No description available.

“Who is the Christ?” The question of Jesus’ identity, as depicted in the New Testament, was crucial in the early church. In Luke, it is linked with leadership and the various conflicts that he faced with the “systems” of Luke’s gospel, namely; the Roman elite, the Jewish elite and the Jewish peasantry. From an etic viewpoint, the context of Luke’s gospel indicates that Jesus’ leadership was that of conflict, rejection and opposition. Therefore, three basic issues showcase the content of this study: leadership, conflict and identity, with specific reference to the micro narrative in Luke 9:18-22. Nowadays, leaders are sometimes opposed because of many reasons: inequality of resources, incompatible interests, ideology, inefficiency, the leader’s identity and the inability or inexperience in handling conflict and opposition. Jesus was not exempted from this. The failure to understand him in terms of his identity and mission was the stimuli for the conflict he encountered. Unfortunately previous studies in Luke have only fairly established a link between Jesus’ identity, his leadership and conflict. Even when they do, it is not approached from a social scientific perspective, that is, a reading that takes the social dynamics of first-century Palestine seriously. Also, none of such studies have been applied to the African context. This study aims at filling these gaps, by applying the results from some conflict and leadership theories to the African context. The application of these models helps to diagnose, explain, interpret and narrow the chasm between leadership and conflict within the African society. It enables leaders not to dread conflict, but to use conflict when it occurs as a positive ingredient to societal change and innovation. Three conclusions emerge from the question of Jesus’ identity in the dialogue of Luke 9:18-22. From an emic perspective, the Christ is an enigmatic figure in Luke’s gospel. From an etic reading, he is the Christ of reform and social transformation. From an African standpoint, he is the Christ of empowerment and development. The examination of some African models for the understanding of Jesus’ identity reveals that Jesus has been refashioned according to African understanding. This approach has definitely made Jesus African-like. There is need for relevant Christology to be conscious that the definition of Jesus as the Christ of God does not become a barrier of separation between individuals of differing contexts. Jesus’ identity is contained in the connection between his person and his suffering, rejection, death and eventual resurrection (Lk 9:22). The dialogue in Luke 9:18-22 further proposes two ways in understanding Jesus’ leadership, his identity and conflict in the Gospel – spontaneous and community participatory theology. Leadership is risk, conflict and opposition by definition. Conversely, poor leadership is scaring, aggressive and destructive. Hence, effective leadership entails mutual acceptance, perseverance and a better management and appreciation of conflict and opposition. In response to the current stalemate of misery and despair, this study postulates that a proper definition, understanding and interpretation of Jesus as the Christ is a solution to contemporary problems of leadership crisis in Africa and the world. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2010. / New Testament Studies / unrestricted

This paper investigates Leviticus 18:22 and 20:13 from the perspective of the hermeneutical implications of their historical context appropriated into a modern contextual understanding and possible application. To do this, four prominent historical theories (relating the ban to procreation, idolatry, against nature/the order of creation, and Canaanite practices) of the origin of the verses, and the ban therein, are chosen to be analysed. The analysis will be based on a theoretical framework which is modelled to present a theory of how historical knowledge and its derived hermeneutical implications enables a dynamically equivalent cultural appropriation. The investigation poses two questions – (1) what are the hermeneutical implications, and (2) what might a dynamically equivalent cultural appropriation into a modern context look like? In answering these question, it is found that when understanding the historical context as giving clues to the cultural world of the author and first reader(s), the four theories produce different results, but in none of them is it said to be either impossible or always possible to apply the ban. Further, even the group of people that are concerned by the ban differs. There is also a note of warning given, as these theories and others on the matter are very hard, if not impossible, to choose between, and therefore one has to motivate quite well why one selects one over the other in creating an interpretation and appropriation, since such a choice might, but should not, be more based on preference than on facts. Questions are in this paper sometimes posed but not answered, which runs in line with the overarching goal to rather draw some lines of interpretation than to hold an interpretation to be certain, while still exemplifying a transparent and theoretically well founded way to appropriate these verses. / Denna uppsats undersöker Leviticus 18:22 och 20:13 med fokus på den historiska kontextens hermeneutiska implikationer approprierade till en modern förståelse och eventuell applikation av verserna. För att göra detta kommer fyra vanligt förekommande historiska teorier till varför verserna med deras förbud finns (teorier som relaterar förbudet till fortplantning, avgudadyrkan, en handling mot naturen/skapelsens ordning, och kananeiska sedvänjor) analyseras. Analysen tar sin grund i ett teoretiskt ramverk som utformas för att visa hur en historisk kontext och dess hermeneutiska implikationer möjliggör en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering. Uppsatsen ställer två frågor: (1) Vilka är de hermeneutiska implikationerna, och (2) hur skulle en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering till en modern kontext kunna se ut? Dessa frågor besvaras utifrån ett perspektiv på den historiska kontexten som bidragande till att förstå författarens (eller författarnas) och de första läsarnas kulturella värld, och de fyra teorierna producerar ganska olika resultat. Det kan dock sägas att i inget av fallen blir slutsatsen att förbudet inte går att använda, eller att det alltid kan användas. Vidare framgår det att till och med vilka som berörs av förbudet skiftar beroende på anledningen till att förbudet finns. Ett varningens finger lyfts också för att påpeka att det är svårt, om inte omöjligt, att välja en av dessa teorier (eller de många andra som finns) som bättre. Därför måste sådana val, vilka sedan ligger till grund för tolkningar och tillämpningar, vara väl motiverade. Det finns annars en risk att sådana val kan ske mer baserat på preferens än fakta. Vidare ställs det frågor som inte alltid besvaras, vilket ligger i linje med viljan att snarare påvisa några tolkningsramar än att se en tolkning som korrekt, samtidigt som ett teoretiskt välgrundat och genomskinligt sätt att appropriera dessa verser exemplifieras.

