För att kunna verka och medverka i dagens samhälle är det betydelsefullt att ha ett rikt och utvecklat språk (Skolverket, 2019, s. 257). Högläsning är ett bra sätt att främja elevers språkutveckling och berika ordförrådet. Det är även en ingång till all form av läsning, det skapar en gemenskap och möjligheter till att samtala, fråga och tänka kring texter (Heimer, 2016, s. 15). Metoden högläsning är en av flera andra metoder som lärare kan använda sig av i det språkutvecklande arbetet. Denna studie syftar till att undersöka hur och varför lärare använder högläsning i det språkutvecklande arbetet med elever i förskoleklass samt årskurs 1–3. Högläsning avser i detta sammanhang när läraren läser högt för eleverna. Studien har också fokus på hur det språkutvecklande arbetet går till i samband med högläsningen. Studien utgår från en kvalitativ metod, vilket innebär att data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta utbildade lärare som arbetar i de lägre årskurserna, och resultatet baseras på lärarnas intervjusvar. De teman som resultaten utgår från är högläsning i klassrummet, språkutvecklande arbete samt textsamtal. Resultatet visar att lärare använder högläsningen i olika syften. Dels som ett delmoment i undervisningen där eleverna arbetar aktivt med olika texter och dess innehåll. Dels används högläsning i syfte att eleverna ska få koppla av och äta frukt. I resultatet framkom även att i samtal kring texter ställdes frågor i syfte att lära eleverna att skapa inre bilder, använda sin fantasi och utveckla sitt språk. Studien avslutas med en slutsats där en diskussion förs kring vikten av att använda högläsning som verktyg för det språkutvecklande arbetet. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Syftet med detta arbete var att genom en enkät undersöka vilka läromedel det är som används mest i samhällskunskap för lågstadiet samt utifrån svaret från enkäten undersöka samspelet mellan skriftlig text och bild i de två läroböcker som används mest. För att svara på studiens frågeställningar använder vi oss av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden bestod av en enkätundersökning som syftade till att undersöka vilka läromedel som används i SO-undervisningen idag. Resultaten från enkätundersökningen visade att Boken om SO 1–3 (2013) och Puls SO-boken 1–3 (2011) var de läromedel som används mest. För att genomföra den kvalitativa forskningen används Danielsson och Selanders (2016) analysverktyg; Model for working with multimodal texts in education. För att förhålla oss till endast en del av analysverktyget har vi utformat våra forskningsfrågor som undersöker fält två- samspelet mellan textens delar: Vad finns det för innehållsligt samband mellan rubrik och text? Vad finns det för rumslig närhet mellan skriftlig text och bild? Vad finns det för färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild? Hur väl överensstämmer information i text och bild enligt kongruensprincipen?  Resultatet visade att båda läroböckerna hade ett fungerande, men ändå varierande samspel mellan skriftlig text och bild, dock saknade de båda läroböckerna en färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild. Den rumsliga närheten var fungerande i båda läroböcker. Resultaten gällande hur väl informationen överensstämmer i text och bild visade det sig att det ofta presenterades samma information i bild som i text men att viss information enbart presenterades i antingen bild eller text. Slutsatsen av denna studie var att lärare måste agera som guider för elever när nya begrepp introduceras i läroböckerna. Slutsatsen är även att lärare måste vara uppmärksamma på vissa aspekter av multimodala inslag för att säkerställa att eleverna har fått förståelse för dessa multimodala inslag.

Denna studie syftar till att undersöka vilka metoder de lärare som vi har intervjuat använder sig av för att skapa en framgångsrik språkinriktad undervisning i So-ämnena. Vi undersöker även i vilken omfattning lärarnas undervisning korresponderar med den forskning som behandlar språkinriktad undervisning. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och systematisk funktionell lingvistik. Alla lärare som deltagit i denna studie är So-lärare och arbetar i årskurs 1–3. Vi har intervjuat fem lärare samt observerat tre av dessa. Resultatet visar på ett flertal olika metoder som lärarna använder sig av. Dessa har vi valt att strukturera utefter ämnesspecifika begrepp, vardagsspråk och skolspråk, interaktion, elevnära situationer och tematiskt arbete.

