Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859. Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett. Först på 1850-talet var det färre än 90% av de döpta som fick ett förnamn. Ännu vid år 1920 hade man inte kommit ikapp Karlstad, men förändringen till att använda fler förnamn var här betydligt snabbare än i Karlstad. Det finns inte mycket som tyder på att namnen har spridits från stad till landsbygd, eller åt andra hållet. I Ekshärad är Lars och Per de populäraste namnen på pojkarna. Flickorna heter bland annat Ingeborg, Kerstin eller Marit. Att göra en liknande sammanfattning för Karlstad är inte lika lätt, där de populäraste namnen varierar kraftigt. Hos pojkarna är det bara namnet Johan som alltid finns med bland de fyra toppnamnen. Två andra namn som varit populära är Anders och Carl. Toppnamnet hos flickorna är fram till 1820-talet det relativt korta Caisa. Sedan blir toppnamnet istället det betydligt längre Carolina, som först delar platsen med Christina och vid 1850-talets slut med Augusta. Den största skillnaden mellan församlingarna, vad gäller vilka namn barnen gavs, är dock att de 10 populäraste namnen i Ekshärad representerar över 70% av alla namngivna flickor/pojkar. Dessutom är det bara hos flickorna som flernamnsförnamn kommer in på topp 10, vilket sker först på 1840-talet. I Karlstad är motsvarande siffror under 50%. Det finns dessutom både hos flickor och hos pojkar minst ett flernamnsförnamn representerat på topp 10 i Karlstad. Utvecklingen av namngivningen beror troligast på traditionen med att låta förnamnen gå i arv. Namnen verkar inte ha spridits åt något håll mellan de båda församlingarna Karlstad och Ekshärad.

Vor 40 Jahren, im Jahre 1969, begann die Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG) das „Verzeichnis der im deutschen Sprachgebiet erschienenen Drucke des 16. Jahrhunderts (VD16)“ zu fördern. Damit setzten die Bibliotheken und die DFG ein Zeichen für einen Neuanfang bei der nationalbibliographischen Erfassung des historischen Buchdrucks in Deutschland. An das bis 1999 geförderte VD16 schloss sich seit 1996 das große Nachfolgeprojekt VD17 an, dessen Hauptphase bis 2010 abgeschlossen wird. Und noch in diesem Jahr hat ein weiteres, noch größeres Vorhaben begonnen: die Erschließung und Digitalisierung der im deutschen Sprachgebiet erschienenen Drucke des 18. Jahrhunderts (VD18). BIS will in diesem und in den folgenden Heften die bislang erreichten Ergebnisse vorstellen.

No description available.

published_or_final_version / Mathematics / Master / Master of Philosophy

Diss. : Germanistik : Berlin [B. R. D.] : 1980. - Bibliogr. p. 340-357. Résumé en anglais. -

No description available.

The sixteenth century was a time in which knowledge about the world grew exponentially in both its material content and the enthusiasm with which works treating of it were received. One of the most popular, long-lived and influential books of the kind was Sebastian Munster's Cosmographia, printed from 1544 to 1628, in 35 editions and five languages. The Cosmographia attempted nothing less than a geography of the whole known world, an encyclopaedia of its contents and a history of all its peoples. Based upon a close reading of the Latin 1550 edition of the Cosmographia. and supported by Munster's correspondence and other primary texts, this study examines several aspects of Munster's great work. A biographical chapter describes his Hebrew scholarship, the ethos of his humanist community and their influence upon his cosmography. The genre of cosmography, its ancient origins and development, are traced in the following chapter, as too are the alternative formulations favoured by his contemporaries. An account of the means by which Munster assembled the information for his book is next constructed, attending especially to his own empirical surveys and his creation of a learned network of those willing to do likewise. This chapter also surveys the printing, editions and reception of the Cosmographia. The final two chapters examine the contents and values of the book. They describe the organisation of the material and Munster's treatment of geography, history, ethnography, zoology and of prodigies of nature. The understanding of the world which emerges is analysed, addressing tolerance, identity, the high esteem of learning, and the reconciliation of faith with a burgeoning science. Also examined is Munster's concept of providence, which admonished the reader with the lessons of the fallen civilisations described in his Cosmographia, designed as a book of the world, an ark for its knowledge, and a Wunderkammer for its glories.