AFRIKAANSAan die begin van die 21e eeu vorm homoseksualiteit wêreldwyd een van die mees aktuele en uitdagende vraagstukke. Gelowiges en kerke worstel met kwessies soos homoseksuele huwelike, homoseksuele ampsdraers en of die praktisering van ’n homoseksuele oriëntasie aanvaarbaar is. Die doel van hierdie navorsing is om die problematiek en aktualiteit rondom homoseksualiteit aan te toon. Die belangrikste historiese asook natuur- en geesteswetenskaplike insigte oor homoseksualiteit word ook belig. Ten diepste handel die debat oor homoseksualiteit oor die vraag: Hoe moet ’n mens die Bybel interpreteer? Die bepaalde hermeneutiese sleutel wat ’n eksegeet gebruik om tekste soos dié in Levitikus te ontsluit, bepaal sy of haar verstaan van hierdie tekste. ’n Eksegetiese en hermeneutiese analise van hierdie tekste dui daarop dat beide Levitikus 18:22 en Levitikus 20:13 nie in die hedendaagse teologiese debatte oor homoseksualiteit eenvoudig direk eweredig aangewend kan word om die seksuele oriëntasie van homoseksualiteit op hierdie Bybelse gronde af te wys nie. ENGLISH Worldwide homosexuality currently forms one of the most challenging and contentious issues. Churches are struggling with questions about homosexual marriage, the ordination of homosexual clergy and office-bearers as well as the acceptability of acting on a homosexual orientation. The aim of this research is to shed light on the different problem areas that surrounds homosexuality and show why it is so topical. The most important insights about homosexuality from history as well as modern science, are also discussed. The homosexuality debate centres around the question: How should one interpret the Bible? This study confirms that the hermeneutical key an exegete uses to unlock texts like those in Leviticus determines his or her understanding of these texts. The exegetical and hermeneutical analysis of these texts makes it clear that neither Leviticus 18:22 nor Leviticus 20:13 can simply be applied directly in the current theological debate. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2008. / Biblical and Religious Studies / unrestricted

