Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.

Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige.Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare. Studien visar att den geografiska spridningen av lösdrivarna mantalsskrivningsort var stor och nästintill alla Sveriges län finns representerade.

<p>The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people. I also searched for a class-consciousness and a negative view on other groups of people.</p><p>Research questions: 1) Why was it especially the aristocrats that started to make a stand for the animals and what imprint did this make in the movement? 2) What issues was driven by the societies for the prevention of cruelty to animals? Which was regarded as the most important? 3) Which persons could be seen and heard pursuing the animal protection policy? 4) What kind of arguments for animal protection are the movement’s representatives presenting?</p><p>The aristocratic people became committed to the animal protection movement because of the role they had in society, their ideal and because they had the time and money. They had the possibilities to take in the new ideas that during this time were presented in different kinds of areas. The upper class was regarded to have obligations because of their privileged way of life and their idealistic work was regarded as a matter of course. The societies for the prevention of cruelty to animals worked hard on educating the lower classes and the people in the countryside. The aristocrats brought philosophy, science and the urban view on animals.</p>

<p>The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration. The people of Sweden were at that time under a burden of poverty, drunkedness and social destitution and thousands of people were touched by the message and had their lives changed.</p><p>This study is concentrated on the reason why this movement started and how it continued during the first 60 years of the nineteenth century. I look at the importance of the doctrine (läran), the spirit of time (tidsandan) and the networks (nätverken).</p><p>The conclusion is that the inheritance of Luther together with European pietism has been the reason for the reception of the message among people in general. The networks played a great role especially all the letters written by Fjellstedt and Wieselgren.</p>

Texte remanié de: Th. doct.--Hist.--Nantes, 1999. Titre de soutenance : Sociabilités, pouvoirs et notabilités en Anjou, 1730-1830. / Bibliogr. p. 383-397. Notes bibliogr.

Texte remanié de: Th. D.--Phil.--Oxford--Keble college, 1993. Titre de soutenance : The development of nineteenth century Anglican non-graduate theological colleges with special reference to episcopal attitudes, 1820s to 1914. / Bibliogr. p. 221-238. Index.

Texte remanié de: Th. doct.--Litt. et civilisations germaniques--Paris 8, 2000. Titre de soutenance : Les spoliations de biens culturels opérées par la France en Allemagne autour de 1800. / Bibliogr. p. XVII-XXII. Notes bibliogr. Index.

Texte remanié de: Dissertation--Histoire--Giessen--Justus Liebig-Universität, 2004. / Bibliogr. p. 375-392. Notes bibliogr. Index.

Texte remanié de: Habilitationsschrift--Fakultät für Philosophie und Geschichte--Universität Tübingen, 2003-2004. / Bibliogr. p. [661]-721.