published_or_final_version / abstract / Chinese / Master / Master of Philosophy

This essay aims to investigate the contemporary context in which Bibelns lära om Kristus, authored by Viktor Rydberg in 1862, was written and received. By claiming the human nature of Christ, he evoked massive response. By performing a literal study, I have examined the 19th century society in Sweden; infrastructural alteration, the origin and spread of popular movements such as revivalism, liberalism and Enlightenment, to inquire in what way (if at all) Rydberg is to be considered influenced by their conceptions. The essay emanates from the assumption that the Lutheran reformation in the late 19th century experienced a revival in Sweden. This revival is to be called the new reformation. In my result and reflection, I have come to the conclusion that Viktor Rydberg did not in fact criticize his contemporary church to annihilate it. He was, apart from inspired by the liberal thought of individual, religious and political freedom, simply trying to alter it. The cause for his success is in this essay claimed to be three: the fact that he was the “perfect combination” of radical theology and political liberalism; that he played the role as a spiritual guide; and finally, that he, in the light of his earlier authorship, was by the Swedish nation perceived as a trustworthy authority.

The London British Museum Manuscript Additional 35087, hereafter referred to as London Add. 35087, is an important parchment manuscript in large octavo choirbook arrangement from the beginning of the sixteenth century. Its measurements are 19.4 x 29.3 centimeters. The manuscript contains ninety-five folios and one stub where a leaf has been torn out (f. 4).1 The last composition in the manuscript is incomplete, which indicates that one leaf is lacking at the end (f. 96). Two sets of foliation are shown: the original Roman and a more recent Arabic. Both are placed in the upper right hand corner of folio recto. The sets agree in folios 4-93. Folios 1 and 2 show no Roman figures now; folio 3 has "ii," and therefore the missing leaf probably had "iii." The Arabic numbering does not account for this missing leaf. This folio might have been assigned "4," but this number is given on the next complete leaf to coincide with the Roman "iiii." At the end, by mistake, folio 94 has "xciii" and folio 95 has "xciiii."

During a period corresponding to approximately 1789−1872 the Swedish system of estates was phased out. New ideas challenged the organic view of society, and through a number of political reforms the estate privileges were abolished one by one. The reforms went hand in hand with a change in the social stratification at that time. The distinct difference between peasants and gentlemen that had characterized the countryside were erased and replaced by new ways of categorising people. This development has been described in broad strokes in previous research, leaving the roles of individuals overshadowed. This thesis is about individuals who were on the border between being peasants and gentlemen, how they were viewed by the class society, and the role they played in the dissolution of the same. The focus is centred on a population of wealthy farmers around the rural areas of Västerås during the years 1780−1900, and how they were perceived and acted in terms of title, lineage, education, occupation, farm holdings, building customs, naming customs and political life. The investigation shows that the differences between peasants and gentlemen remained during the period, but that it changed in character from a difference in kind, to a difference in degree. Important reasons for this were the gentlemen’s increased interest in agriculture and the emergence of a group of very wealthy farmers. The increase of rich farmers was more prevalent in the first half of the nineteenth century. They embraced some of the gentry’s behaviour, for instance through the acquisition of mansions, but as they often held political positions that by law should be held by peasants, they also preserved their common appearance. In this way the limits for what could be considered common were moved forward, and the difference between peasants and gentlemen weakened. The gentry’s interest in agriculture increased gradually and was marked by the introduction of agricultural institutes in the mid-1800s. As the old elite increasingly devoted themselves to agriculture they used titles as ”possessionat” and ”godsägare” (landlord) to rise above the peasants. They made themselves the elite in the peasants' own field, thus opening up to being associated with rich farmers.

