Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka idrottslärarstudenters attityd till ämnet idrott och hälsa. 1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan? 2. Varför har studenterna sökt sig till lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa? 3. Hur skiljer sig attityden till momenten i det centrala innehållet i ämnet idrott och hälsa? 4. Kan man se skillnad mellan studenternas attityd hos de som är i början av sin lärarutbildning (år1) och de som är i slutet (år 4-5)? Metod Studien är en kvantitativ undersökning baserad på en enkät med 11 slutna frågor. Resultatet sammanställdes i Excel. Enkäten har besvarats av 122 idrottslärarstudenter vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), studenterna gick år 1 och år 4-5. I undersökningen har vi valt att utgå från de centrala delarna i idrott och hälsa som innehåller momenten rörelse, hälsa och livsstil och friluftsliv och utevistelse. Resultat Studenterna var positiva till sin tidigare idrottsundervisning då över 50 procent av studenterna upplevde sin idrottsundervisning i grund- gymnasieskolan som mycket positiv och 36-38 procent som ganska positiv. 93 procent av studenterna valde idrottslärarprogrammet genom sitt idrottsintresse. Majoriteten av studenterna visade sig ha en positiv attityd till de centrala delarna inom ämnet, exempelvis var 36 procent av studenterna mycket positiva till momentet rörelse, 40 procent till momentet friluftsliv och 42 procent till momentet hälsa och livsstil. I jämförelsen mellan studenternas attityder i år 1 och år 4-5 så visade resultatet inte några större skillnader, förutom att studenterna i år 4-5 var något mindre negativa till de centrala delarna som ingår i ämnet. Slutsats Studenterna hade en positiv upplevelse av sin tidigare idrottsundervisning och det visade sig att de flesta hade valt att studera till lärare i idrott och hälsa på grund av sitt idrottsintresse. Studenterna hade en positiv attityd till alla centrala delar, mest positiv attityd till momentet hälsa och livsstil, därefter friluftsliv och utevistelse och därefter rörelse, men skillnaderna var små. Det var inga skillnader på studenternas attityder då år 1 och år 4-5 jämfördes.

Syftet med denna magisteruppsats är att se hur svenskar bosatta på Island hanterar sin fler­språkighet, det vill säga hur deras språkvanor ser ut och hur de anser att respektive språk ut­vecklas alternativt bleknar. Detta undersöks med hjälp av en enkät innehållande frågor om i vilken utsträckning isländska, svenska och andra språk används i vardagen, hur den uppfattade språkutvecklingen ser ut, om svenskan påverkas av isländskan samt hur viktigt det anses vara att kunna tala isländska på Island, att bevara svenskan och att föra den vidare till nästa generation. Sammanlagt har 21 Islandssvenskar svarat på enkäten. Resultatet visar att isländska är det språk som används i högst utsträckning i informan­ternas vardag. Både vid arbete och studier och i kontakt med islänningar är isländska det dominerande språket. Informanterna umgås ofta med både islänningar och svenskar och tar del av medier på båda språken. Det faktum att vardagen till stor del levs på isländska tycks påverka informanternas svenska. Många upplever att de blandar isländska och svenska, särskilt i tal, och att isländskan påverkar när de talar svenska. Ungefär en tredjedel har någon gång upplevt att det varit pro­blematiskt att tala svenska. Svårigheterna finns på olika språkliga nivåer och kan exempelvis innebära att det är svårt att minnas svenska ord eller att isländska regler gällande syntax och böjning appliceras på svenska. Detta tyder på att Islandssvenskarnas förstaspråk utsatts för språkförlust, attrition. Slutligen visar denna studie att attityd och motivation påverkar både språkvanorna och den självskattade språkutvecklingen. De informanter som värdesätter kunskaper i isländska använder i högre utsträckning än andra isländska i vardagen, inte bara med islänningar utan också med andra invandrare. De informanter som anser sig ha gjort störst framsteg vad gäller kunskaper i isländska har dessutom alla en hög motivation till att lära sig språket. På samma sätt verkar en lägre motivationsgrad kunna bidra till att språket inte utvecklas i lika hög grad.

No description available.

