Bakgrund: Stora organisationer har vanligen de resurser som krävs för att arbeta med kvalitativ prestationsmätning. Vi vill undersöka i vilken utsträckning små företag har möjligheterna och resurserna att tillämpa prestationsmätning. Om inte, arbetar små företag med någon som helst prestationsmätning och hur fungerar den i så fall i praktiken? Vi tycker också att det skulle vara intressant att undersöka hur väl teorierna, som oftast behandlas i litteratur kring ämnet, går att identifiera i mindre företag i verkligheten. Syfte: Syftet är att få en inblick i och förståelse för hur små företag mäter prestation. Dessutom vill vi undersöka om vi, med hjälp av vår referensram, kan identifiera teorier inom prestationsmätning i små företags verksamheter. Metod: Vi har genomgående under studien arbetat utifrån en kvalitativ metod. Utifrån en abduktiv forskningsansats har vi samlat in vårt empiriska material genom personliga intervjuer. Vi ansåg att det var viktigt för att kunna få ut intervjupersonernas personliga åsikter och tolkningar på ett för oss önskvärt sätt. Slutsats: Vår slutsats är att små företag inte arbetar med prestationsmätning i någon större utsträckning. Vi har inte heller kunnat kategorisera den prestationsmätning som utförs i företagen enligt vår teoretiska referensram i någon högre grad. Den prestationsmätning som används är till största del av enkel och informell karaktär. Den fungerar snarare som ett varningssystem än för att motivera anställda till att uppnå prestationer och arbeta mot företagets strategi.

Prestationsmätning är ett verktyg som syftar till att mäta hur effektivt organisationer presterar (Verweire & Van Den Berghe 2004). Det fastställer och visar på organisationers förmåga att åstadkomma sina mål (Sinclair & Zairi 1995). Samtidigt som prestationsmätning är positivt utifrån flera aspekter, medför det även problem (Eisenkopf 2009). Därmed är det viktigt att bilda sig en uppfattning om vilka för- och nackdelar som prestationsmätning eventuellt kan innebära. Avhandlingen är en fallstudie som genomförts på uppdrag av Scania, vars mät- och logistikavdelning UTPM i Södertälje övervägde implementering av prestationsmätning och önskade därmed få kännedom om vilka för- och nackdelar det eventuellt kunde medföra. I och med det avsåg studien att framställa verksamhetsspecifika prestationsmått för avdelningen och reflektera kring potentiella för- och nackdelar med anknytning till respektive prestationsmått samt prestationsmätning generellt. Processkartläggning av UTPMs processer utfördes i syftet att underlätta framställningen av prestationsmått (Damelio 2011). Vidare användes Cedergrens (2011) modell som anger hur prestationsmått utformas steg för steg. För att skildra respektive prestationsmåtts väsentlighet och användning tillämpades Parmenters (2010) klassificering av prestationsmått. Slutligen tillämpades balanced scorecard som verktyg för avstämning mot att det utformats prestationsmått med hänsyn till olika perspektiv; samt för att beskriva prestationsmåttens orsakskedja (Kaplan & Norton 1999). Totalt sett framställdes 27 verksamhetsspecifika prestationsmått. Varav 12 styck ansågs vara väsentligast för UTPM. Beroende på prestationsmåttet i fråga var för- och nackdelarna olika, det vill säga; olika prestationsmått innebar olika för- och nackdelar. Prestationsmätningens generella för- och nackdelar identifierades och slutsatsen blev att beroende på i vilket sammanhang prestationsmätningen tillämpas, blir för- och nackdelarna olika.

Bakgrund: Alla organisationer använder sig mer eller mindre av prestationsmätning i någon form. Utan det är det svårt att veta hur det går. Prestationsmätning är utformat på olika sätt beroende på företagets storlek, kontroll och mål. Företag har olika anledningar till att mäta prestation, allt från stöd till implementering av strategi till att motivera anställda. Således är det viktigt att utforma ett prestationsmätningssystem med nyckelmått som passar den egna verksamheten och dess syfte. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vilka prestationsmått som väljs samt hur de används i tillverkande företag. Metodval: Arbetet består av en fallstudie av en enhet i ett multinationellt företag inom pappersindustrin. En kvalitativ forskningsmetod har använts där empiri har samlats in genom intervjuer med en respondent från tre nivåer i företaget samt dokument. Slutsatser: Det är viktigt att organisationen anpassar prestationsmätningssystemet efter verksamhetens syfte och mål och att måtten avspeglar dessa. Vi har kunnat urskilja att fallföretaget använder nyckelmått med olika egenskaper och tidsram. Nedbrytning av mål är viktig för att ha prestationsmål inom alla delar av verksamheten samt att måtten avspeglar dessa. Två huvudområden för användning av prestationsmätning har kunnat urskiljas. Det första är att vara ett stöd för implementeringen av strategi. Det andra är att förbättra hela verksamheten, från arbetsmiljö till stopp i maskinerna.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmätning i detaljhandeln innebär utvärdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgång. Ett prestationsmätningssystem bör innehålla en balans av finansiella och icke-finansiella mått, och tillräckligt många mått. Samt hänsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lämpligt och effektivt för företaget och ge användbar information.  Syfte: Studien ämnar beskriva och analysera användandet av icke-finansiell prestationsmätning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmätningssystem. Genomförande: Studien är en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktärsdrag och egenskaper.   Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmätning i detaljhandeln i Sverige saknas. Däremot utifrån teori och tidigare forskning om prestationsmätning har studien bekräftat att icke-finansiell prestationsmätning är viktig för detaljhandeln och att ett företag i detaljhandeln i Sverige har utformat ett system för lämplig och effektiv prestationsmätning. Samt kombinerat icke-finansiell prestationsmätning med traditionell finansiell prestationsmätning. Kombinationen visar en balanserad utveckling och indikerar framgång för ett företag. Slutsatsen bringar kunskap om prestationsmätning för ett företag i detaljhandeln och vilka faktorer som styr vid utformandet.