Under senare delen av 1800-talet misstänks pigan Cecilia Olsdotter för att ha kvävt sitt nyfödda gossebarn till döds och sedan gett sig av från bostaden. Grannarna slår larm och kommissarie Wästfelt och hans mannar undersöker bostaden. Cecilia förföljs till Wedeby och fängslas, förhörs och undersöks i väntan på rättegång. Under tiden i Karlskrona cellfängelse förväntas hon redogöra för hela sitt liv i de förhör som hon utsätts för. Hon våndas och tänker tillbaka på sitt liv. Cecilia har vuxit upp i byn Förkärla och omhuldats av sina föräldrar som sedan länge är döda. Hon har som de flesta flickor under 1800-talet tidigt fått ta pigtjänster för att klara sitt uppehälle. Hon har fått en son, Karl och hon kämpar för att de ska kunna klara sig. Vid tiden för mordet är Karl sju år och Cecilia är skriven som försvarslös/kringstrykerska och de är båda olovligen inhysta hos hennes storebror Johan. Innan mordet har hon, utan att berätta för Johan, lämnat sin sjuårige pojke Karl på fattighuset Fredriksdal i Nättraby. Barnamord var vanligt under 1800-talet och kommissarie Wästfelt och hans mannar ska förhöra barnamörderskor och ta fram ett underlag inför rättegångar. Barnmorskan tillkallas för att genomföra en kroppsundersökning för att fastställa att Cecilia fött ett barn. En läkare genomför en liköppning/obduktion av det lilla gossebarnet. Karl Alfred Ekblad är under 1940-talet en gammal man bosatt i Kalmar med sin ”tokiga” Anna. Han har för sin familj förtigit saker från sin barndom och ungdom. I livet sista år kommer minnen tillbaka som han för länge sedan trodde sig begravt.

Detta är en uppsats med syfte att undersöka Bofors folkskolas undervisning för den högre avdelningen. Uppsatsen tittar på undervisningen utifrån ett kvantitativt synsätt på Bofors folkskolas läsordning och materiel för perioden 1883 till 1896. Undersökningen sträcker sig mellan år 1883 och år 1896. Skolan var färdigställd 1882, därför har jag valt år 1883 som startpunkt då skolan haft lite tid på sig att få ordning på lokaler och sin organisation. Året 1896 valde jag därför att ett ägarbyte inom AB Bofors skett 1894 samt en ny normalplan infördes 1889. Alfred Nobel var under åren 1894–1896 huvudägare för Bofors. För att uppnå arbetets syfte har studien infattat arkivstudier. Källmaterialet som ligger till grund för resultats delen kommer i huvudsak ifrån Karlskoga Kommun- och folkrörelsearkiv. Källmaterialet bestod utav bland annat läsordningar och inventarielistor för Bofors folkskola. I urvalet av material fokuserade jag på att leta efter handlingar som det stod Bofors Folkskola på men tog även hänsyn till studiens avgränsning till Bofors Folkskolas senare avdelning klass fyra. Studien är en kvantitativ studie som använder tabeller och siffror för att illustrera resultaten. Resultaten i studien tolkas som att ämnena som kristendomskunskap, slöjd, räkning och geometri var av betydelse för Bofors Folkskola och Karlskoga. Genom att jämföra läsordningen med normalplanerna 1878 och 1889 framgår att Bofors Folkskola ägnade mer undervisningstid åt dessa ämnen. 1896 var antalet materiel större än år 1883 vilket visar på en utveckling. Studien visar också hur Bofors folkskola utvecklades ekonomisk, organisatoriskt och materiellt under åren 1883 till 1896.

