<p>The aim of this study is to examine Swedish teachers’ role and attitude in the Swedish subject towards motivation and reading fiction at upper secondary school. We are also interested in investigating whether or not there are any differences regarding the way teachers motivate students’ depending on their choice of education or not. The method we chose in order to achieve this was interviews with teachers. The results of the study showed that teachers use different methods to motivate students to read fiction. Literature related to students’ interests, literature they can relate to and for the more advanced readers, literature that is new to them. The teachers also believe that respect, listening to each other and seeing each other are important aspects in the process of motivating the students.</p>

<p>På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser.</p>

<p><p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till personer med schizofreni. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att schizofreni inte kan härledas till en enda orsak utan är ett samspel mellan olika faktorer. Schizofreni betraktades som en behandlingsbar sjukdom och endast delvis återhämtning ansågs möjlig förutsatt att professionell hjälp finns att tillgå. Sjuksköterskor hade negativa attityder angående sjukdomens prognos. Negativa attityder påträffades också gällande personer med schizofreni i relation till giftermål och barn. Det rådde delade meningar om det skulle vara besvärande eller inte att ha en person med schizofreni som granne eller arbetskamrat. Sjuksköterskor ansåg att personer med schizofreni är aggressiva och oförutsägbara. Positiva attityder fanns till att personer med schizofreni ska ha samma rättigheter och bemötas som andra människor. Yrkeserfarenhet påverkade attityderna hos sjuksköterskorna men det var oklart om det bidrog till positiva eller negativa attityder. Att ha högre utbildning var relaterat till positiva attityder. Författarna drog slutsatsen att sjuksköterskor i allmänhet har negativa attityder till personer med schizofreni.</p><p>Nyckelord: Schizofreni, attityd, sjuksköterskor.</p></p>

<p>Syftet med denna undersökning var att granska förskolepersonals attityder till musik samt om det påverkar hur mycket musik som förekommer i förskolan. Undersökningen utgår ifrån insamlade grovplaneringar från fem olika förskolor, utifrån grovplaneringarna utformades frågor som ställdes i en kvalitativ intervju till fem personer som jobbar inom förskolan. Det som framkom i intervjuerna är att musik genomsyrar verksamheten i förskolan och att viljan till musik är viktigare än kunskapen i musik.</p>

The aim of this study is to examine Swedish teachers’ role and attitude in the Swedish subject towards motivation and reading fiction at upper secondary school. We are also interested in investigating whether or not there are any differences regarding the way teachers motivate students’ depending on their choice of education or not. The method we chose in order to achieve this was interviews with teachers. The results of the study showed that teachers use different methods to motivate students to read fiction. Literature related to students’ interests, literature they can relate to and for the more advanced readers, literature that is new to them. The teachers also believe that respect, listening to each other and seeing each other are important aspects in the process of motivating the students.

Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning när det gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sin fritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olika skolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det är främst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars och flickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningar från både omgivningen och individen själv.

Då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter på självkänslan, samt mellan negativ inställning till skolidrotten och låg fysisk aktivitetsnivå, kan man fråga sig ifall detsamma gäller mellan inställningen och självkänslan. Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns något samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen. Metod: Studien baseras på en enkätundersökning gjord på fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehåller frågor från CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning. Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet. Majoriteten elever finner ämnet idrott och hälsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig något högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP. Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och attityderna till skolidrotten, där attityderna verkar bero på sammanhanget istället för graden av fysisk självkänsla. Intresset för ämnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande på idrottslektionerna. Sambandet mellan den fysiska- och den globala självkänslan påverkas i olika grad beroende på elevens tidigare erfarenheter och personlighetsdrag.

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning. Studien behandlar huruvida det förekommer några uppenbara skillnader mellan dessa två elevgrupper. Resultatet visar att eleverna i årskurs 3 har en mer positiv attityd gentemot matematik än vad eleverna i årskurs 6 har, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Den mest uppenbara skillnaden som studien visat är inom delområdena intresse och yttre motivation där en signifikant skillnad mellan årskurserna förekom. Studien har vidare visat att eleverna i båda årskurserna har en relativt hög tilltro till sin egen förmåga samt låg oro i samband med matematikämnet.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stor del består av möten med olika individer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser ut inom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse för attityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av 64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visade att det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier, kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser eller polisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samt polisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologisk kunskap jämfört med män, respondenter utan akademisk bakgrund och yrkesverksamma poliser. Resultaten diskuterades utifrån kognitiv dissonansteorin, men framförallt så tros attityderna kunna påverkas av organisationens förväntningar på den anställde samt organisationens generella attityd till psykologi.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: I Sverige råder det bristpå organ. Fler möjliga donatorer inom intensivvården kan fångas upp omsjuksköterskor har mer kunskap, rutiner och bättre arbetsfördelning. Det är enutmaning för sjuksköterskor att närma sig den sörjande familjen och fråga omsamtycke. Detta kräver kunskap i kommunikation vid mellanmänskliga möten. Syfte: Att beskrivasjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. Metod: En systematisklitteraturstudie där 14 artiklar inkluderades varav 7 kvalitativa och 7 kvantitativa.Artiklarna har granskats utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis mall.Databaserna Cinahl och PubMed har använts för artikelsökning. Artiklarna äretiskt godkända. Resultat: Resultatet har analyseratsenligt Lundman &amp; Graneheim. Fem kategorier framkom; attityd, känslor tilldonatorn och familjen, kunskap och erfarenhet, dödsbegreppet samtcopingstrategier. Resultatet visar att organdonationsprocessen är en utmaningför involverade sjuksköterskor. Både positiva och negativa attityder samtupplevelser har beskrivits. Slutsats: Det är viktigt attsjuksköterskor har god kommunikationsförmåga och god kunskap för att kunnautveckla en trygg omvårdnadssituation. Positiva och negativa attityder spelarroll i hur sjuksköterskor vågar närma sig familjer om samtycke till donation.Ju mer kunskap och erfarenhet sjuksköterskan har ju lättare är det att delta idonationsprocessen. Nyckelord: Organdonation, attityd,upplevelse, kommunikation.