Med mitt arbete ville jag undersöka om det ur ett lärarperspektiv, uppfattas negativt eller positivt att arbeta ämnesintegrerat. Under arbetet sökte jag relevant litteratur och forskning för att se hur forskare tänker om saken. Jag intervjuade fem lärare med erfarenhet av ämnesintegrerad undervisning. Utifrån en fenomenografisk forskningsansats och en fenomenografisk forskningsanalys låg mitt fokus på vilken inställning lärare har till ämnesintegrerad undervisning och vad det finns för möjligheter och hinder med ämnesintegrerad undervisning. Jag ville också undersöka lärarnas uppfattningar av naturvetenskap och ämnesintegrerad undervisning.Lärarna i studien definierar ämnesintegrerat arbetssätt på samma sätt, där lärarnas erfarenheter och åsikter kring ett ämnesintegrerat arbetssätt var dock inte enbart positiva. När det gäller möjligheter för ett ämnesintegrerat arbetssätt så nämner lärarna att de anser att man med en verklighetsanknuten undervisning kan skapa goda samhällsmedborgare och att undervisningen skapar motivation samt förståelse genom ett elevinflytande och aktivt kunskapssökande.Medans hinder för en ämnesintegrerad undervisning handlar till stor del om organisatoriska problem, om lärarnas rädsla över att tappa kontrollen över undervisning, svårigheter att hitta ett gemensamt undervisningsinnehåll och risken av att tappa bort viktiga ämneskunskaper.Oavsett om lärare väljer ämnesspecifikt eller integrerat arbetssätt, så menar lärarna att de i undervisningen ska knyta ämnet till verkligheten. Flera av lärarna förespråkar även att undervisningen i naturvetenskap bör ske både ämnesspecifikt och ämnesintegrerat då de menar att man på detta sätt får kontroll över elevernas kunskapsutveckling och inte missar ämneskunskaper.

Syftet med detta examensarbetet har varit att undersöka lärares syn på motivationens betydelse för elevernas skrivande inom svenskämnet i årskurs 1-3. Vi har utgått från två frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare i årskurs 1-3 för att motivera sina elever i skrivande inom svenskämnet? och Vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna med att motivera eleverna till skrivande?Vi har genomgående i arbetet utgått från det sociokulturella perspektivet samt begreppen motivation, stöttning/scaffolding, literacy, skrivande och self-efficacy - självtillit. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empiri och således kunna besvara arbetets forskningsfrågor. Studiens sex informanterna kommer från två olika skolor och är alla behöriga och verksamma lärare i årskurserna 1-3. Empirin som samlats in och sammanställts har analyserats och bearbetats utifrån Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys.Resultatet visar på att det finns ett flertal olika arbetssätt, strategier och metoder för att öka elevers motivation till skrivande. Alla lärare som deltagit i studien arbetar främjande på olika sätt för elevernas skrivglädje och motivation. De teman som vi funnit är betydelsen av inre motivation, digitaliserings betydelse, synliggörande av lärandemålen, interaktions betydelse och betydelsen av meningsfulla sammanhang. Studiens allomfattande slutsats visar på att lärare behöver arbeta på sätt som intresserar elever till skrivande och ge sina klasser möjligheten att arbeta tillsammans som aktiva deltagare i sitt lärande.

