<p>Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Stockholmsbörsens reaktion i samband med företagens kungörelser av börsavknoppningar enligt Lex Asea. För detta ändamål genomfördes en eventstudie för alla företag som har kungjort deras avknoppningsplaner mellan åren 2000 och 2005. Undersökningspopulationen för denna studie uppgick till 23 företag som sammantaget gjort 25 kungörelser under den studerade perioden. För beräkning av eventuella abnormala avkastningar användes marknadsmodellen, med uppskattningar baserade på den historiska utvecklingen hos OMX SPI –indexet och hos de berörda aktierna. Resultatet från studien visade att det förelåg en positiv abnormal avkastningsutveckling under det studerade eventfönstret. Den positiva utvecklingen inträdde redan 6 dagar innan själva kungörelsen för att sedan jämnas ut dagarna efter tillkännagivandet. En vidare utredning om eventuella samband mellan en viss positiv abnormal avkastning och ett specifikt motiv kunde inte identifieras. Det fanns heller inget annat som tydde på att branschtillhörighet eller att företagen knoppat av till en viss börs skulle medföra en specifik positiv abnormal avkastning. Slutsatserna för denna studie blir således:</p><p>·Kungörelser av avknoppningar mellan åren 2000 och 2005 har</p><p>generellt medfört positiva priseffekter, som innebär att större</p><p>delen av dessa företag har fått positiva abnormala avkastningar.</p><p>·Det finns ingenting som tyder på att branschtillhörigheten,</p><p>avknoppning till en viss börs eller angivande av ett visst motiv</p><p>skulle medföra en viss abnormal avkastning.</p> / <p>This master thesis studies the Stockholm Exchange’s reaction towards the company announcements for spin-offs, complying with Lex Asea. For this purpose an event study has been conducted, which included all the companies that made announcements regarding their spin-off plans for the period between years 2000 and 2005. The sample for this study consisted of 23 companies and 25 spin-off events. The market model was used to compute the abnormal returns on a number of selected securities. The findings of this study suggest that announcements have positive impacts on companies’ securities. These positive effects are shown as early as 6 days before the announcement day, and it tends to stabilize over the days after the announcement. Furthermore any relations between the companies’ abnormal returns and their line of businesses or their listings to a certain stock exchange cannot be identified in this study. There is no further evidence in this study that indicates any relations between a company’s abnormal returns and specific motives. The conclusions for this study are as follows:</p><p>·The spin-off announcements during the period 2000-2005 have in</p><p>general contributed positive effects to the companies’ securities.</p><p>·There is no evidence whatsoever that indicates there is any</p><p>correlation between a company’s abnormal returns and its line of</p><p>business, spin-off listings in a certain stock exchange or specific</p><p>motives.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur avkastningen på aktier påverkas av köp - och säljrekommendationer i media, och om det är möjligt att uppnå en abnormal avkastning genom att följa dessa. Forskningsfrågor: ●   Är det möjligt att använda rekommendationer för att nå en abnormal avkastning? ●    Går det att se ett signifikant samband mellan rekommendationer och avkastningen på aktier? ●    Finns det några skillnader i hur avkastningen reagerar beroende på om det är köp - eller  säljrekommendationer? Metod: Studien använder en kvantitativ metod, där en eventstudie kommer att genomföras på 51 svenska börsnoterade bolag. En hypotesprövning används för att kunna bekräfta eller förkasta att det finns ett samband mellan publiceringen av rekommendationer och avkastningen på aktier. Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen, utöver denna behandlas även behavioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Resultat/Slutsats: De aktier som blivit köprekommenderade har i genomsnitt haft 2,32 procent överavkastning under eventfönstret. De aktier som blivit säljrekommenderade har i snitt haft en underavkastning på 1,26 procent. De starkaste reaktionerna kunde man se under eventdagen. Sedan anpassade sig aktierna snabbt till den nya informationen. För den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen för köp- respektive säljrekommendationer kunde inte något signifikant samband bekräftas. / Purpose: The purpose of this study is to investigate the possibility to reach an abnormal return on the stock market by follow recommedations given by media. Research questions: ● Is it possible to use stock recommendations to achieve an abnormal return? ● Is it possible to see a significant correlation between the recommendations and the return on equities? ● Are there any differences in how the proceeds will react depending on whether it is a buy - or sell recommendation? Methods: This study is based on a quantitative approach and use an event study. The event study include 51 swedish stock companies. A hypotesis test is used to investigate if there is any connection between the recommendations in media and the return on the share price. Theoretical framework: This study is based on the efficient market hypothesis and behvioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Results/Conclusion: The shares that have been recommended as "buy" on average had 2.32 percent of returns during the event window. For the shares that have been recommended as "sell" have on average had a negative return of 1.26 percent. The strongest reactions could be seen during the eventday. The shares adapted quickly to the new information. For the average cumulative abnormal return any significant relationship could not be confirmed.

