Hållbarhetsfrågor blir allt mer aktuellt inom företagande samtidigt som företagsförvärv under de senaste årtiondena blivit en mer förekommande strategi för expandering och utveckling hos företag. Den här studien undersöker hur ESG-faktorer i svenska företagsstrategier påverkar marknadens reaktion vid tillkännagivande av företagsförvärv. En eventstudie genomförs för att undersöka den abnormala avkastningen där undersökningen avgränsas till svenska börsnoterade bolag som genomfört ett eller fler företagsförvärv mellan 2010 och 2020. Studien framför signifikanta resultat som indikerar att företagsförvärv genererar positiv genomsnittlig abnormal avkastning vid tillkännagivande av företagsförvärv. Vid jämförelse av företag med ESG-poäng över medianvärdet respektive under medianvärdet påvisas att företag med lägre ESG-poäng i genomsnitt genererar högre positiv abnormal avkastning. Vidare konstateras att ESG-poäng och även den sociala faktorn (S) har en svagt negativ inverkan på företags kumulativa abnormala avkastning.

Hållbarhet har på senare tid blivit ett allt mer aktualiserat ämne där ett bra hållbarhetsarbete i företag är nödvändigt för att upprätthålla goda intressentrelationer. ESG står för environmental, social och governance och används i investeringssammanhang för att väga in hållbarhetsrisker och -möjligheter tillsammans med finansiella analyser i investeringsbeslut. Studiens syfte är att undersöka hur ESG-nyheter påverkar den kortsiktiga aktieavkastningen på den svenska marknaden. Detta för att öka förståelsen för hur investerare reagerar på nyheter inom hållbarhetsfrågor. För att undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med annonseringen av en ESG-nyhet genomförs en eventstudie. Studiens urval består av 102 bolag som ingår i OMX Stockholm Large Cap Index. Totalt har 229 ESG-relaterade nyheter studerats under perioden 2009-2019. Studien visar indikationer på att ESG-nyheter kan påverka aktieavkastningen. Reaktionen tenderar att vara asymmetrisk, där negativa nyheter har större påverkan. Resultaten är däremot inte signifikanta och således kan inga statistiskt säkerställda slutsatser dras.

Publika företag har en informationsskyldighet enligt börsens regelverk, där reglerna är till för att minska informationsasymmetrin mellan marknadens aktörer. Kvartalsrapporter är en del av den information som företag är skyldiga att publicera till marknaden. Denna studie undersöker om det uppstår abnormal avkastning i samband med publicering av kvartalsrapporter och vad som kan förklara eventuell abnormal avkastning. Studien omfattar 53 kvartalsrapporter från företag tillhörande OMXS30 under 2018. En eventstudie genomförs för att identifiera förekomsten av abnormal avkastning, och en regressionsanalys i syfte att undersöka om abnormal avkastning kan förklaras av företagsstorlek och marknadsvolatilitet. Eventstudien visar att abnormal avkastning genereras på kort sikt vid publicering av kvartalsrapporter, och regressionsanalysen visar indikationer på ett positivt samband mellan företagsstorlek och abnormal avkastning. Vidare finner regressionsanalysen inget stöd för att marknadsvolatilitet förklarar abnormal avkastning.

Medier har i dagens samhälle möjlighet att snabbt nå ut till allmänheten med sina nyheter, och som konsekvens får företagsskandaler stor uppmärksamhet. Hur offentliggörandet av företagsskandaler påverkar aktiekurser har studerats sedan många år tillbaka, men en inriktning på den svenska marknaden har inte gjorts i någon bredare omfattning. Vidare begränsar majoriteten av tidigare forskning, som berör ämnet företagsskandaler och dess effekt, sitt fokus till rent illegala handlingar. Denna studie utgår från en bredare definition av företagsskandaler genom att även inkludera handlingar av mindre allvarlighetsgrad. Studiens syfte är att undersöka huruvida publikationen av företagsskandaler påverkar aktiekursen hos företag noterade på den svenska marknaden. För att besvara detta genomförs en kvantitativ eventstudie som inkluderar 76 event i enlighet med MacKinlays (1997) marknadsmodell. Vidare utförs ett ensidigt t-test för att avgöra om en signifikant reaktion kan avläsas. Studiens resultat indikerar att aktiekursen sjunker i samband med offentliggörandet av företagsskandaler.

