Under andra halvan av 1990-talet genomförde Försvarsmakten ett omfattande utbildningsprojekt kallat”Försvarsmaktskvalitet”, FMQ. Det övergripande syftet med projektet var att förändra organisationen till attbli mer förändringsbenägen, kvalitetsmedveten och effektiv. Projektet uppvisar stora likheter medmanagementteorier om organisatoriskt förändringsarbete och kan då undersökas som ett exempel på det.Men är det ett framgångsrikt exempel? Jag har undersökt dels hur projektet genomfördes genom att mätapersonalens attityd till FMQ och ambitionen i metodval. Dels de faktorer som är avgörande för attorganisationen ska fungera effektivt – jag kallar dem organisatoriska förmågor - och hur de har förändratssedan FMQ genomfördes. Genom att jämföra de olika lokala organisationsenheterna har jag försökt visa omdet finns ett samband mellan hur FMQ genomfördes och idag upplevd förändring av organisatoriskaförmågor. Därigenom försöker jag svara på om och vilka effekter FMQ-projektet har givit. Dessutomförsöker jag visa om förändringen av organisatoriska förmågor innebär att Försvarsmakten kan anses vara ensnabb, flexibel och förändringsbenägen organisation.Min undersökning visar att FMQ i många avseenden var framsynt men att det inte går att påvisa att det hargivit några effekter idag. Det kvarstår dessutom hinder för att Försvarsmakten ska anses vara en snabb,flexibel och förändringsbenägen organisation, vilket beror på att det fortfarande tycks finnas för starkahierarkiska mönster och gränser mellan funktioner. Det är främst ett hierarkiskt belöningssystem och attprocesstyrning inte fungerar som är orsaken. Därmed kan jag påstå att FMQ inte kan anses vara ettframgångsrikt exempel på organisatoriskt förändringsarbete. Undersökningen indikerar tre orsaker till det.Personalen förstod inte att projektet var angeläget, högre chefer saknade övertygelse och kraft samt detsaknades en tydlig vision för vad förändringen skulle leda till. / In the late nineties the Swedish Armed Forces carried out an extensive trainingproject, “Quality of the Armed Forces”, shortened AFQ. The overall purpose ofthe project was to alter the organization into becoming more able to confrontchanges, to be quality conscious and more efficient. The project shows greatsimilarities with management theories about organizational alteration projects.But is AFQ a succesful example of an organizational alteration project?I have examined how the project was carried out by measuring the attitude ofthe employees and the ambition in the choice of methods. I have also measuredfactors of vital importance to make an organization function as efficiently aspossible and how they have changed since AFQ was carried out. By comparingdifferent local units I have tried to show if there is a connection between howAFQ was carried out and how the factors of vital importance have changed. Asa result, I try to answer if and what effects AFQ have produced. Furthermore, Itry to show if the changes of factors of vital importance imply that the ArmedForces can be considered as quick, flexible and more able to confront changes.My examination shows that AFQ in many ways was far-sighted and wellthought out but it is not possible to show any effects today. Furthermore, thereare still obstacles wich prevent the Armed Forces from being considered asquick, flexible and more able to confront changes. This depends on the fact thatthere are still strong hierarchical patterns and limits between organizationalfunctions. Most of all, it depends on hierarchical reward systems and the factthat process-management does not function. Consequently I can state that AFQisn´t a successful example of an organizational alteration project. Theexamination indicates three reasons. The employees didn´t understand that theproject was urgent, local unitcommanders and other high managers didn´t havethe right conviction and force and finally, there was a lack of a well-definedvision describing where the changes would lead. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ”Bridging the Gap”.