<p>Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3.</p>

<p>Anledningen till att jag vallt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktiker som lärarkandidat i läsår 1-3, upplevt NO-undervisingen så gott som obefintlig. Jag blev därför nyfiken på vad lärare i läsår 1-3 har för pedagogisk grundsyn på NO-ämnet i skolan? Vilket innehåll och arbetssätt deras NO-undervisning har och varför? </p><p>Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstående frågor. Intervjudelen är grunden i arbetet och litteraturen är tänkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lärare från fyra skolor. </p><p>Det jag har kommit fram till är att NO förmedlar kunskaper om omvärlden och miljövård till eleverna. NO-ämnet har hög status hos lärarna i undersökningen men läsning, skrivning och räkning prioriteras ielevens tidiga skolår. Forskarna trycker på det viktiga i att börja tidigt med NO-undervisningen i skolan. Lärarna tar läroplanen och kursplanen i anspråk då de planerar innehåll och arbetssätt i undervisningen. Innehållet i NO-undervisningen varierar mycket ute på skolorna, men biologi dominerar över fysik och kemi på tre av fyra skolor. Variation och ve´tenskaplig undervisning är två grundpelare i arbetssätt som används i undervisningen på intevjuskolorna. Alternativa pedagogiker är vanligt. Alla skolorna i undersökningen deltog minst i ett projekt, där de använder sig av alternativa pedagogiker, som t ex NTA, Bifrostteman, utomhuspedagogiska miljöprojekt och naturdagar, EU-projekt och Idétorg.</p>

<p>The evaluation and assessment of a pupil’s knowledge is today an important part of a teachers work. The function of the evaluations for younger pupils (grades 1-3) has assumed a more prominent role in the school system due to the introduction of written assessments as well as national testing in grade 3. One of the purposes of this research has been to find out the teacher’s opinions of the written assessment in grade 3. My intention has been to study how teachers feel about assessment in general, what they assess as well as when and how they do it. I also wanted to find out when and how they used “formative” or “summative”assessments, respectively.</p><p>In the empiric research I have used qualitative, unstructured interviews with five professional teachers. All teachers interviewed work in the elementary school system (1-3) and have worked within this school system between 10-30 years. The material gathered from the interviews have been analyzed and categorized thoroughly in order to find various patterns.</p><p>The result of the research showed that the evaluations and assessments are used mainly to indicate each pupil’s individual scholastic development.  Some evaluations are, according to the teachers, included in the daily work with the pupils (and are formative), while other evaluations occur at special, less random occasions (and are summative). It was clear to me that the teachers don’t base their opinions of, and methods in assessment on research but on their long experiences as teachers. One major result from my study is that the teachers don’t look on assessment as being of any greater importance in the elementary school (grade 1-3).</p>

Together with the advancements in animal cloning, the ability to efficiently target specific genes in somatic cells would greatly enhance several areas of research. While it has been possible for quite some time to target specific genes in the germ cells of mice, the advancements in somatic cell gene targeting has been slowed for two main reasons. First, the finite lifespan of somatic cells, due mainly to the inability of the somatic cells to regenerate or maintain their telomeres, poses a major problem given the lengthy selection process needed to identify a targeting event. The second problem is the overall inefficiency of homologous recombination. A double strand break or introduction of foreign DNA into a cell can be processed either through the homologous recombination or non-homologous end joining pathways. Of these two, non-homologous end joining is dominant in somatic cells. A two plasmid recombination system was used to study the effects of the manipulation of several non-homologous end joining and homologous recombination pathway molecules on the rates of homologous recombination in porcine fetal fibroblasts. In addition, the effect of telomerase expression, cell synchrony, and DNA nuclear delivery was examined. Results indicate a strong positive relationship between inactivation of p53, cell synchronization, and efficient DNA nuclear delivery in enhancing the rate of homologous recombination. These findings were then applied to an actual locus in the pig, the α1,3 galactosyltransferase gene. Results from these transfections are compared to published accounts of successful targeting at this locus and possibilities for the differences found are discussed.