In all listed companies, there are people who have close ties to the business, either as employees or directors, or indirectly through relationships with the company. Such individuals are usually named as insiders and often have information about the company's prospects that has not yet been made public or reflected in the stock's price. This information asymmetry between insiders and external investors can create a signal value when insiders trade in the company's stock. The interpretation and valuation of insider trading by external investors can then affect the share price, both positively or negatively depending on the type of trade.Previous studies show different results regarding whether insider trading generates abnormal returns or not. Some studies have shown that there is no systematic profitability in following insider trading, while others have shown that it can generate an abnormal return.The purpose of this study is to investigate whether insider trading generates abnormal returns and to investigate whether the abnormal return differs depending on position, year and transaction type. The study is conducted in the form of an event study to investigate the effect that insider trading has on a company's share price. The results of this study show that insider trading does not generate any abnormal return for the event period or for the event day, but that there are significant differences in CAAR between buy and sell transactions. The result also shows that there is no difference in abnormal returns between different positions or between different years.

INLEDNINGI varje börsnoterat bolag finns det personer som är nära relaterade till verksamheten, antingendirekt via anställning alternativt medlemskap i bolagsstyrelsen, eller indirekt genom närståenderelationer. Dessa personer kallas för insynspersoner. Många gånger kommer insynspersoner attinneha information om bolagets framtida värde som ännu inte är känt för allmänheten och hellerinte återspeglas i aktiekursen. På grund av den informationsasymmetrin som förekommer mellaninsynspersoner och utomstående investerare kan det uppstå ett signalvärde när insynspersonerhandlar med bolagets aktier. Beroende på hur utomstående investerare tolkar och värderarsignalerna från insynshandeln kan det ha en påverkan på aktiekursen.Det finns anledning att tro att effekten som insynshandel har på aktiekurser skiljer sig mellannormala och volatila marknadsförhållanden. I volatila perioder på börsen, där osäkerheten ärhögre, förekommer ett förändrat investerarbeteende som en följd av investerarnas uppfattning avrisk och förväntad avkastning. Tidigare forskning har påvisat att investerare reagerar starkare tillnyheter under volatila marknadsförhållanden, exempelvis gällande ett företags utdelningspolicy.Därför bör även marknadens reaktion till insynshandel skilja sig under perioder med volatilamarknadsförhållanden jämfört med en normal period. Under volatila perioder ökar ävenflockbeteendet på aktiemarknaden. Detta innebär att investerare i högre utsträckning bortser frånegen information och analys för att i stället följa folkmassan i tro om att deras information är mervärdefull. Även detta bör leda till att marknadens reaktioner till rapporterad insynshandel ökarunder en volatil period jämfört med en normal period. Denna studie syftar till att identifieraeventuella skillnader mellan dessa perioder, vilket är något som ingen tidigare forskning harstuderat. Studien syftar även till att undersöka om effekterna från insynshandel skiljer beroende påbolagsstorlek.Denna studie använder sig av en kvantitativ forskningsmetod och studerar bolag frånStockholmsbörsens Large Cap och Small Cap listor. Perioden som representerar normalamarknadsförhållanden inkluderar insynshandel från år 2019 där marknadsvolatiliteten var lägre ändet 10-åriga genomsnittet. Den volatila perioden sträcker sig från 2020-03-11 till 2021-03-11 därmarknadsvolatiliteten var betydligt högre än genomsnittet på grund av covid-19 pandemin.Resultaten från denna studie påvisar att insynshandel genererar abnormal avkastning påStockholmsbörsen på publiceringsdagen av insynshandeln. När det gäller insynsförvärv finns detingen skillnad mellan perioderna. Däremot påvisas en skillnad för avyttringar där abnormalavkastning enbart finns i den normala perioden. Resultaten talar för att signalvärdet för förvärvinte skiljer sig mellan perioderna och att signalvärdet för avyttringar minskar med en högremarknadsvolatilitet.

