Sustainability is a common term in media and aims to take care of your own needs without compromising for future generations. ESG (environmental, social and governance) origins from CSR and SRI and is an important term in capital markets because of a new EU-directive was introduced in 2017.   The aim of this event study is to determine if the release of ESG-news have a significant impact on stock returns on companies listed on OMX30. This study includes news that were released from the year 2010 to April 2019 on the Swedish market OMX30. To test the hypothesis of this study, 199 news were selected, and the abnormal return was calculated on the event day.   The result of the hypothesis testing shows that only the environmental pillar shows a significant positive connection with return, while the social- and governance pillar does not. This study concludes that investors react strongly to negative ESG-news, and less positive to positive ESG-news. It can also be concluded that environmental news are what investors care most about.   Limitations of this study is that the selection of news was considered relatively small compared to earlier studies. If companies want to satisfy their stakeholders, extra focus should be addressed to these areas. The implication of this study is that investor care more about the environmental pillar then the other two pillars. / Hållbarhet är ett vanligt förekommande ord som syftar till att ta vara på egna behov utan att kompromissa för framtida generationer. ESG är ett viktigt begrepp inom hållbarhet och står för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Begreppet har sin uppkomst ur CSR och SRI och är väldigt aktuell på kapitalmarknaden för att ett nytt EU-direktiv trädde i kraft 2017.   Syftet med denna studie var att genom en eventstudie studera om offentliggörandet av ESG-nyheter har en signifikant påverkan på avkastningen hos företag listade på OMX30, samt om reaktioner vid offentliggörandet av ESG-nyheter skapar en över- eller underavkastning för företagen. För undersökningen användes 199 nyheter som offentliggjordes mellan år 2010 till april 2019 på den svenska marknaden (OMX30) och den abnormala avkastningen vid eventdagen.   Resultatet av hypotesprövningen visar att det enbart är miljöpelaren som har ett signifikant positivt samband på avkastningen då investerare reagerar mer på miljönyheter än vad de gör för den andra typen av nyheter. Slutsatsen av analysen visar att investerare reagerar stark negativt till negativa ESG-nyheter och svagt positivt till positiva. För företag innebär detta att ett extra fokus bör ligga på att implementera ESG i verksamheten, framförallt miljöarbete, för att belåtna sina intressenter.   Begränsningar av studien är urvalet av nyheter som anses vara relativt litet mot tidigare studier och för fortsätta studier rekommenderar vi att göra undersökningen på ett större urval för att få ett mer precist resultat.

Samspelet mellan externredovisningen och aktiemarknaden är ett väldokumenterat forskningsområde där en frekvent genomförd studie är att undersöka om vilka rapporter som har ett informationsinnehåll för investerare. En rapport som argumenteras ha ett lågt informationsinnehåll för investerare är årsredovisningen, då den redovisar föregående års finansiella information. Denna studie undersöker därför om årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare eller om den obemärkt passerar förbi. För att undersöka om det finns ett informationsinnehåll i årsredovisningen genomförs en eventstudie med avseende på abnormal handelsvolym vid tillfället då årsredovisningen publiceras. Undersökningen bygger på data från Small Cap, Mid Cap och Large Cap Stockholm och berör perioden 2014–2018. Studien testar även om det föreligger ett samband mellan bolagets storlek och informationsinnehåll i årsredovisningen. Resultaten från studien visar, trots tidigare forskning, att årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare. Däremot visar resultaten inget samband mellan informationsinnehåll i årsredovisningen och bolagets storlek.

A presente pesquisa aborda o problema das descontinuidades históricas que deram lugar às mudanças epistêmicas ao longo dos séculos. As rupturas cosmológicas são apresentadas como os elementos de erosão epistêmica referidos por Foucault, e apontadas como o gatilho de desencadeamento do conceito de anomalia. Das anomalias celestiais aos indivíduos anormais, questões éticas são evocadas como inquietações que antecedem o que Foucault descreve como a morte do homem. / This research deals with the problem of historical discontinuities that have given rise to epistemic changes through the centuries. Cosmological ruptures are presented as the \"elements of epistemic erosion\" mentioned by Foucault, and identified as unleashing triggers of the anomaly concept. From heavenly anomalies to abnormal individuals, ethical issues are raised as concerns that preced what Foucault describes as the death of man.

No description available.

Gao, Minghui. / Thesis (Ph.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2013. / Includes bibliographical references (leaves 168-182). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Abstract also in Chinese.

This paper examines the lockup expiration date event for technology firms post Global Financial Crisis to investigate the existence of abnormal returns around this date and determine the explanatory power that insider trading and the increase in available shares have on the abnormal return. Contributions to literature include using an updated sampling, targeting the technology industry, and constructing unique variables such as the dollar value of insider trades around the lockup expiration date. There exists statistically significant three-day cumulative abnormal returns of -1.33%. Firms with higher percentages of insiders who sell their positions tend to experience a further decrease in cumulative abnormal returns (CAR). The supply effect of these shares being opened to the market is not significant at the 95% confidence level. Thus, insider trading rather than increased supply accounts for variations in the abnormal returns across technology firms.

<p>Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som <em>Typ av Avgång</em> samt<em> </em>bransch.<em> </em>De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är <em>Den effektiva marknadshypotesen </em>respektive<em> Agentteorin.</em> Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.</p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.</p><p><strong>Syfte: </strong>Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat: </strong>Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.</p>

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i. Genomförande: Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna. Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.

This thesis studies the momentum trading strategies, in which investors buy stocks that performed well in the past and sell stocks that underperformed over the same peiord of time. We examine the momentum strategies from January of 1995 to September of 2006. This thesis has two purposes. First, do the momentum trading strategies generate positive abnormal returns ? Second, do the momentum trading strategies generate positive abnormal returns even after we consider the limits of short-selling stocks ? The results indicate that the momentum trading strategies generate significant positive returns. Furthermore, the momentum trading strategies still offer positive abnormal returns even after the limits of short-selling shares are taken into account, although the magnitude of positive abnormal returns decreases.