Anledningen till att jag vallt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktiker som lärarkandidat i läsår 1-3, upplevt NO-undervisingen så gott som obefintlig. Jag blev därför nyfiken på vad lärare i läsår 1-3 har för pedagogisk grundsyn på NO-ämnet i skolan? Vilket innehåll och arbetssätt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstående frågor. Intervjudelen är grunden i arbetet och litteraturen är tänkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lärare från fyra skolor. Det jag har kommit fram till är att NO förmedlar kunskaper om omvärlden och miljövård till eleverna. NO-ämnet har hög status hos lärarna i undersökningen men läsning, skrivning och räkning prioriteras ielevens tidiga skolår. Forskarna trycker på det viktiga i att börja tidigt med NO-undervisningen i skolan. Lärarna tar läroplanen och kursplanen i anspråk då de planerar innehåll och arbetssätt i undervisningen. Innehållet i NO-undervisningen varierar mycket ute på skolorna, men biologi dominerar över fysik och kemi på tre av fyra skolor. Variation och ve´tenskaplig undervisning är två grundpelare i arbetssätt som används i undervisningen på intevjuskolorna. Alternativa pedagogiker är vanligt. Alla skolorna i undersökningen deltog minst i ett projekt, där de använder sig av alternativa pedagogiker, som t ex NTA, Bifrostteman, utomhuspedagogiska miljöprojekt och naturdagar, EU-projekt och Idétorg.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas. Både resultatet från litteraturstudien och från intervjuundersökningen visar att det finns nackdelar med att använda laborativa material om materialen används på ett felaktigt sätt.

Färska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhållande till övriga världens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer än andra. Detta fick oss att fundera över om lärstilsmetodiken kunde tillföra något till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar där undervisningen matchat elevernas lärstilar har elevernas resultat anmärkningsvärt förbättrats Vår studie har därför ett huvudspår - lärarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda på hur lärare undervisar i matematik och hur de tänker sig nå alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lärare i år 1-3. Vårt resultat bekräftade å ena sidan det som internationell forskning visat om undervisning i allmänhet, nämligen att de visuella och auditiva eleverna gynnas. Å andra sidan blev resultatet ändå överraskande då skillnaden mellan de gynnade eleverna och elever med andra perceptuella preferenser var nedslående stor. Undervisningen matchade sällan eller aldrig elever med taktil eller kinestetisk preferens.

The evaluation and assessment of a pupil’s knowledge is today an important part of a teachers work. The function of the evaluations for younger pupils (grades 1-3) has assumed a more prominent role in the school system due to the introduction of written assessments as well as national testing in grade 3. One of the purposes of this research has been to find out the teacher’s opinions of the written assessment in grade 3. My intention has been to study how teachers feel about assessment in general, what they assess as well as when and how they do it. I also wanted to find out when and how they used “formative” or “summative”assessments, respectively. In the empiric research I have used qualitative, unstructured interviews with five professional teachers. All teachers interviewed work in the elementary school system (1-3) and have worked within this school system between 10-30 years. The material gathered from the interviews have been analyzed and categorized thoroughly in order to find various patterns. The result of the research showed that the evaluations and assessments are used mainly to indicate each pupil’s individual scholastic development.  Some evaluations are, according to the teachers, included in the daily work with the pupils (and are formative), while other evaluations occur at special, less random occasions (and are summative). It was clear to me that the teachers don’t base their opinions of, and methods in assessment on research but on their long experiences as teachers. One major result from my study is that the teachers don’t look on assessment as being of any greater importance in the elementary school (grade 1-3).

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta. Lärarna försöker i sitt arbete att hjälpa eleverna genom öppna frågor,grupparbeten och genom att låta dem skriva. Vidare är lärarna väl medvetna om risken att tystaelever riskerar att inte nå kursplanernas kunskapskrav. I klassrumssituationen tvingas lärareprioritera mellan utagerande och tysta elever, vilket leder till att de riskerar att bli bortglömda ochövergivna.

Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3.