Internationaliseringen av näringslivet har lett till att svenska företag tenderar att samarbeta mer med andra bolag. Exempel på en sådan samarbetsform är joint ventures, det innebär att två eller fler företag bildar ett nytt samägt bolag. Syftet med denna studie är att undersöka om det uppstår abnormal avkastning hos svenska företag vid tillkännagivandet av ett ingått joint venture. Vidare undersöks som underliggande faktorer om nationella och internationella joint ventures och relativa storleksskillnaden mellan moderbolagen påverkar en eventuell abnormal avkastning. Studien är kvantitativ och för att undersöka marknadsreaktionen används en eventstudie. Urvalet består av 198 joint ventures från perioden 2000-2016 som ingåtts av företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm large, mid och small cap. Resultatet visar att det generellt uppstår en positiv abnormal avkastning i samband med tillkännagivandet av ett ingått joint venture. Dock tycks ingen av de undersökta faktorerna vara drivande bakom marknadsreaktionen.

Den svenska riksdagen röstade 2018-06-07 ja till regeringens förslag om en ny spellag. Den nya spellagen innebär bland annat införandet av ett licenssystem för spelbolag verksamma på den svenska spelmarknaden. Denna studie undersöker huruvida nyheter om beviljade licenser leder till positiv avkastning hos spelbolagens aktier. För att undersöka effekten av nyheterna utförs en eventstudie med licensierade spelbolag på den svenska och norska aktiemarknaden. Eventstudien undersöker eventfönster som består av en, fem, tio och tjugo dagar där signifikansen testas genom ett t-test. Resultaten visar att den kumulativa genomsnittliga abnormala avkastningen är signifikant för eventfönster med längd av en dag, men icke-signifikant för eventfönster med längd av fem, tio och tjugo dagar.

Problembakgrund &amp; problemdiskussion De flesta investerare vet att de finansiella marknaderna inte alltid fungerar likt vad den effektiva marknadshypotesen (EMH) förespråkar. Genom åren har det uppkommit en rad teorier som påvisar detta och i ett eget försök att undersöka om en effektiv marknad råder ämnar studiens författare att själva identifiera en egen investeringsstrategi för att lyckas uppnå abnormal avkastning på Stockholmsbörsen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det uppstår abnormal avkastning i aktiekursen för ett bolag när en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport. Vidare, ämnar studien att undersöka om det uppstår abnormal avkastning efter att denna kvartalsrapport presenterats vid en uppföljningsperiod. Problemformuleringar ● Uppstår abnormal avkastning den handelsdag en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? ● Uppstår abnormal avkastning efter att en nytillträdd verkställande direktör presenterat sin första kvartalsrapport vid en uppföljningsperiod om 252 handelsdagar på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? Teori Den tilltänkta investeringsstrategin för studien är beroende av att Resultatmanipulering &amp; Stålbad, Behavioral Finance och Adaptive Market Hypothesis till viss del kan förklara fluktuationer i aktiekursen, medan Efficient Market Hypothesis och Random Walk motsätter sig idén om abnormal avkastning som uppstår till följd av irrationellt beteende. Metod Genom ett deduktivt angreppssätt, objektivistisk verklighetssyn och positivistisk kunskapssyn har författarna upprättat en kvantitativ studie. Det praktiska tillvägagångssättet utgår ifrån en eventstudie mellan perioden 2007–2014, där 136 observationer inhämtats för Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor med avsikt om att upptäcka eventuell abnormal avkastning som beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Resultat &amp; Analys Med en signifikansnivå om fem procent kan nollhypotesen förkastas för två av de statistiska testerna, vilket betyder att abnormal avkastning uppstår för Small-Cap bolagen och den aggregerade urvalskategorins uppföljningsperiod.SlutsatsUtifrån studiens resultat är slutsatsen att en neutral monetär position i en aktie är fördelaktig under eventfönstret medan en neutral, alternativt lång, position är gynnsam vid uppföljningsperioden. Nyckelord vd-byte, aktiekursutveckling, kvartalsrapport, eventstudie, Stockholmsbörsen, abnormal avkastning.

Den här studien syftar till att undersöka huruvida det förekommer en abnormal avkastning när en kvinna tillkännages som ny VD samt se om det föreligger en signifikant skillnad jämfört med när en man tillkännages som ny VD. Vidare undersöks även vilka faktorer som har betydelse för den abnormala avkastningen. Studien använder en kvantitativ metod genom en eventstudie för att undersöka den påverkan som tillkännagivandet av en kvinnlig respektive manlig VD har på aktiekursen. Urvalet består av 37 tillkännagivanden av kvinnliga VD:s, vilka matchats med lika många tillkännagivanden av manliga VD:s. Studiens omfång har avgränsats till bolag som är noterade på Main Market och First North på Stockholmsbörsen. Resultaten visar att det inte föreligger en abnormal avkastning som är signifikant skild från noll för tillkännagivanden av varken manliga eller kvinnliga VD:s. Vidare visar studien att storleken på bolagen har en signifikant positiv påverkan på en abnormal avkastningen vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s, men inte för manliga. Slutligen fann studien inte signifikanta samband mellan abnormal avkastning och variablerna bransch och externt respektive internt tillsatt VD.