Elevers motivation för matematik spelar en avgörande roll för lärandet samtidigt som många lärare upplever arbetet med att motivera elever som ett av de mest utmanande. Denna studie syftar därför till att synliggöra lärares perspektiv på hur en motiverande matematikundervisning kan skapas utifrån de villkor som läraren har att förhålla sig till i klassrummet. Sex verksamma lärare i årskurs 1–2 har intervjuats för att öka kunskapen om vilka arbetssätt som enligt lärare gynnar elevers motivation samt vilka faktorer i lärarens vardag som påverkar lärarens möjlighet att motivera eleverna. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i self- determination theory i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet av analysen visar att faktorer som står utanför lärarens kontroll, framförallt tid och resurser, ses som de största hindren för att kunna motivera eleverna. Den viktigaste faktorn för att motivera eleverna är dock lärarens förmåga att entusiasmera och bygga förtroendefulla relationer med eleverna -  faktorer som trots allt läraren har möjlighet att påverka.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om hur pedagoger uppfattar och arbetar med området kropp och hälsa i de tidigare skolåren. Syftet är att kartlägga hur pedagoger i årskurs 1–3 arbetar med de naturorienterande ämnena inom området kropp och hälsa, och hur de arbetar för att öka elevers förståelse kring hälsan, så som fysisk aktivitet, kost och sömn. Där inkluderas även fysiska aktivitetspauser. Arbetet är en intervjustudie som utgår från en kvalitativ metod och en fenomenografisk teori i analysen. Urvalet av respondenter är fyra pedagoger som undervisar i biologi i lågstadiet. Slutsatsen är att kropp och hälsa är ett roligt ämne för eleverna att arbeta med, på grund av all den praktiska undervisningen. Det upplevs även som ett tacksamt ämne att arbeta med som pedagog. Respondenterna arbetar på liknande vis, vilket tar grund i Lgr11 (Skolverket, 2018). Resultatet visar även att trots att forskning visar på enbart fördelar med fysiska aktivitetspauser, så förekommer dessa knappt i undervisningen, och om de relateras till något lärande överhuvudtaget, så är det till ämnet idrott och hälsa.

Pengar som kontanter har minskat under det senaste årtiondet och används idag mindre än tidigare. Tidigare har pengar använts som ett konkret material i matematik­undervisningen. I denna studie studeras hur lärare beskriver sin användning av pengar som konkret material i matematikundervisningen och kompletteras genom en innehållsanalys på tre olika läromedel som är vanligt förekomna i skolans år 1-3. Detta undersöktes via intervjuer och en innehållsanalys. Resultaten visar på att lärare använder sig av pengar som konkret material men att tiobasmaterialet används mer. Läromedlen innehåller både bilder på pengar och enheten kronor. Slutsatser som går att dras från studie är att lärare behöver vara medveten om vilket material man använder och varför man använder det. Det är även viktigt att läraren känna till vilket material som framgår utifrån läromedlen.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om språkanvändning i 1–3-undervisningen i engelska. De datainsamlingsmetoder som använts är klassrumsobservationer följda av semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Studiens resultat visar att lärarna vill göra språket tillgängligt för alla elever men har olika strategier, vilket även påverkar lärarnas målspråksanvändning. Det visar även att lärarnas inställning till hur målspråket ska användas påverkas av elevernas språkliga nivåer. Studiens slutsats är att det verkar finnas en konflikt mellan lärarnas ambition att tala målspråket och deras ambition att eleverna ska förstå.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om lärares användning av förlagsutgivna läroböcker och andra läromedel i engelskundervisningen. Studien bygger på tre forskningsfrågor: Vilket eller vilka läromedel används av de deltagande lärarna i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka åsikter har lärarna om förlagsutgivna läroböcker och vad används de till i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka faktorer inverkar på lärarnas val av lärobok i engelskundervisningen i årskurs 1–3­­? För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har en digital enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Enkäten har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag och utgörs av både öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet visar att olika läromedel används i engelskundervisningen för att komplettera den förlagsutgivna läroboken då den inte alltid anses harmoniera med engelskämnets kursplan i läroplanen. Vidare visar resultatet att yttre och inre faktorer påverkar valet av lärobok och att läroboken används främst till att skapa en röd tråd i engelskundervisningen. Slutsatsen i denna studie är att lärarna använder olika läromedel för att lära ut engelska och att det till stor del fortfarande är läraren själv som styr både valet av lärobok och hur den används i undervisningen.