Typescript (photocopy). / Digitized by Kansas Correctional Industries

This essay explores the life of Peter Andersson Holmstedt, a farm-labourer from Öland, Sweden, in the early 19th century and why he conclusively chose to end his life. This essay utilises material from archives to fully represent his life as to portray his various choices and deeds, as well as provide an insight into his mentality. In order to realise this, the essay continuously utilises theoretical groundwork such as microhistory, history of mentality, hermeneutics and structure-agent relationships. Through the insight into Holmstedt’s life, there are links to the religious, familial and judicial systems that intertwine and affect his life to a broad extent; thus revealing whether he is autonomous or not; whether he acts out of necessity or by iniquity. This essay portrays the mind of Holmstedt, and of others in similar situations to a certain extent while giving insight into teaching microhistory with source-material from archives. However, and more importantly, this essay highlights the marginalised individual and gives insight into the ordinary, yet cruel life of the working man of the 19th century.

The aim of this master thesis is to show how the dissemination of scientific information took place and developed during the 19th century. The main focus is Lund University. Therefore I have formulated two questions: How did the five heads of the history department at Lund University publish their research findings in the 19th century? What factors in society influenced the scientific spreading of results in the 19th century? To assess the scientific reliability of the sources I have used a method based on source criticism and hermeneutics. The thesis covers important concepts such as the exchange of publications between the universities, commercium litterarium and Akademischer Tauschverein and also the development of Lund University yearbook. By taking a closer look at how five history scholars published themselves during the 19th century an interesting picture appears of how channels for scientific publication changed and developed. This concerns mainly the periodical literature. Before the regulations of 1852 the university lecturers had the possibility to write their dissertations in their capacity of “preses” and let the respondents pay for the cost of the publication. If you look at the articles registered in “Svensk historisk bibliografi” 1875–1900 it is evident that the publications were followed by reviews in different journals. The number of scientific journals was growing during this period. The publication of articles and reviews in scientific journals had gained larger impact. Between 1870 and 1890 one may notice a higher level of international orientation of the scientific production. An interaction between books and journals appeared. The scholars published themselves through books but the opportunities to publish their papers in journals were growing. Thus the number of reviews increased as the number of journals continued to grow. The increasing public discussion and polemic were both made possible through the publication of scientific research results in different journals. The geographic dissemination increased.

No description available.

This study investigates the role and significance of Cuvier's science, its knowledge and practice, in British science and literature in the first half of the nineteenth century. It asks what the current account of science or grand science narrative is, and how voicing Cuvier changes that account. The field of literature and science studies has seen healthy debate between literary critics and historians of science representing a combination of differing critical approaches. This study asks whether we can continue work to synthesise historicist and formalist approaches, and suggests using a third narrative based approach to achieve a full complement of methodological tools. This in turn should provide more nuanced critical readings. In certain novels it has allowed me to shift the focus on literature and science enquiry to different decades. This study looks for “science stories” from scientific discourses in The Last Man, The Mill on the Floss and Bleak House. I have demonstrated the centrality of Cuvier to British science in the first half of the nineteenth century and that science's role as a model for the natural and human world, as well as informing the unstable systems of narrative characteristic of the novel genre and form. Cuvier's Essay initiated a lasting period of scientific centrality and legitimacy in British science and representation in British novels. His law of correlations applied to geology made his science both an important narrative and analogous to the empirical truth-seeking mode of the novel. The paleontological process becomes both a model for organic unity in Victorian fiction and a mode of narrative production. Cuvier's science and its discourse both produce and are reproduced in nineteenth century novels.

I början av 1800-talet, i samband med befolkningsökningen, började man sänka sjöar för att få fram ny mark att odla på. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl man lyckades med syftet att få fram ny odlingsbar mark efter sänkningen av Ivösjön, hur den nyvunna marken användes över tid, samt vilka konsekvenser sänkningen kan ha haft på sjön och den kringliggande naturen. Mellan åren 1871 och 1874 sänktes Ivösjön med cirka 1,8 meter, efter långa förberedelser. Det är svårt att veta hur man använde den torrlagda marken under de närmsta åren efter sjösänkningen, då den närmaste kartan tidsmässigt var den Häradsekonomiska kartan från 1926-1934. Denna karta tillsammans med den nutida Fastighetskartan har använts för att få ett resultat över hur markanvändningen såg ut på den nyvunna marken från 20-talet och framåt. Resultatet tillsammans med bakgrundsinformationen visar att den nya marken förmodligen var hyfsat odlingsbar i början, för att sedan bli mindre användbar ju längre tiden gick på grund av marksättningen. På Häradsekonomiska kartans tid användes enbart 4 % av den nyvunna marken som åker, medan 73 % bestod av skog. På fastighetskartan kunde man se att åkerarealen minskat ytterligare, samtidigt som skogsarealen hade ökat. Slutsatsen av detta är att sjösänkningen får anses ha misslyckats med sitt syfte. Sänkningen kan även anses ha varit negativ för själva sjön, bland annat på grund av att dess föråldringsprocess accelererades. Något som dock kan ha påverkats positivt är den biologiska mångfalden runt sjön.

Uppsatsen beskriver nytillverkning av ett 17/1800-tals hörnskåp i gustaviansk stil. Den beskriver tillverkningsprocessen, problem som uppstått på vägen och hur de löstes. Det ursprungliga utseendet har bevarats så långt som möjligt. Konstruktionen har anpassats efter träets rörelser, bland annat genom spår för bakstycket istället för sammanfogning med naror och gradspår för hyllbärarlister istället för spik. En dold låda i skåpets nedre del har byggts för att ta till vara ett oanvänt utrymme.

Bibliography: leaves 393-408.

<p>Sverige var för över hundra år sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lämnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. Från och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det närmaste var femte, sammanlagt över 200 000, återvände till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig återvände.</p><p>Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen på högstadiet.</p><p>Studien visar att emigrationen som företeelse inte används i undervisningen. Skäl som lyfts fram för att inte använda emigrationen i undervisningen är bland annat tidsbrist och tungarbetat källmaterial. Studien visar att emigrationen får stå tillbaka för andra historiska skeenden.</p>

Sverige var för över hundra år sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lämnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. Från och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det närmaste var femte, sammanlagt över 200 000, återvände till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig återvände. Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen på högstadiet. Studien visar att emigrationen som företeelse inte används i undervisningen. Skäl som lyfts fram för att inte använda emigrationen i undervisningen är bland annat tidsbrist och tungarbetat källmaterial. Studien visar att emigrationen får stå tillbaka för andra historiska skeenden.