A Criptococose é uma enfermidade micótica sistêmica, subaguda ou crônica, que acomete a cavidade nasal, tecidos paranasais e pulmões do homem, animais domésticos e silvestres, podendo disseminar-se para o sistema nervoso central, olhos, pele e outros órgãos. Considerando as dificuldades terapêuticas no tratamento da micose em pequenos animais, incluindo toxicidade, desenvolvimento de resistência aos antifúngicos tradicionalmente utilizados e longos períodos de tratamento da enfermidade, o estudo objetivou avaliar a eficácia do imunomodulador ß (1-3) glucana isoladamente e em associação ao fluconazol no tratamento da criptococose experimental. Foram utilizados 100 camundongos (Mus musculus), cepa UFPel, albinos, os quais foram divididos em cinco grupos de 20 animais. O tratamento dos animais com criptococose experimental foi iniciado sete dias após a inoculação. O grupo Controle (G1) foi tratado com 0,1 ml de água destilada estéril, o grupo Fluconazol (G2) com 5 mg/kg de fluconazol, o grupo Fluconazol associado a ß (1-3) glucana (G3) com 5 mg/kg de fluconazol associado a 0,5 mg de ß (1-3) glucana, o grupo Glucana dose I (G4) com 0,5 mg de ß (1-3) glucana e o grupo Glucana dose II (G5) recebeu 0,25 mg de ß (1-3) glucana. Após acompanhamento clínico durante as seis semanas de tratamento os animais foram eutanasiados e necropsiados para avaliação anatomopatológica dos órgãos, quantificação das unidades formadoras de colônias fúngicas (UFCs), retroisolamento e avaliação histopatológica. Nas avaliações clínicas o G3 foi sempre superior ao G1 e G2, sendo que na última avaliação clínica individual, os animais pertencentes ao G3 não apresentavam nenhum sintoma clínico. O G2 teve um menor número de órgãos afetados e de alterações macroscópicas, seguido pelo G3, sendo que no primeiro não foram observadas lesões em órgãos-alvo, como pulmão e cérebro. O grupo com maior número de lesões e órgãos afetados foi o G1. Nos parâmetros retroisolamento e UFCs, o G3 foi superior aos outros tratamentos, seguido pelo G2, sendo que o pior grupo, ou seja, aquele que teve um maior número de isolamentos e maior quantificação de UFCs foi o G1. Conforme os resultados obtidos os tratamentos G2 e G3 foram os mais eficazes para a remissão da criptococose experimental, no entanto, G3 apresentou uma superioridade na maioria dos parâmetros avaliados. Portanto, de acordo com os resultados obtidos, a associação de fluconazol ao imunomodulador ß (1-3) glucana pode ser uma alternativa benéfica em considerável quantidade de pacientes com criptococose. / Cryptococcosis is a systematic sub acute or chronic mycotic condition that affects the nasal cavity, paranasal tissues and the lungs of humans, as well as domestic and wild animals, which can spread to the central nervous system, skin, and other organs. Considering the therapeutic difficulties in treating this mycosis in small animals, which include toxicity, resistance towards traditionally used antifungals, and the extended treatment of this condition, this study aimed to evaluate the ß (1-3) glucan immunomodulator efficacy when used both alone and in association with fluconazole in the treatment of experimental cryptococcosis. One Hundred albino UFPel strain mice (Mus musculus), divided into five groups of 20 animals each, were used. The treatment of these animals with experimental cryptococcosis was started seven days following inoculation. The control group (G1) was treated with 0,1 ml sterile distilled water. The fluconazole group (G2) was treated with 5 mg/kg fluconazole; the fluconazole associated with ß glucan (1-3) group (G3) was treated with 5 mg/kg fluconazole associated with 0,5 mg ß (1-3) glucan ; the group glucan dose I (G4) was treated with 0,5 mg ß (1-3) glucan, and the group glucan dose II (G5) was administered 0,25 mg ß (1-3) glucan. After the six-week treatment clinical follow-up, the aimals were euthanized and necropsied for anatomopathological evaluation of organs, quantification of fungal colony-forming units (FCUs), retro isolation and histopathological evaluation. In clinical evaluations, G3 was always superior to G1 and G2, and in the last individual clinical evaluation, G3 animals did not show any clinical symptoms. G2 had a smaller number of affected organs and microscopic alterations, followed by G3. In G2, target organ lesions, such as those in the lungs and brain, were not found. Considering retro isolation and FCU parameters, G3 was superior to other treatments, followed by G2; the worst group, that is, the one with the highest isolation occurrence and greatest FCU quantification, was G1. According to the results obtained, treatments G2 and G3 were the most efficient in experimental cryptococcosis remission; however, G3 was superior in most parameters evaluated. Therefore, according to the results obtained, the association of fluconazole with the ß (1-3) glucan immunomodulator can be a beneficial alternative to a considerable number of cryptococcosis-bearing patients.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vad som menas med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom SO i grundskolans tidiga år ur ett lärarperspektiv. Ambitionen var att synliggöra lärares tankar, arbete och erfarenheter för att skapa förståelse för hur språk- och kunskapsutveckling i SO möjliggörs för yngre elever. Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer av lärare undervisande i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna bedriver ett arbete där eleverna ses som deltagare snarare än mottagare i kunskapsprocessen. Elevers erfarenheter och eget språk utgör en grund i undervisningen som sedan utvidgas mot ett mer vetenskapligt och kollektivt angreppssätt på det samhällsvetenskapliga fältet. Interaktion med ämnesinnehåll och mellan undervisningsdeltagare genom en mängd olika språkliga uttryck är en central beståndsdel i den undervisning som eftersträvas. Resultatet indikerar att flertalet lärare i studien har ett vidgat synsätt på elevers språk- och kunskapsutveckling då en ambition att engagera elevernas alla sinnen för att skapa förståelse för det samhällsvetenskapliga fältet uttalas. I studien framkommer dessutom en strävan efter att skapa undervisning som gynnar elevers lärande i nuet, men också en strävan efter att skapa livslång kunskap som möjliggör elevers framtida samhällsdeltagande. / <p>SO</p>