This paper will look at the interpretation and translation of ἀρσενοκοῖται (1 Cor 6:9) in the list of people who will not inherit the kingdom of God. The word is mentioned in 1 Cor 6:9-10, and it has been translated in ways going from “homosexual”, “men who lay with men” and “sodomite” to “a man who lets others use himself or who uses others for debauchery” and “pedophile”. By looking at the views on sexuality, and male same-sex sexuality in particular, pertaining the Greco-Roman society and the Jewish culture contemporary to Paul, and also paying attention to the textual context as well as the context of the congregation in Corinth, the study has its aim set on finding what the word might have denoted to the first readers in the congregation in Corinth, and to Paul. The goal, then, is not to find a translation of the word ἀρσενοκοῖται that is literal, but to find one that is as close to a dynamic equivalent as is possible. This goal will, hopefully, be attained by giving the translation to the modern reader that is the one most likely to connote the same ideas and emotional connotations as the Greek word did in its original context. As the meaning of words change with time and context, there is a need for a translation that can bridge the gap created by that shift of meaning. Building that bridge in the case of ἀρσενοκοῖται is the goal of this paper. When the meaning, or meanings, that is found most likely to have been attained by the ancient readers is found, there will be a critical evaluation of some of the modern translations (and some a bit older) of the word in 1 Cor 6:9 to see if there already exists a translation that can be said to reach the goal of dynamic equivalence, given the meaning that is found most plausible in this paper. The study will argue that that is not the case, and therefore also propose a new translation, one that is argued to be closer to dynamic equivalence than those that has been evaluated. This translation is ”Men who sexually exploit men to gain social powers”. / Denna uppsats undersöker översättningen och tolkningen av ordet ἀρσενοκοῖται, det ord som avslutar 1 Kor 6:9 och är del av en lista över dem som inte kan ärva Guds rike (6:9-10). Ordet har översatts på olika sätt genom tiderna, med förslag som sträcker sig från “homosexuella”, “sodomiter”, “män som ligger med män” till “en man som låter utnyttja sig eller utnyttjar andra till osedlighet” och “pedofiler”. Genom att titta på hur sexualitet, och främst då manlig homosexualitet, sågs i den grekisk-romerska och judiska kontexten på Paulus tid, samt studera ordets litterära kontext och församlingens kontext i Korint, är målet att utröna vad ἀρσενοκοῖται bar med sig för betydelser och konnotationer för Paulus och de första mottagarna i Korint. Vad ett ord betyder är inte alltid statiskt över tid och rum utan förändras ofta, om än gradvis. Det riskerar därför att uppstå en klyfta mellan det som ordet från början innebar samt uppfattades som att det innebar, och hur det uppfattas idag. Den här uppsatsens mål är att överbrygga den klyftan för ἀρσενοκοῖται genom att ta reda på vad det grekiska ordet innebar i sin ursprungliga kontext och sedan ge en översättning som på bästa möjliga sätt ger en modern läsare konnotationer som i högsta möjliga grad stämmer överens med de konnotationer som de antika läsarna fick när de mötte ordet. Detta innebär alltså att målet inte är att ge en bokstavlig översättning av ἀρσενοκοῖται, utan en dynamisk ekvivalent översättning, där läsaren så långt det är möjligt får möjligheten att uppfatta det de första läsarna uppfattade. När den, eller de, meningar det är mest troligt att ordet bar med sig i sin ursprungliga kontext är konstaterade, kommer en kritisk utvärdering utifrån den slutsatsen göras av ett antal moderna översättningar (och några lite äldre), för att se om det finns en existerande översättning som uppnår dynamisk ekvivalens. Det kommer visa sig att så inte är fallet, och en ny översättning kommer därför att föreslås: ”Män som sexuellt utnyttjar män för att vinna social makt”.

Historiquement et jusqu’à aujourd’hui, la Bible a été utilisée afin de justifier une homophobie, soit-elle religieuse ou laïque. Les passages de prédilection employés à cet effet sont le récit de Sodome et de Gomorrhe en Genèse (Gn) 19 et les interdits du Lévitique (Lv) en 18,22 et 20,13. Depuis au moins les travaux de Derrick Sherwin Bailey (1955), le récit de Genèse 19 est souvent interprété à travers le prisme du thème de l'inhospitalité au sein des traditions chrétiennes, plutôt qu’un interdit spécifique de l'homosexualité. En revanche, les extraits du Lévitique, en tant que textes de loi, présentaient un autre type d'autorité et ont eu droit à une réception distincte. Ainsi, selon une approche historique maximaliste, il serait considéré comme historiquement illégal pour un homme d'avoir des rapports sexuels avec un autre homme, sous peine de mort. Dans le cadre de ce mémoire, je propose d'explorer Lv 18,22; 20,13 et ses interprétations contemporaines, à partir d'une analyse exégétique et d’une excursion comparatiste en histoire des religions. En somme, quelles lectures pouvons-nous faire du Lévitique 18,22 et 20,13 concernant les relations sexuelles entre hommes à la lumière du contexte sociohistorique du Proche-Orient ancien ? / Historically and up to the present day, the Bible has been used to justify homophobia, whether religious or secular. The preferred passages employed for this purpose are the account of Sodom and Gomorrah in Genesis (Gen) 19 and the prohibitions in Leviticus (Lev) 18:22 and 20:13. Since at least the works of Derrick Sherwin Bailey (1955), the narrative of Genesis 19 has often been interpreted through the lens of the theme of inhospitality within Christian traditions, rather than as a specific prohibition of homosexuality. On the other hand, the Leviticus verses, as legal texts, held a different type of authority and received distinct reception. Thus, according to a maximalist historical approach, it would be considered historically illegal for a man to engage in sexual relations with another man, punishable by death. In the scope of this paper, I propose to explore Leviticus 18:22 and 20:13 and their contemporary interpretations through exegesis and a comparative excursion into the history of religions. Ultimately, what interpretations can we derive from Leviticus 18:22 and 20:13 regarding sexual relations between men in light of the sociohistorical context of the ancient Near East?