No description available.

Föreliggande uppsats avhandlar arbetet med stoppning och klädsel av en gammal stomme och deproblem och utmaningar det möter. Tanken var att finna metoder för att underlätta arbetet som kananvändas och utvecklas även i andra och framtida tapetseringsuppdrag. Under arbetets gång gjordestester med mallar för att underlätta ställningstaganden kring uppbyggnad och klädsel. Däreftertillverkades en enkel modell för att på ett mer konkret sätt utvärdera och bestämma hur arbetetskulle utföras. Studien visar att den valda arbetsmetoden är meningsfull och användbar.

No description available.

Examensarbetets syfte är att ge ett arkitektoniskt förslag på hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrån dagens kontext förhåller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts på teoretiska undersökningar där bland annat frågor kring den historiska återupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fältstudier har genomförts och presenterats där kontemporära tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader från 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifråga om gestaltning och förhållning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhållningssätt om tydlighet och transparens kring vad som är nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget. / The aim has been to give an architectual proposal on how an extension to the swedish National museum in Stockholm could redefine how we relate to the main building as well as surrounding historical buildings from a contemporary context. Theoretical investigations have been emphasized where questions about the historical revival as a phenomenon; cultural and historical context as well as the gaze has been dealt with. Further more have contemporary extensions and recontructions in buildings from the 19th centuary to the beging of the 20th been investigated and resulted in an approach of transperancy and readability of what is new and what is historical in the proposed extension and its relation to the main building.

Den italienska kontrabasisten Giovanni Bottesini (1821-1889) är fortfarande mycket inflytelserik i dagens musikliv. Hans musik framförs regelbundet, och en viktig del av standardrepertoaren för kontrabasister. Bottesini anses vara världens kanske främste kontrabassolist genom tiderna, men hans spelstil har sällan problematiserats. Syftet med studien är att utifrån ett uppförandepraxisperspektiv undersöka och analysera hur Giovanni Bottesini spelade kontrabas. Det genomfördes metodiskt genom att utvärdera primärkällor såsom 1) konsertrecensioner, både internationella och i svenska. 2) Bottesinis utrustning, inklusive hans instrument, strängantal, stränglängd, stämning och stråke. 3) Bottesinis metodbok, med instruktioner om hur kontrabasen och stråken ska hållas samt fingersättningar och portamento. Studiens resultat påvisar att kärnan i Bottesinis musikaliska uttryck var hans sångbara och lyriska ton, som gestaltades genom ett intrikat samspel av faktorer som hans speltik, instrument, strängar, stråke samt konsertlokal. I detta arbete kommer jag också visa hur Bottesinis utrustning påverkade hans spelteknik, med aspekter som stränglängd, antal strängar och val av stråke. Resultatet visar att Givovanni Bottesini var en musiker av högsta rang, som ofta jämfördes med sin tids störste violinister. Bottesini framkallade sin vackra ton främst genom sin briljanta teknik, men också genom att använda en kontrabas med lång stränglängd samt tunna sensträngar stämda allt från en helton till en liten ters högre än normalt. Strängarna var tillverkade av Ruffini i Italien, och förmodligen tillverkade på italienskt vis med hela tarmar istället för delade tarmar som var vanligast i resten av Europa. Resultatet är viktigt för att förstå hur solokontrabas kunde låta under 1800-talet, men också för den musiker som vill spela Bottesinis musik tidstroget med 1800-talets utrustning. / <p>Kontrabaskonsert i H-moll - Giovanni Bottesini</p><p>Loke Underdal - Kontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>

Syftet med den här undersökningen är att undersöka kaffekonsumtionens sociala, materiella och rumsliga dimensioner hos grosshandlarna i Gävle stad och hur det förändrades under 1800-talets lopp. De resultat som undersökningen gav var att grosshandlarna i Gävle följde samma trender och riktlinjer som andra grosshandlare i Sverige. Kaffet användes som ett verktyg i deras sociala umgänge där även rätt möblemang, porslin och kaffeattiraljer i hemmets sällskapsrum och det så kallade front stage spelade stor roll. Ytterligare två slutsatser kan dras från undersökningen. Först går det att se hur grosshandlarna deltog i globaliseringen under 1800-talet, med sin köpkraft kunde de köpa koloniala varor såsom kaffe, te, socker och även möbelmaterial som mahogny och rotting. En andra slutsats som går att dra är att för grosshandlarna krävde drickandet av kaffe tillgång till ett större knippe konsumtionsvaror, till dem hörde inte bara porslin och beredningsredskap utan även möblemang och sällskapsrum i hemmets front stage ska ingå i det konsumtionsknippet då kaffet spelade en sådan stor roll och var ett viktigt verktyg i borgerskapets sociala umgänge.

No description available.

No description available.

This thesis is a study of the novelists of the Peninsular and Waterloo campaigns (veterans and non-veterans), the novelists of the naval war, and the novelists of the home front in the Napoleonic Wars.

<p>Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.</p><p>Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett. Först på 1850-talet var det färre än 90% av de döpta som fick ett förnamn. Ännu vid år 1920 hade man inte kommit ikapp Karlstad, men förändringen till att använda fler förnamn var här betydligt snabbare än i Karlstad.</p><p>Det finns inte mycket som tyder på att namnen har spridits från stad till landsbygd, eller åt andra hållet. I Ekshärad är Lars och Per de populäraste namnen på pojkarna. Flickorna heter bland annat Ingeborg, Kerstin eller Marit. Att göra en liknande sammanfattning för Karlstad är inte lika lätt, där de populäraste namnen varierar kraftigt. Hos pojkarna är det bara namnet Johan som alltid finns med bland de fyra toppnamnen. Två andra namn som varit populära är Anders och Carl. Toppnamnet hos flickorna är fram till 1820-talet det relativt korta Caisa. Sedan blir toppnamnet istället det betydligt längre Carolina, som först delar platsen med Christina och vid 1850-talets slut med Augusta.</p><p>Den största skillnaden mellan församlingarna, vad gäller vilka namn barnen gavs, är dock att de 10 populäraste namnen i Ekshärad representerar över 70% av alla namngivna flickor/pojkar. Dessutom är det bara hos flickorna som flernamnsförnamn kommer in på topp 10, vilket sker först på 1840-talet. I Karlstad är motsvarande siffror under 50%. Det finns dessutom både hos flickor och hos pojkar minst ett flernamnsförnamn representerat på topp 10 i Karlstad. Utvecklingen av namngivningen beror troligast på traditionen med att låta förnamnen gå i arv. Namnen verkar inte ha spridits åt något håll mellan de båda församlingarna Karlstad och Ekshärad.</p>