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2. Hur påverkas valet av metoder, mekanismer och teorier av de olika aktörernaskaraktär, samhälleliga sammanhang, juridiska och organisatoriska begränsningar?3. Har valet av metoder, mekanismer och teorier ett medvetet ursprung i enförklaringsmodell liknande den som Alexander George presenterar som ”The Gap”?4. Är förklaringsmodellerna i fråga två och tre till valet av metoder, mekanismer ochteorier konkurrerande, och i sådana fall, vilken är dominerande? Eller är dekompletterande?Sammanfattningsvis visar undersökningen att hypotesen är bekräftad med avseende påMUST. Avseende Säpo är resultatet inte entydigt. / The motive for this essay is to consider on the widespread criticism aimed againstthe military and police security services and their methodology in the field ofCounter Intelligence as well as protection of national interests and key membersof the government. This critic has come from un co-ordinated and diverse sources,some have come from the academia, and some have come from the policy side.This Criticism forms the basis of my enquiry, which is, Why are there, analystsdepartments of the security services, active choosing of analysis methods, whichare bound to be criticized for not being academic reassured and random.Supporting adequately academically for my examination of the topic, I will use atheory formed by Alexander George, which identifies a communications andperception gap between policymakers, specialists and academia.The main purpose with this essay is therefore to, through studies of actors,mechanisms and methods to confirm my hypotheses that the security serviceschoice is a deliberate balance and a compromise between the organisationalconstrains and possibilities and the awareness of Georges “Gap”To fulfil the purpose of this essay and try my hypothesis following four questionshas been formed.1. Which are the methods used and the academic foundation of those usedmethods?2. What are the distinctive characteristics and peculiarities of the actorsinvolved including the security services, the adversaries and the decisionmakers, and what impact do they have on the choosing of methods.3. Which are the methodological mechanisms relations, who can be related toGeorges “Bridging the Gap” and what impact do they have on thechoosing of methods.4. Is the choice of methods a result of one of the explanations described inquestion two and three or an amalgamation of the organisational andjudicial constrains and the awareness of the “Gap”.The essay concludes that the hypothesis is confirmed as far as for the militarysecurity service. As for the police services the result of the examination is notconclusive / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Omvärldsförändringarna under de två senaste decennierna har varit av sådan karaktär attde omkullkastat de mest grundläggande idéerna om den svenska Försvarsmaktens roll ochdess uppgifter. Förändringarna har inneburit att det gamla invasionsförsvaret har lämnatstill förmån för ett insatsförsvar. Med anledning av denna utveckling har innehållet i denhögre officersutbildningen radikalt förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att medutgångspunkt i professionsteorin utforska i vilken mån den högre officersutbildningenavspeglar den militära professionens kärnkompetenser under perioden 1985-2004.Utgångspunkt tas i professionsteorin vilken försöker förklara varför vissa yrken kan ansesvara mera professionella än andra. Officersyrkets kärnkompetenser, vilka konstitueraryrket identifieras, och omsätts sedan till de ämnen i utbildningen som utgör utbildningenskärnämnen. De visar sig vara strategi, operationer och taktik samt militärteori. Dessakärnämnen används sedan som analysverktyg för att undersöka innehållet i utbildningen.Svar söks för i vilken mån kärnämnenas utrymme i utbildningen har ökat eller minskats.Uppsatsen visar på att kärnämnenas representation var som högst under den anspänningsom rådde under kalla kriget. För att sedan från mitten till slutet av 1990-talet nedgå tillde lägsta nivåerna under den undersökta perioden. Efter 1998 års ominriktning av denhögre officersutbildningen har det åter vänt och kärnämnenas representation har ökat iförhållande till övriga generella ämnen. / The change in the political situation during the last two decades has been ofsuch character that it has overthrown the most fundamental ideas of theSwedish Defence Forces. The goals of the Armed Forces have changed to meetthe demand of international commitments. Because of this development, thecontent of higher officer training has changed radically. The purpose of thisessay has been to explore to what extent the main subjects of the militaryprofession are represented in higher officer training during the period of 1985-2004. The starting point is taken from the theory of profession, which tries toexplain why certain professions are more professional than others. The mainqualifications an officer must have, which constitute the profession, areknowledge of strategy, operations, tactics and military theory. Thesequalifications prove to be the main subjects. These subjects are later used asanalytical tools to investigate the content of the higher officer training. Thequestion that has to be answered is: has the representation of the main subjectsin the Advanced Command Program been increased or decreased? The overallconclusion is that the main subjects were represented most during the cold war.The lowest levels were identified between 1995 and 1998. The representationof main subjects has increased again the following years after 1998. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa. Det empiriska materialet baseras på en enkätundersökning som skickatstill samtlig personal på FHS, det här kvantitativa materialet kompletterades med en kvalitativ djupintervju.Respondenterna utgjordes av åtta personer som anmält intresse i samband med enkätundersökningen. Jag har i min analyskommit fram till följande svar på de övergripande frågeställningarna:1) När det gäller personalens beskrivning av akademisering är de överlag väldigt positivt inställda, de har i stort engemensam uppfattning om begreppets innebörd och vad som är fördelar och nackdelar med införandet av enakademiserad officersutbildning.2) Kopplat till kompetensmodellens indelning visar resultatet att en officers kärnkompetens utgörs av kompetensen attföra krig, det är detta som särskiljer officersyrket från andra yrkesgrupper. Resultatet visar även att de generellakompetenserna bör utgöras av förmåga att a) leda strid, b) utbilda samt c) representera FM. Att verksamhetsleda, somi vissa dokument redovisats som en generell kompetens, kan inplaceras till befattningsinriktad kompetens.3) Att den militära professionen kommer att stärkas genom införandet av en akademisk utbildning visas klart och tydligti resultatet. En bidragande faktor är utarbetandet av det krigsvetenskapliga ämnet vid FHS. När det gäller officerenskompetensbehov, sett till professionen, visar undersökningen på att det är av yttersta vikt att inte glömma bort detmilitära hantverket i utbildningen, det gäller att finna balansen mellan teori och praktik. Undersökningen ger ävenförslag på hur den här balansen kan uppnås. / The main purpose of this essay is to give an overview of how the personnel at theSwedish National Defence College (SNDC) relate to an academic officer training.I have posed three main questions, 1) How would the personnel at the SNDCdescribe the concept ‘academic officer training’? 2) How would the personnel atthe SNDC describe the military profession according to competence requirements?3) How could academic officer training at the SNDC contribute to the militaryprofession and how can competence be achieved and developed?The theoretical framework is a summary of theories about professions. To describethe subject of competence, I have used a model that was presented in the report“School Reform 2003”, the Competence Model. As a scientific method, I haveused concepts from established theories and models, and use them as a basis in myargumentation. The empirical research is based upon an opinion poll that was sentto all personnel at the SNDC. That quantitative material was supplemented with theresults from a qualitative depth interview. The respondent group consisted of eightpeople who expressed their interest in the opinion poll. In my analysis, I have cometo the following answers to the questions posed above.1) When personnel describe the concept ‘academic’, they are overwhelminglypositive, their interpretations of the concept are very similar. They are also inagreement about the advantages and disadvantages of making officer trainingmore academic.2) According to the Competence Model, the results show that the most importantqualification an officer must possess is the ability to lead in war - this is whatseparates officers from other occupational groups. The result even shows that acompetent officer ought to be a) a leader in combat b) an educator and c) arepresentative for the Armed Forces. Management, an ability that in severaldocuments is labelled a ‘general competence’, could be placed in the category‘position-related competence’.3) The military profession will be strengthened with the instituting of an academicofficer training; this is clearly shown in the results. A contributory factor is theongoing work in the subject of war science at the SNDC. When it comes to thequalifications an officer must possess in the military profession, the studyshows that it is important not to forget military proficiency. The SNDC has tofind a balance between theoretical and practical studies. The research givessome examples of how the SNDC could handle this important issue. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Ambitionen med denna uppsats är att försöka identifiera huruvidamanövertänkandet är tillämpbart i modern krishantering. Frågans aktualitet harökat i takt med Sveriges ökade internationella ambition. Frågan aktualiserasytterligare med det faktum att den svenska Militär Strategiska Doktrinen från 2002anger;”För att nå största möjliga effekt, givet våra resurser och värderingar, skallmanövertänkandet utgöra grunden för försvarsmaktens agerande i alla militäraoperationer, men också tillämpas flexibelt av varje individ i varje situation”För att försöka utreda i vilken omfattning ovanstående inriktning är relevant hartvå stycken fallstudier genomförts. Ur dessa två fallstudier har jag försökt attidentifiera de faktiska förutsättningarna för att agera enligt manöverteorin. Dessaförutsättningar har i huvudsak varit politiska, geografiska och rent militära. Jaghar sedan genom att analysera genomförd verksamhet i respektive mission söktmanöverteoretiska inslag. Detta har kompletterats av intervjuer med officeraresom deltagit i missionerna. I den avslutande diskussionen kan jag konstatera attmanöverteorin är tillämpbar i modern krishantering och de största anledningarnatill denna slutsats är att de mandat som reglerar och legitimerar FN insatsenmedger detta. Tillsamman med relevanta insats regler och förbandens inneboenderörlighet kan chefer med hjälp av manöverteorin som grund agera ochåstadkomma snabba resultat och därmed avgörande förändringar. Min uppfattningär att de svenska doktrinerna är tillämpbara även ur ett internationellt perspektiv. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

I den vestlige verden er en doktrine i sin enkleste form en samling av fastsatte læresetninger ellerretningslinjer for militærmaktens virksomhet som i prinsippet dekker alle krigføringsnivåer. Kortsammenfattet beskriver den grunnlaget for virksomheten, gir normative retningslinjer for hvordanvirksomheten bør utføres, og beskriver hvilke funksjoner og kapasiteter som må besittes ogbeherskes for å møte doktrinens krav. For at doktrinene skal oppfattes som funksjonelle ogtroverdige er det viktig at innholdet i de ulike nivåenes doktriner samsvarer, og at det er samsvarmellom det skrevne ord og den praktiske utførelsen. I en tid hvor både Norge og Sverigeimplementerer nye doktriner er det interessant å se hvordan USAs doktriner håndtere dette.Oppgavens hensikt er derfor å undersøke i hvilken grad den fellesoperative tankegangen(jointness) er retningsgivende for dagens amerikanske doktriner, og i hvilken grad denne også erstyrende for gjennomføringen av militære operasjoner. Studien besvares ved å granske følgendetre spørsmålsstillinger: I hvilken grad skiller de forsvarsgrensvise doktrinene seg fra denfellesoperative doktrinen? Hvilke faktorer indikerer at Operation Iraqi Freedom var styrt av denfellesoperative doktrinen, og hvilke indikerer at operasjonen var styrt av de forsvarsgrensvisedoktrinene? Hvilke mulige forklaringer kan finnes for eventuelle diskrepanser mellom de ulikedoktrinenes teoretiske innhold, og mellom dette innholdet og den praktiske gjennomføringen avOperation Iraqi Freedom? / In the Western part of the world a military doctrine normally provides fundamental principles forhow to organize and execute joint and multinational operations. Summarized it describes thebasis for the activity, gives guidelines for how the activity should be executed, and describeswhich functions and capacities the military must possess and master to be able to meet thedemands stated in the doctrine. To be acknowledged as functional and trustworthy, the doctrinesat the different levels must have the same message, and there must be consistency between thewritten word and the execution within the military services. In a time when both Norway andSweden are implementing new doctrines, it seems interesting to examine how the United Stateshandles this subject.The purpose of this study is to examine to what degree the joint thinking in the American jointdoctrine governs the different services, both in their doctrines and in their activities andperformance while executing military operations. In this work the study answers the followingthree questions:• To what degree do the Services doctrines diverge from the joint doctrine?• What indicates that “Operation Iraqi Freedom” was governed by the joint doctrine, andwhat indicates that it was governed by the Services doctrines?