Introduktion: Sjuksköterskan möter dagligen närstående i sin yrkesroll inom nästan alla vårdkontext och det ingår i sjuksköterskans profession att involvera patientens närstående i vården. Kvaliteten av mötet med närstående påverkas av sjuksköterskans attityd angående vikten av att involvera de närstående i vården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityd till att involvera patientens närstående i vården. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Efter litteratursökningar i CINAHL, PubMed och PsycINFO identifierades elva artiklar som svarade på studiens syfte. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och relevant information analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: attityder om närstående som betydelsefulla, attityder om närstående som besvärande samt faktorer som kan påverka attityden till närstående, med totalt tio tillhörande underkategorier. Slutsats: Patientens närstående anses vara betydelsefulla och en förutsättning för god vård. Närstående kan också upplevas som tidskrävande och att de hindrar sjuksköterskan i arbetet. Utbildning och kunskap angående bemötande av patientens närstående är viktigt och bidrar till att sjuksköterskan får en mer positiv attityd till de närstående. Närstående upplevs besitta flera betydelsefulla resurser och genom att ta tillvara på dem kan vården förbättras.

Trenden för ansvarsfulla investeringar har den senaste tiden ökat, och intresset är idag stort. En ansvarsfull investering innebär aktieägande utöver ekonomiskt värde där ägandet även innefattar påverkan på miljöfaktorer, sociala faktorer och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna). Detta innebär att faktorer relaterade till ansvar kan påverka valet av investeringar, vilket säger emot aktie- och fondmarknadens huvudsakliga syfte, där en rationell investerare som nyttomaximerar inte har några preferenser för att låta moraliska överväganden påverka investeringen. Det har visat sig att det finns ett samband mellan attityder och beteende vid olika typer av ansvarsfulla köp, även till en viss del vid investeringar. Däremot har det visat sig att intresset skiljer sig mellan olika ansvarsfulla frågor och sektorer, det vill säga att individer kan ha olika intressen för ansvarstaganden och vill därför inte nödvändigtvis ta ansvar för samma faktorer.                                                          Studiens problemformulering lyder: “Vilka attityder existerar till ansvarsfulla investeringar och därmed ESG-faktorerna? samt påverkar dessa attityder investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar?”   Studiens syfte är att undersöka attityderna till ansvarsfulla investeringar och därmed attityderna till miljömässiga, sociala och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna) vid aktieinvesteringar. Vidare vill vi även undersöka om dessa attityder kan tänkas påverka investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar samt om någon av faktorerna kan tänkas vara viktigare hos investerare vid valet av investeringar.   En kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt har använts för genomförandet av studien tillsammans med en objektivistisk verklighetssyn och en positivstisk vetenskapssyn. För att uppnå syftet med studien ansågs dessa mest lämpade. 170 insamlade enkätsvar av privata aktieägare användes för att genomföra lämpliga statistiska analyser.   Resultatet visar att det överlag bland aktieägare föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar och därmed till miljömässiga, sociala, och ägarstyrda faktorer. Den positiva attityden är starkare hos de ansvarsfulla investerarna som framförallt visar starkare känslor till frågor som rör ansvarstagande vid investeringar. Vidare visar resultatet att den ägarstyrda faktorn signifikant skiljer sig åt i viktighet hos investeraren i jämförelse den miljömässiga- och sociala faktorn vid investeringen. Resultatet visar slutligen att attityden till de ansvarsfulla investeringarna positivt påverkar om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, det vill säga positivt påverkar investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar. Trots att det överlag föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar, är det de finansiella värdena, oavsett ansvarsfull- eller traditionell investerare, som är av största vikt vid en investering, och såldes räcker det nödvändigtvis inte med endast en positiv attityd för att genomföra en ansvarsfull investering. Därmed är det även andra faktorer som avgör om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, där en trolig tolkning bland annat är att den uppfattning som investerarna har om avkastningen för dessa ansvarsfulla investeringar påverkar investeringsbeslutet.