Orientador: Lucas Angioni / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-15T02:14:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Terra_CarlosAlexandre_D.pdf: 1626782 bytes, checksum: feb64d7b26a19056d1444d2b74012727 (MD5) Previous issue date: 2009 / Resumo: Pretendemos averiguar como Aristóteles concebe a passagem do nosso conhecimento prévio do mundo ao conhecimento científico, avaliando os pressupostos e consequências de sua resposta ao paradoxo de Mênon e atentando para a metodologia científica defendida nos Segundos Analíticos. Quanto ao conhecimento preliminar necessário à edificação da ciência, procuraremos caracterizar seus tipos e também os meios pelos quais ele pode vir a ser adquirido por nós. Buscaremos estabelecer também as propriedades que o conhecimento científico deve possuir em relação à sua necessidade, universalidade e caráter explanatório. Buscaremos marcar, com precisão, a natureza da conclusão científica segundo a teoria científica aristotélica, argumentando que, nas conclusões, o atributo demonstrado, em relação com seu substrato, representa uma propriedade por si concomitante. Pretendemos averiguar como os diferentes tipos de demonstração e definição respondem a diferentes estágios de organização do saber prévio e a diferentes estágios na estruturação das demonstrações propriamente científicas, e, por conseguinte, como esses se organizam de modo a responder as quatro perguntas que toda investigação científica deve abarcar em seus dois estágios. / Abstract: Our aim is to understand how Aristotle conceives the transition of our previous knowledge of the world to our scientific understanding of it and we will do that by means of judging the presumptions and consequences of his answer to the Menon's paradox and focusing on the scientific methodology found in the Posterior Analytics. In relation to the necessary preliminary knowledge to the edification of science, we will try to characterize its types and also the means by which it can be reached by us. We will also try to settle the properties that the scientific understanding must have in relation to its necessity, universality and explanatory nature. We will mark the precise nature of the scientific conclusion according to the Aristotelian scientific theory, arguing that the attribute demonstrated in the conclusions represents a per se concomitant in relation to its substrate. We want to verify how the different types of demonstrations and definitions correspond to different stages in the organization of the previous knowledge and to different stages in the setting of the proper scientific demonstrations and hereby we will try to understand how these different demonstrations and definitions are related to themselves in order to make the scientist answer the four scientific questions that the scientific investigation must contemplate in its two stages. / Doutorado / Filosofia / Doutor em História da Filosofia Antiga

Vor 40 Jahren, im Jahre 1969, begann die Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG) das „Verzeichnis der im deutschen Sprachgebiet erschienenen Drucke des 16. Jahrhunderts (VD16)“ zu fördern. Damit setzten die Bibliotheken und die DFG ein Zeichen für einen Neuanfang bei der nationalbibliographischen Erfassung des historischen Buchdrucks in Deutschland. An das bis 1999 geförderte VD16 schloss sich seit 1996 das große Nachfolgeprojekt VD17 an, dessen Hauptphase bis 2010 abgeschlossen wird. Und noch in diesem Jahr hat ein weiteres, noch größeres Vorhaben begonnen: die Erschließung und Digitalisierung der im deutschen Sprachgebiet erschienenen Drucke des 18. Jahrhunderts (VD18). BIS will in diesem und in den folgenden Heften die bislang erreichten Ergebnisse vorstellen.

Seit 2011 widmet sich eine Arbeitsstelle der Akademie der Wissenschaften zu Göttingen an der Universitätsbibliothek Leipzig der Erschließung der breiten Tradition gelehrter Zeitschriften des 18. Jahrhunderts. Das bis 2025 laufende Langfristprojekt (eine andere Arbeitsstelle befindet sich an der Bayerischen Staatsbibliothek München) will die Beiträge erfassen und zugleich die konkreten Effekte der publizistisch-öffentlichen Diskussion herausstellen. Ein Datenbankportal wird Artikel, Rezensionen und gelehrte Nachrichten aus rund 128 Zeitschriften des 18. Jahrhunderts detailliert recherchierbar machen. Für Fragen einer allgemeinen Wissenstopographie und Wissensvernetzung des 18. Jahrhunderts ist das Projekt ebenso bedeutend wie für die Rezeptionsgeschichte einzelner Werke sowie für die Entwicklung gesellschaftlicher Debatten.