoch estetiska lärprocesser.Studien utgår från perspektivet pragmatism, där fokus ligger på begreppen erfarenhet och”learning by doing”. Frågeställningarna syftar till att lyfta fram lärares erfarenheter gällandeskrivutvecklande arbete med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser och hurde resonerar om sin kompetens gällande denna kombination. Detta undersöktes genomkvalitativa semi- och halvstrukturerade intervjuer med sex olika lärare vilka undervisar iårskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare arbetar varierande när det kommer tillskrivutvecklande arbetssätt med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. Enavgörande faktor att resultaten är varierande är att en del lärare har daglig åtkomst till digitalaverktyg medan andra endast har det en gång i veckan. Däremot visar studien hur alla läraremenar att det digitala och estetiska bidraget verkar skrivutvecklande. Resultatet visar också hurdet skrivutvecklande arbetet med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesserökar elevernas motivation och hur deras egna erfarenheter får ta plats, vilket i sin tur gynnarderas skrivprogression. Lärarna i studien motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen,erfarenheter, tillgänglighet och tidigare forskning. Sammanfattningsvis anger lärarna att denegna kompetensen är betydande och hur kombinationen av digitalt och estetiskt skapar enstörre mening och variation i skrivundervisningen, vilket gynnar elevers skrivutveckling. / <p>Svenska</p>

Independent reading is given lower priority in today's teaching. School activities prioritize students' reading ability to a greater extent than student motivation. Both the curriculum and various mapping materials focus more on students' reading development than on students finding reading pleasurable. The purpose of the study is therefore to explore how students' interest in reading is taken advantage of in grades 1-3 and to make visible how teachers work to promote students' fiction reading. The literature on which the study is based has been found by means of information search via various search services. The material that has been analyzed is eight scientific articles, one doctoral dissertation, one report and two research overviews. These are a mixture of international and national studies. The results of the study showed that there are several factors that affect students' motivation. The study places great emphasis on the factors that have a positive effect; internal motivation, strategies to increase students' interest, the teacher's role in the work with reading and the relationship between student and teacher. Extrinsic motivation is also discussed in relation to intrinsic motivation.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1 och hur de upptäcker och stöttar elever med potentiella lässvårigheter. Vidare undersöker jag även vilken roll specialpedagog och speciallärare har i lärares arbete med elever som har lässvårigheter. Lärare ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas olika behov och sträva mot att uppväga elevernas skilda förutsättningar. Internationella och nationella kunskapsmätningar visar att eleverna inte får det stöd de behöver för att utveckla goda läskunskaper. Metoden för min studie utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar i årskurs 1 och speciallärare verksamma i lågstadiet. Intervjuerna och analysen har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar på att lärares arbete med elever som är i riskzon för lässvårigheter utgår från tre övergripande områden. Lärares arbete handlar dels om att förebygga att eleverna utveckla lässvårigheter, dels handlar det om att tidigt identifiera de elever som riskerar att få problem med läsinlärningen för att därefter kunna möta och stötta elever på bästa sätt. Som en del i detta arbete är den specialpedagogiska verksamheten betydelsefull. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>