No description available.

Denna undersökning var en fallstudie vars syfte var att ta reda på vilka kvalitéer och möjligheter tre utvalda datorprogram har, samt hur fyra olika lärare använder och utnyttjar dem i sin matematikundervisning. Till denna fallstudie ett analysverktyg för att analysera datorprogrammen använts. Observationer genomfördes i fyra olika klasser. För att få en djupare förstålse av användningen av datorprogrammen intervjuades de fyra lärarna om observationstillfällena. Analysen visade att datorprogrammen har många olika kvalitéer men att lärarna inte utnyttjar programmens alla möjligheter, framför allt inte möjligheten att individanpassa med hjälp av programmens olika kunskapsnivåer.

Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.

Detta arbete har försökt svara på hur lärare kan komplettera matematikboken för att främja nyanlända elevers matematiklärande i årskurs 1-3. För att kunna svara på denna fråga har undervisning som främjar nyanländas matematiklärande belysts och sedan stöttats upp av RME. Denna fallstudie har använt flera metoder för att svara på frågan. Undersökningen började med ett planeringstillfälle tillsammans med lärare för att sedan gå vidare till en observation av den planerade lektionen och avslutades med en intervju av läraren. I bearbetningen av resultatet användes teorin Realistic Mathematics Education (RME). Resultatet av studien visar att lärare kan komplettera matematikboken på flera sätt men måste ha ett fokus på elevens nivå, använda sig av en för eleven realistisk undervisning samt att läraren behöver ta en aktiv ledarroll i elevens progression från informell matematik till formell matematik. / <p>Matematikdidaktik</p>

Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.   Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

Studien syftade till att undersöka värderingar i två läromedel för NO i årskurserna 1–3 genom att besvara de tre frågeställningar som formulerats inför studiens genomförande. En textanalys gjordes av Boken om NO 1–3 och NO-boken, som båda riktar sig mot årskurserna 1–3. Metoden som användes för att undersöka värderingar var i enlighet med Appraisalsystemet och dess beskrivningar av attityder och graderingar. Attityderna delas upp i kategorierna Affekt, Bedömning och Uppskattning medan graderingarna delas upp i styrka och fokusering. Resultatet visar på hur många värderingar som förekommer i böckerna samt vilka olika typer av värderingar som förekommer. Resultatet sammanställdes i tabeller för en tydlig översikt. Vid analysen av resultatet jämfördes böckernas resultat och exempel på hur tolkningar gjordes utifrån metoden skrevs fram. Upplägget av arbetsfördelningen inom studien bidrog till en samstämmighet som fortlöpte genom hela arbetet. Under arbetets gång uppmärksammades också olika förslag på hur studien kan breddas och fördjupas.

Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevers lärande. Syftet med studien är att kartlägga hur verksamma lärare i årskurs 1-3 arbetar med principerna för formativ bedömning, inom de naturvetenskapliga ämnena. För att besvara studiens problemställning valdes samtalsintervjuer med lärare som metod. Åtta lärare inkluderades i studien. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. I studien framkommer det att samtliga lärare elevanpassar undervisningen och konkretiserar lärandemålen i ämnet. Det redovisas att uppdragen inom de naturvetenskapliga ämnena aktiverar eleverna, så att deras kunskaper i ämnet synliggörs på ett tydligt sätt. Majoriteten av lärarna arbetar inte aktivt med regelbunden återkoppling eller kamratbedömning, eftersom bedömningsmomenten kräver att eleverna har en viss nivå av mognad och kommunikativ förmåga för att det ska främja deras lärande. Ett par lärare hade metoder för att främja elevernas sätt att reflektera över sitt lärande, men upplevde det som svårt att understödja. Sammantaget tillämpar majoriteten av lärarna i studien, som huvudregel endast några av principerna för formativ bedömning. Studien visar att det krävs ökad förståelse - främst genom fortbildning och förbättrad kommunikation - för att principerna för formativ bedömning ska tillämpas fullt ut, vilket i sig är en förutsättning för att formativ bedömning ska främja elevers lärande. / <p>NO</p>