Denna studies syfte är att undersöka emigrationen från Skellefteå socken under perioden 1865–1900. Frågorna som ställs i studien är följande: Det lokala emigrationsmönstret följer eller skiljer sig från det nationella emigrationsmönstret. Vilka som emigrerade från undersökningsområdet och varför de valde att utvandra. För att besvara den första frågeställningen jämfördes resultatet från de summariska folkmängdsredogörelserna och Hans Normans nordisk emigrationsatlas. Det som blev tydligt här är att alla perioder följer samma emigrationsmönster som emigrationen från Sverige till Nordamerika. Vidare uppenbarade sig tre toppar under perioden som studien avgränsar sig till 1867–69, 1882–83 och 1892–93.För den andra frågeställningen framgick det av folkmängdsredogörelserna hur många som utvandrat, deras civilstånd och yrken. Vad gäller emigranternas status i samhället användes Hans Normans kategorisystem där alla yrken kan placeras i kategorier från I.a till V.b, varav den förstnämnde har högst status och den senare lägst.För den tredje frågeställningen undersöktes bland annat hushållnings-sällskapens berättelser som ger information om hur väderleken och skörden sett ut under alla undersökningsperioder samt att det också går att finna information om skogsnäring och binäring i berättelserna. För att ytterligare stärka informationen om skogsnäringen då informationen om detta i berättelserna många gånger är alltför kortfattade har studien använt sig av Jörgen Björklund. Björklunds korta text om skogsindustrin i Västerbottens län ligger till stor grund för svaret i denna frågeställning.Avslutningsvis går det att sammanfatta på följande sätt: Den första perioden var det unga ogifta pigor som flyttade från området mest troligtvis på grund av nödåren och de medföljande dåliga skördeåren som kan ha gjort det svårt för bönderna att hålla sig med personal såsom pigor. De två senare perioderna följs tydligt åt då båda karaktäriseras av bönder och arbetare som emigrerade. Svaret till detta kan återfinnas i de svåra skördeåren och införandet av laga skifte som kan ha förminskat möjligheterna för de unga bönderna att ta över markområden och då sökt lyckan på andra platser. För arbetarnas del kan svaret finnas i de kraftiga konjunktursvängningarna som drabbade skogsnäringen under både dessa perioder.

Great Britain’s road to universal suffrage was a long one. Much attention has been paid by historians to the moments of great legislative reform, but less to the idea behind them. History is, however, also about the journey to such moments and how ideas gain or lose traction in society. The mass working-class movement of Chartism, with its call for universal (manhood) suffrage and its three national petitions of 1839, 1842 and 1848, forced parliamentarians to debate this radical and, in the view of many, dangerous idea. This study analyses the political discourse of the parliamentary debates held in these years with the aim of shedding light on how the notion of universal suffrage was constructed and understood by parliamentarians at the time. By analysing the debates online with a keyword search for ‘universal suffrage’ several recurring arguments and discourses are revealed, namely the political and moral legitimacy of the chartists and their sympathisers in parliament; how the concept of time is used in arguments for and against universal suffrage; entitlement to political representation; and the security of property. Taking inspiration from the linguist Tuen van Dijk’s theory of political discourse analysis, these discourses are regarded as more than mere words spoken in parliament, but rather as political actions which had a bearing on the world outside. Moreover, the aim is also to situate and contextualise these discourses in broader society and the events and developments of the 1830s and 1840s. While the abovementioned discourses are prevalent in all three years, the debates of 1848 see a change in focus and tone, due the wider European revolutionary climate. It is hoped that this analysis of parliamentary debates between 1839 and 1848 will contribute to a better understanding of an oft-neglected chapter in Britain’s road to universal suffrage and of Chartism’s role in this hard-won struggle.