I ideella föreningar saknas möjligheten att använda sig av ett entydligt mått på prestation. Det är därför istället upp till varje enskild ideell förening att skapa egna mätetal som visar på hur väl föreningen lever upp till sina ledord. Dessvärre är ideella föreningars ledord ofta abstrakta och vagt formulerade, vilket innebär att det kan vara problematiskt att skapa mätetal som är representativa för ledorden. I denna studie har vi studerat tre stycken idrottsföreningar för att undersöka hur fallföreningarna lyckats med att skapa mätetal som visar på hur väl de lever upp till sina ledord. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och respektive idrottsförenings styrdokument har vi funnit att fallföreningarna inte är särskilt lyckosamma med att med att skapa mätetal som är representativa för ledorden. Fallföreningarna uppger att prestationsmätning är ett viktigt inslag men mätetalen saknar för det mesta en tydlig utgångspunkt i ledorden. Vidare är delmålen som föreningarna använder otydliga och informationsinsamlingen är bristfällig eller obefintlig. Genom att istället genomföra en årlig enkätundersökning och skapa tydliga mätetal med utgångspunkt i ledorden kan idrottsföreningarna framgångsrikt mäta prestation.

Bakgrund: Mot bakgrunden av den allt högre graden av globalisering har nätverk fått en allt större betydelse för företag och organisationer. Globaliseringen har lett till en ökad konkurrens vilket har gjort att företag och organisationer idag upplever en större osäkerhet. Nätverk har därför blivit ett effektivt sätt att hantera denna osäkerhet på. Projektform har blivit den vanligaste arbetsformen i nätverk som med flera olika aktörer kräver en tydlig styrning, kommunikation och samarbete för att lyckas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med nätverksorganisationer förklara och beskriva hur de arbetar med utvärdering och prestationsmätning i projekt med deltagande medlemsorganisationer. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka om de deltagande medlemmarnas varierande visioner, strategier och mål med projekten påverkar arbetet med utvärdering och prestationsmätning. Metod: För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Där en flerfallsstudie har lagt grunden för det empiriska materialet då vi har intervjuat fem olika nätverksorganisationer. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuform. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av de teorier vi valt ut. Slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att projekten i nätverksorganisationerna till stor del formas av finansiären där projekten ofta är av kunskapskaraktär. Projektens utformning påverkar i sin tur hur nätverksorganisationerna arbetar med utvärdering och prestationsmätning. Prestationsmätning används men inte i syfte att identifiera vad projektens aktiviteter faktiskt genererar. Utvärderingarna baseras framförallt på intervjuer och enkäter från projektens deltagande medlemsföretag. Detta har vi ansett skapa en hög grad av subjektivitet då olika deltagande medlemmar innehar olika mål och syften med projekten vilket kan leda till en osammanhängande bild av projektens faktiskta värde och betydelse. Avsaknaden av kvantifierbara mått gör det vidare svårt att konkret utvärdera projektens värde och betydelse.

No description available.

No description available.

No description available.

Inledning: Talent Management är ett begrepp och ett arbetssätt som alltmer implementeras i svenska organisationer och det ligger högt upp på deras agenda. Talang och talangidentifikation är idag en viktig del i att bemöta den ökade konkurrensen. Att identifiera talang är ett sätt att behålla de medarbetare som är viktiga för organisationen samt ett sätt att utveckla organisationen genom att ta tillvara på humankapitalet. Syfte: Att öka förståelsen kring talangidentifikation på svenska organisationer. Vi vill även bidra med en förståelse för hur de individualistiska och kollektiva perspektiven har påverkat svenska organisationer i dess utformning och tillämpning i att identifiera talang. Vi vill även öka förståelsen kring vad dessa perspektiv har att lära av varandra och vad detta resulterar i. Vårt intresse omfattar även vilka grunder som är avgörande för att bli identifierad som talang. Metod: Studien genomförs med en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Vi har studerat svenska finansinstitut genom en flerfallsstudie och genomfört kvalitativa intervjuer med personer inom HR funktionen på dessa organisationer med ansvar för Talent Management och talangidentifikation. Resultat: Vad vi har kunnat visa på är att Talent Management och då i första hand talangidentifikationen inom svenska organisationer står inför en kompromiss mellan ”hårda” och ”mjuka” värden. I sin korthet har vi kommit fram till att genom att följa organisationens värderingar resulterar detta i en ökad möjlighet att klassificeras som talang.