I denna uppsats undersöks huruvida momentumstrategier kan generera en abnormal avkastning på den schweiziska aktiemarknaden under perioden 2010-2019. Momentumstrategierna som testas bygger på att investera i tidigare vinnar- och förloraraktier och behålla dem i tre respektive tolv månader. Tidigare studier visar att köp som hålls över längre tidsperioder ökar avkastningen. Urvalet är taget från Swiss All Share Index som inkluderar alla noterade bolag på den schweiziska aktiemarknaden. Effektiva marknadshypotesen (EMH) utgör den teoretiska grunden i uppsatsen och strategiernas avkastning riskjusteras med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Jensens alfa. Resultatet visar ett positivt alfa för samtliga strategier och innehavsperioder, men det är endast momentumportföljen för ena strategin som kan uppvisa en statistiskt säkerställd signifikans på femprocentsnivån. Trots att resultatet indikerar att momentumstrategier genererar en positiv abnormal avkastning, går det inte att dra en generell slutsats för hela studien. Därmed kan nollhypotesen inte förkastas och EMH anses vara effektiv i dess svaga form på den schweiziska marknaden.

Syftet med denna studie är att undersöka om aktiemarknaden reagerar annorlunda vid tillkännagivandet av en ny vd med svenskt respektive utländskt efternamn. Studien undersöker 352 börsnoterade Small Cap, Mid Cap och Large Cap-företag på Nasdaqs OMXS under perioden 2008-2018. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie och t-test. På en 5-% signifikansnivå kan studien statistiskt säkerhetsställa att tillkännagivanden av vd:ar med utländska efternamn leder till en mer negativ abnormal avkastning, jämfört med vd:ar med svenska efternamn.

I denna studie undersöks sambandet mellan ägandeskap och företags aktieavkastning vid börsnotering på kort och lång sikt. Vi jämför förstadagsavkastning samt BHAR på 36 månader mellan en portfölj bestående av företag som genomgått en PE-finansierad börsnotering och en portfölj bestående av företag som genomgått en börsnotering utan PE- finansiering. BHAR beräknas med ett brett marknadsindex, industriindex samt referensportföljer och kontrollföretag båda matchade efter storlek och book-to-market ratio. Urvalet består av 162 börsnoteringar på OMX Stockholm och First North. Resultatet visar att PE-finansierade börsnoteringar är mindre underprissatta än icke PE-finansierade börsnoteringar och därmed har en lägre förstadagsavkastning, vilket stödjer certifieringshypotesen. Vi finner inga signifikanta resultat för att den abnormala avkastningen på 36 månader skiljer sig mellan portföljerna.

En vinstvarning är när ett företag går ut med information till allmänheten om att resultatet kommer att bli väsentligt lägre än förväntat. Denna studie undersöker marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar, som är precis vad namnet antyder, när företag går ut med information om att resultatet kommer bli väsentligt högre än förväntat. Marknadens reaktion vid vinstvarningar tenderar att vara mer negativ då företag väljer att inte dela med sig av detaljerad information och mindre negativ då företaget väljer att vara mer transparenta och dela med sig av detaljerad information (Bulkley &amp; Herrerias, 2005; Church &amp; Donker, 2010). Tidigare studier har också visat att reaktionen vid vinstvarningar är mer negativa hos små företag än stora (Jackson &amp; Madura, 2003; Bulkley &amp; Herrerias, 2005; Church &amp; Donker, 2010). Om resultat från tidigare studier som har studerat negativa vinstvarningar skulle stämma överens även vid omvända vinstvarningar betyder det att aktiekursen stiger mer hos små företag än hos stora företag vid tidpunkten för tillkännagivandet och att minskad transparens har en positiv effekt. Studien försöker därför svara på frågeställningen; Hur reagerar den svenska marknaden när företag tillkännager omvända vinstvarningar? Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie med kvantitativ ansats. Urvalet av omvända vinstvarningar är de som har hittats med hjälp av databasen Retriever Media Archive under åren 2004 – 2019. Resultaten visar att företagens storlek och vilken typ av information som finns i de omvända vinstvarningarna har betydelse för hur stark marknadsreaktionen blir. Studien undersöker även om det förekommer abnormal avkastning redan tiden innan dagen för tillkännagivandet, vilket kan tyda på informationsläckage, men detta kan inte påvisas med statistisk signifikans. Då regelverken kring huruvida företag måste vinstvarna är diffusa och öppna för tolkning kan det också diskuteras kring vilka konsekvenser det får för företagen att vara så transparenta som möjligt. Resultaten tyder på att den positiva kumulativa abnormala avkastningen är signifikant avvikande vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar från svenska börsnoterade bolag. Även fast så hög transparens som möjligt bör eftersträvas ur ett moraliskt perspektiv, så kan resultaten från denna studie användas till att förstå hur marknaden tar emot informationen vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar och därmed ge inblick i hur olika utformningar av denna information kan leda till olika marknadsreaktioner. Om en stark positiv reaktion eftersträvas så visar studiens resultat att det ger en starkare marknadsreaktion att inkludera mer detaljerad information. Små företag har också större chans att få aktiekursen att stiga vid en omvänd vinstvarning än vad stora företag har (Jackson &amp; Madura, 2003; Bulkley &amp; Herrerias, 2005; Church &amp; Donker, 2010).