Der Transfer von Chromosom 17 in die menschliche Mammakarzinomzellinie CAL 51 hatte zu einer Reversion des malignen Phänotyps geführt. Aufbauend auf diese Versuche wurde die Genexpression von CAL 51 Zellen versus CAL 17/5 Revertantenzellen mit der "differential display" Methode ana lysiert. Mit dem "differential display" Verfahren konnten 177 differentielle RT-PCR Produkte identifiziert, ausgeschnitten, eluiert und reamplifiziert werden. Ein Vergleich der Sequenzen mit den internationalen Datenbanken ergab: 46% der untersuchten PCR Produkte wiesen keine Homologie zu bekannten Genen auf, 16% zeigten eine hohe Homologie zu EST Sequenzen und cDNA Klonen (unbekannter Gene), 19% eine hohe Homologie zu mitochondrialer DNA und 19% wiesen eine hohe Homologie zu bekannten Genen auf. Die Northern Analyse von 40 ausgewählten Reamplifikaten bestätigte die differentielle Expression in etwa 1/3 der Fälle. Die homologen Gene sind auf unterschiedlichen Chromosomen lokalisiert. Für einige konnte aufgrund ihrer bekannten biologischen Funktionen eine Assoziation mit der Reversion von CAL 51 Zellen vermutet werden. Dazu gehörten u.a. Apolipoprotein J, Sp17 und Profilin. Das Profilingen zeigte eine deutlich erhöhte mRNA- und Proteinexpression in den Revertantenzellen und ist auf Chromosom 17 in der transfizierten Region p13.3 lokalisiert. Profilin ist ein ubiquitäres Protein, das Bindungsstellen für G-Aktin, PIP2 und poly L-Proline besitzt. Die Transfektion von CAL 51 Zellen mit klonierter Profilin cDNA führte bei drei ausgewählten Transfektanten zu einer Suppression des neoplastischen Phänotyps. Die Profilin cDNA Transfektanten zeigten gegenüber den parentalen CAL 51 Zellen und einer Vektortransfektante (ohne Profilin cDNA Insert) ein verlangsamtes Wachstum, eine geringere Koloniebildung in Weichagar, eine differenzierte Strukturbil dung in Matrigel und eine reduzierte Tumorigenität in "nude" Mäusen. Die beobachteten Veränderungen korrelierten zumeist mit der Profilinexpression in den Transfektanten. Eine SSCP- und Sequenzanalyse des Profilingens in CAL 51 Zellen ergab drei Sequenzunterschiede gegenüber der "wildtyp" DNA: Ein homozygoter Basenaustausch in der Promoterregion (A-773G), ein homozygoter Basenaustausch in Exon 3 (C334T) (ohne Aminosäureaustausch) sowie eine heterozygote Deletion in der untranslatierten 3' Region (645delT). Die Bedeutung dieser Sequenzunterschiede ist noch unklar. Mit ersten Northern Analysen von Tumor- und Normalgeweben sowie mehreren Brustkrebszellinien wurde begonnen. Die kleine Anzahl der untersuchten Proben erlaubt noch keine Interpretation der Ergebnisse.

劉衛林. / 稿本(複印電腦打印本) / Thesis (M.A.)--香港中文大學中國語文學部. / Gao ben (fu yin dian nao da yin ben) / Includes bibliographical references (leaves 269-290). / Liu Weilin. / Thesis (M.A.)--Xianggang Zhong wen da xue Zhongguo yu wen xue bu. / Chapter 第一章、 --- 劉禹錫文集傳世版本敘錄 --- p.1 / Chapter 第二章、 --- 故宮博物院所藏宋刊本《劉賓客文集》 --- p.18 / Chapter 一、 --- 版本式樣 / Chapter 二、 --- 流傳概略 / Chapter 三、 --- 刊刻時地 / Chapter 第三章、 --- 日本天理圖書館所藏宋刊本《劉夢得文集》 --- p.89 / Chapter 一、 --- 版本式樣 / Chapter 二、 --- 流傳概略 / Chapter 三、 --- 刊刻時地 / Chapter 第四章、 --- 北京圖書館所藏宋刊殘本《劉夢得文集 --- p.145 / Chapter 一、 --- 版本式樣 / Chapter 二、 --- 流傳概略 / Chapter 三、 --- 刊刻時地 / Chapter 第五章、 --- 現存宋刊劉集三本異同攷 --- p.184 / Chapter 一、 --- 書名之因革 / Chapter 二、 --- 編次之差異 / Chapter 三、 --- 文字之分歧 / Chapter 第六章、 --- 總論 --- p.230 / Chapter 一、 --- 現存宋刊三本優劣比較 / Chapter 二、 --- 現存宋刊本劉集在版本學上之價值 / 參攷書目 --- p.269 / Chapter 附錄:一、 --- 各本書影 / Chapter 二、 --- 宋刊三本編次異同對照表 / Chapter 三、 --- 宋刊三本標題對照表 / Chapter 四、 --- 宋刊堂人文集避諱闕筆一覽表 / Chapter 五、 --- 註釋（附於各章後）