by John Ruark. / "March 1998."

by John Ruark. / "April 1998." / Includes bibliographical references (p. 32).

by A. Balakrishnan ... [et al.]. / "April 1998." / Includes bibliographical references (p. 40-42).

by John S. Hollywood. / "January 1999." / Includes bibliographical references (p. 56).

by M. Epelman and R. Freund. / "December 1998." / Includes bibliographical references (p. 36-38).

by D. Bertsimas, G. Perakis, S. Tayur. / "June 1998"--T.p. -- "March 1998"--Cover. / Includes bibliographical references (leaf 21).

<p>Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik.</p><p>I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik. Vid resultatet om pedagogerna planerar samlingen utifrån Lpfö 98 framkommer att pedagogerna anser att det finns en koppling mellan Lpfö 98 och samlingen. Det intressanta som uppkommit i undersökningen är att mycket av historien kring samlingen upprepar sig i dagens samling. I Lpfö 98 förespråkas inte samlingen så varför förekommer den?</p><p>Denna uppsats handlar om många olika faktorer som spelar in i samlingssituationen. Ämnet är brett och har givit mig en enorm kunskap vilket jag hoppas kunna förmedla till dig som läsare.</p>

Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för varför många pedagoger väljer att nischa sin verksamhet och då framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det är som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med både pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar på förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda på att det är främst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom är miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt är den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar på barns lärande och utveckling istället för omsorgen. Vi har även fått syn på att den största skillnaden mellan att arbeta på en nischad förskola jämfört med en som inte har en pedagogisk inriktning är att de på de icke profilerade förskolorna kan blanda olika teorier, om det är något positivt råder det delade meningar om.

Studiens övergripande syfte   är att undersöka hur förskollärare tolkar de matematiska strävansmålen i den   reviderade läroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhållningssätt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik är och   matematik ur ett lärar- samt barnperspektiv. Studien är en småskalig   kvalitativ intervjustudie där vi utifrån sex förskollärares perspektiv har   undersökt deras syn på de reviderade matematiska strävansmålen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och när de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning på att våra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhåller sin egen betydelse för   barnets lärande där de poängterar att en medveten förskollärare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer. Vi konstaterar att miljön,   kontexten samt varierat material är av stor betydelse när det kommer till   utveckla barnen matematiskt. När respondenterna uttalar sig om lpfö 98/10 går   meningarna isär. Vi kan möjligen se att de olika synsätten grundar sig i   förskollärarens individuella kunskap inom matematikområdet.

Mitt intresse för gymnastik och rörelse gjorde att jag valde att studera planerade rörelsepass i förskolan. I dagens samhälle blir vi mer och mer stillasittande, jag anser att det är viktigt att vi redan i förskolan lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på planerade rörelsepass, varför de har dem och hur de genomför dem. Undersökningen genomfördes i form av personliga intervjuer och observationer av lokalerna där rörelsepassen utfördes. Fyra pedagoger från fyra olika förskolor intervjuades för att få svar på syfte och frågeställningar. Resultatet visar att pedagogerna kopplar mycket mer till rörelse än enbart motorisk utveckling. De genomför planerade rörelsepass främst för att överföra en positiv attityd till ett aktivt och hälsosamt liv till barnen men även för att utveckla, motoriken, social förmåga, självkänsla, koncentrationsförmåga och språkutveckling hos barnen. För att förmedla detta och för att barnen ska utvecklas försöker pedagogerna använda sig av lek och lustfyllda övningar.