• What explanations can be found for the identified differences between the writtenmessage in the doctrines, and between this message and the execution in “Operation IraqiFreedom”?To answer this the study starts with a comparative analysis of the three doctrines “JointPublication 3-0”, “Field Manual 3-0”, and “Air Force Doctrine Document 2-1”. That is followedby a case study of “Operation Iraqi Freedom”, and at the end there is a closing discussion andreflection on the results from the two first parts of the study.Based on the three selected indicators identified in the joint doctrine, the study concludes thatthere are some differences in the written massage in the three doctrines. Factors like when thedocument was issued, experiences from the Gulf war in 1991, and a tradition of “stovepipe”-thinking within the different services can be possible explanations to these differences.In the same way the study concludes that there are some differences between the written word inthe doctrines, and the execution of the military operations in “Operation Iraqi Freedom”.Possible explanations to these differences can be the personal will of the Joint ForceCommander, positive experiences from the joint operations in Afghanistan, and the Secretary ofDefence Donald H. Rumsfeld’s concept of “overmatching power”. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Målet med uppsatsen var att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning ochurvalsprocesser fungerar för officerare i nivå 3. Hur säkerställer man rätt kompetens i dennaplanerings – och placeringsprocess. Tillvaratar och utvecklas individens kompetens genomdelade värderingar och mål i syfte att skapa engagemang och en kreativ miljö ledande tillkompetensförnyelse och hög produktivitet? Hur upplevs denna process fungera urorganisationens - och ur den enskildes synvinkel.Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion som bygger på Jay Halls kompetensprocessoch kompletteras med Sandberg och Targamas teorier om kompetensförnyelse.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare nivå 3 varsinformation utgör primärdata för analysen. En kvalitativ textanalys av de FM dokument ochpolicys som styr personalhanteringen har även gjorts.Sammandrag: Det personalförsörjningssystem som FM använder är förlegat och denpersonalförsörjningsstrategi som styr FM är för ensidigt uppbyggt kring ett enbefälssystem.Nuvarande personalförsörjningssystem inbjuder till en fokusering kring kompetensutvecklingoch kompetensförstärkning. Detta ger således bristfälliga möjligheter till förståelsebaseradkompetensförnyelse. Klargjorda roller saknas och framtida karriärvägar som beskriver FMbehov och krav via rekrytering och utbildning saknas. En tydlig, lättåtkomlig verksamhetsidéoch en aktualiserad personalidé för FM saknas likaså. Lägg där till en diffus vision och oklaraövergripande mål så blir bilden ännu grumligare och produktiviteten lidande. / The purpose of this essay was to study how the Swedish Armed Forces, officers manningsystem provides officers for Armed Forces HQ and The National Defence College oncompletion of The Advanced Command Program. How is selection turned out and whathappens after the program when the officer is to be posted? The aim was to examine if theofficer manning system is up to date, or if change is required.The essay begins with an introduction of Jay Hall´s theories about competences. Thiscompetence process is strengthened with Sandberg and Targama´s theory about the issue ofcomprehension.Most part of the empiric material is interviews with officers of this level (lieutenant-colonel).The method used in this essay is a qualitative and investigational analysis of the interviewswithin the hermeneutic tradition of science. The purpose is not to fully describe the attitude ofthe Swedish officer corps on this subject, but rather to explore the ideas and thoughts of theseofficers who have actually experienced the situation.Summary: The role of the Swedish Armed Forces is changing, but the officer manning processwith support of officers to higher levels has its limitations, because the overall process has notchanged and must be reviewed. The lack of a clear vision and all-embracing goals for theorganization makes this picture even darker. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Många av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, då striden till sjöss bedrevs på ett till stor del annorlunda sätt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillämpliga idag, eller kan vise en tendens till förändring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutsträckning som det moderna sjökriget använder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder används Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? Tillämpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja några nyametoder? En av uppsatsens slutsatser är att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvänds i moderna krig om än med en något annorlunda tillämpning. En avanledningarna till detta är den taktiska utvecklingen. En annan slutsats visar att denteknologiska utvecklingen har gjort att grunderna i Corbetts metoder lever kvar menpraktiseras på ett något annorlunda sätt och med andra medel. Detta beror bland annatpå att vapen och plattformar har förbättrats. / Many of the classic naval warfare theorists we study today lived and worked intimes when naval battles were generally conducted in a different way and withdifferent equipment. Can the methods they describe still be consideredapplicable today, or do we see a tendency of change?The aim of this essay has been to investigate to what degree modern navalwarfare employs the naval warfare methods that the naval warfare theorist andhistorian Sir Julian Corbett documented at the beginning of the 20th century.The Falklands War of 1982 is used as an empirical case to test his theories. Thefollowing questions are posed to achieve the aim of the essay: What navalwarfare theories are to be found in Corbett’s works? Are these operationalmethods still employed in modern warfare? Can new operational methods bediscerned? One of the conclusions reached in the essay is that Corbett’s navalwarfare methods are still used in modern warfare, albeit slightly differentlyapplied. Another conclusion is that technological development has resulted inthe survival of the basic principles of Corbett’s operational methods, but themethods are used in a somewhat different manner and different means areemployed / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt. Först analyserades Försvarsmaktens ledningsfilosofi och Högkvarteretsarbetssätt var för sig, därefter jämfördes resultaten som gav följande svara på uppsatsenshuvudfråga;• Det ger en större förståelse för hur arbetet fungerar och vilka effekter olika typer avförändringar kommer att få. Vilket i förlängningen kan ge förutsättningar till att få enmer dynamisk och levande organisation som kan leverera det som uppdragsgivarnaefterfrågar. / The aim of this essay was to clarify whether the management andorganization of the Swedish Armed Forces Headquarters permit theArmed Forces to be led accordingly to its management theory. The essaygave answer to the following main question; What added value does itbring to use different organizational theoretical reasoning and perspectivein a study of the management of the Armed Forces? The Headquarterorganization HKV 03 was the object of study with focus on the centrallevel. It was the material used by the Headquarters to communicate itsmanagement philosophy, organization and management to others withinthe organization that was used as sources. The theoretical framework wasmainly Bolman & Deal’s new criteria for success and Ashkenas’ fourperspectives on how to study organizations. The method was qualitativewith a combination of an inductive and a deductive attempt and ahermeneutic approach. The management philosophy of the Armed Forcesand the management of the Headquarters were separately analysed. Afterthat followed the compared results, which led to the subsequent answer;• It brought greater understanding to how the work operates andwhat effects different changes will convey, which in the long runmight create the necessary conditions for a more dynamic andvivid organization that can deliver what the client demands. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Vid insatsen i Kongo 1961- 63 var en av uppgifterna för svenska flygvapnet direkt understödav FN:s markstyrkor. Hur löstes då denna uppgift? Var det ett väl inövat koncepteller tvingades flygförare och markstridskrafter att uppfinna en metodik på grundav rådande omständigheter? Det kan vara så att Sverige hade en väl utvecklad förmågavilken både hade stöd i doktrinära dokument och som övades. Det kan även förhålla sigså att de berörda piloterna fick improvisera och ta fram nya metoder på plats i Afrika.I uppsatsen analyseras källmaterial ur Krigsarkivets samlingar hämtade från Flygstabenoch Första flygeskadern mellan 1948 och 1961. Exempel på dessa källor är övningsbestämmelser,taktiska verk och reglementen.Svaret som uppsatsen ger är att Sverige övade Direkt flygunderstöd, DFU, under nästanhela 50- talet. Det fanns föreskrifter för samverkan och i pilotutbildningen fanns lektioneri ämnet. I slutet av perioden övergår fokus efterhand till luftförsvar och attack påstörre operativt djup.Dagens flygvapen med JAS 39 Gripen håller inte på att införa en ny förmåga. Direktflygunderstöd i Sverige är ingen nyhet! / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05