<p>Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är <em>hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna? </em><p> </p></p><p>Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer. I ljuset av dessa teorier undersöker jag individernas perspektiv på etniska relationer utifrån två dimensioner: attityd till etniska relationer och faktiska relationer. Den första dimensionen fokuserar på vilken attityd och syn respondenter som tillhör en specifik etnisk grupp har till de som tillhör en annan etnisk grupp. Den andra dimensionen mäter hur de faktiska relationerna är mellan individer från olika etniska grupper och vad som påverkar dessa relationer. De faktiska relationerna påverkar i sin tur vilken syn individerna har på varandra.</p><p>Denna uppsats har en kvantitativ ansats, en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Attityder till etniska relationer har i denna uppsats mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas tillit, nätverk, kontakt och samarbete med varandra. Ett additivt index skapades sedan med dessa frågor. Därefter har linjär regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan beroende variabeln attityd till etniska relationer och bakgrundsvariabler kön, ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad; och en logistisk regressionsanalys har använts för att studera sambandet mellan respondenternas faktiska relationer och bakgrundsvariabler. Slutligen har sambandsanalys använts för att undersöka sambandet mellan respondenternas attityd till etniska relationer och deras faktiska relationer.</p><p>Resultaten från denna undersökning har visat att respondenternas attityd och perspektiv till etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på deras faktiska relationer, i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.</p>

<p>Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren. Som komplement till min studie och till litteraturen har jag även genomfört en lärarintervju. Den har jag i huvudsak använt för att försöka ta reda om klassläraren arbetar aktivt med att påverka sina elevers attityder till matematiken.</p><p>Resultatet visar i huvudsak att eleverna i år 4 anser matematiken vara ett av de roligaste ämnena i skolan. I år 6 är matematiken viktig snarare än rolig. Eleverna kan tidigt förstå vikten av att lära sig räkna för att klara sig bra genom livet. Matematiken anses av eleverna vara "kul när man fattar och tråkig när man inte förstår" – det vill säga, ett ämne där förståelsen är av vikt för uppkomsten av attityden.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssätt under matematiklektionerna. I Lpo 94 står att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sätt att lära. Eleven skall också ges möjlighet att utforska och arbeta såväl självständigt som i grupp. Som teoretisk utgångspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Dewey menar, och många med honom, att kunskap befästs bäst då handen får arbeta tillsammans med ögat. Han myntade uttrycket ”learning by doing” Det sociokulturella perspektivet innebär att allt lärande är beroende av ett sammanhang, lärandet sker inte isolerat från verkligheten. Rapporter från Skolverket visar dock att stor del av svenska skolors matematikundervisning innebär att eleven arbetar tyst och självständigt medan läraren går runt och hjälper dem som behöver.</p><p>Jag har i denna studie valt att utföra kvalitativa intervjuer samt en enkät med både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Detta då jag är intresserad av en attityd hos mina informanter, elever från år 6 på en F-9 skola i Västsverige. Resultatet visar i stora drag att om eleverna måste välja mellan att räkna i en matematikbok eller lösa uppgifter praktiskt, väljer de det praktiska arbetssättet om de endast är ute efter att ha en trevlig stund. Om det handlar om att lära sig så mycket som möjligt väljer de att lösa uppgifter i matematikboken.</p>

<p>Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.</p>

<p> </p><p>Skolungdomar har sina gruppnormer att leva upp till. Attityder kan skjuta undan omdömet. Historiskt har matematik varit okvinnligt. Det kan förvägra intresserade flickor att välja ämnet liksom det kan pressa sig på ohågade pojkar.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda om flickor och pojkar idag har olika attityd till matematik samt om de tycker att matematiken är genusmärkt, det vill säga om den är starkt manlig eller starkt kvinnlig. Studien är inspirerad av GeMa-projektet, som introducerade en tregradig matematikattitydskala i Sverige. Attitydskalor består av en rad påståenden som personer får ta ställning till. I den tregradiga matematikattitydskala kan matematik ses som manlig, neutral eller – och det är det nya – kvinnlig.</p><p>För att kunna genomföra arbetet har jag först studerat litteratur som avhandlar attityder, genusteori och matematik som manlig domän. En domän kan vara manlig exempelvis genom att få kvinnor finns i området eller att företeelsen har manlig laddning. Efter litteraturstudierna har jag genomfört en enkät i två klasser i en högstadieskola.</p><p>När jag analyserar undersökningens resultat finner jag att flickors och pojkars attityder är tämligen likartade samt att märkningen av matematiken snarast är genusneutral, möjligen med en dragning åt det kvinnliga hållet.</p><p> </p>