The primary objective of profit-maximizing companies has long been seen as satisfying its shareholders. However, this orthodox view of corporate governance has been modernized as corporate social responsibility have become more relevant. In essence, corporate sustainability performance has evolved and is now divided into environmental, social and corporate governance, also known as ESG, closely scrutinized by all stakeholders.  The main purpose of this study is to investigate how ESG disclosures about Swedish-listed companies affect their market value. By analyzing these results, using both conventional and complementary theories in behavioral finance, the researchers in this study also aspires to add new perspectives to the research field on why and how the market reacts as it does. This aim was then fulfilled by quantifying the impact of 195 ESG news on market capitalization using three-event studies.  The results are sufficiently reliable to confirm both hypotheses of the study. The findings support both theories and previous research in the sense that deviations from the social contract between firms and stakeholders damage firms' legitimacy. Furthermore, the study’s results show that market reactions are asymmetric. Firstly, with the implication that the negative impact of negative news exceeds the corresponding positive impact of positive news. Secondly, with the meaning that positive news results in a negative impact on market value.  This can be attributed to market psychological factors and other factors, such as Swedish investors' valuation of sustainability work. In addition, the opposite market reaction to positive news is consistent with studies suggesting that certain ESG news are perceived as greenwashing. Against this background, the study concludes that companies' sustainability work and ESG compliance are not profitable to the extent previously advocated. However, the indirect cost of not acting in a socially responsible manner is greater than the opposite. / Det primära målet för vinstmaximerande bolag har länge ansetts vara att tillfredsställa aktieägarna. Denna ortodoxa syn på bolagsstyrning har dock moderniserats i takt med att hållbarhet och samhällsansvar blivit mer aktuellt. I huvudsak har bolagens hållbarhetsarbete utvecklats och delas numera upp i miljöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrning, även kallat ESG, något som noga granskas av intressenter.  Det primära syftet med denna studie är att undersöka ESG nyheters inverkan på svensknoterade bolags börsvärden. Genom att analysera dessa resultat, med såväl konventionella som kompletterande teorier inom beteendeekonomi, ämnar författarna även att kunna bidra med nya perspektiv till forskningen om hur, men även varför, marknaden reagerar som den gör. Detta syfte har sedan uppfyllts genom att kvantifiera 195 ESG nyheters inverkan på börsvärde med hjälp av tre eventstudier.  Resultaten är tillräckligt tillförlitliga för att bekräfta studiens båda hypoteser. Fynden stödjer såväl teorier som tidigare forskning, i den mening att avvikelser från det sociala kontraktet mellan företag och intressenter skadar företagens legitimitet. Vidare visar studiens resultat att marknadsreaktionerna är asymmetriska. I första hand i det avseendet att den negativa inverkan från negativa nyheter överstiger den positiva inverkan från positiva nyheter. I andra hand i den bemärkelsen att positiva nyheter leder till en negativ inverkan på marknadsvärde.  Detta kan hänföras till marknadspsykologiska faktorer och andra faktorer, som exempelvis svenska investerares värdering av hållbarhetsarbete. Vidare är den motsatta marknadsreaktionen till positiva nyheter i linje med studier som antyder att vissa ESG nyheter kan tolkas som grönmålning. Mot denna bakgrund konkluderar studien att bolagens hållbarhetsarbete och efterlevnad av ESG inte är lönsamt i den utsträckning som tidigare förespråkats. Dock är den indirekta kostnaden för att ej agera socialt ansvarsfullt större än motsatsen.

Bakgrund: Med ökade styrräntor och stigande inflation har det blivit viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar ekonomin, företag och aktiemarknaden. Forskning visar att räntebesked kan påverka både aktiemarknaden och banksektorn med effekter på avkastning och volatilitet. Bankerna har som bekant en särskild funktion i den svenska ekonomin genom att svara för finansiering och betalningstjänster till näringsliv och offentlig sektor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de effekter som uppstår vid förändringar i Riksbankens styrränta på den svenska aktiemarknaden och inom banksektorn.  Metod: En kvantitativ eventstudie med en deduktiv forskningsansats har genomförts. Undersökningen består av sju olika observationer på ränteförändringar av aktier på den svenska OMX Large Cap-listan. De olika observationerna är räntehöjningar rapporterade av Riksbanken mellan åren 2019-2023.  Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen vilket kompletterats med tidigare forskning om ränteförändringar och bankers påverkan av räntehöjningar.  Slutsatser: Studien finner inte bevis för statistiskt signifikant samband mellan Riksbankens räntehöjningar och den svenska aktiemarknaden. Inom banksektorn fanns inte heller tillräckliga bevis för att visa på en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av ett räntebeslut. Resultatet stöds av den effektiva marknadshypotesen. De få resultat som visade på abnormal avkastning bör därför studeras vidare. Externa faktorer borde inkluderas för att förklara skillnaderna i reaktionerna på den svenska aktiemarknaden. / Background: With increasing policy rates and rising inflation, understanding how these changes impact the economy, businesses, and the stock market has become crucial. Research has shown that interest rate announcements can affect both the stock market and banks, influencing returns and volatility. Banks play a central role in the Swedish economy by offering financing and payment services. Purpose: This study aims to examine the effects of changes in the Swedish central bank's policy rate on the Swedish stock market and banking sector. Methodology: A quantitative event study with a deductive research approach was conducted. The study consists of seven different observations on interest rate changes affecting stocks listed on the Swedish OMX Large Cap List. These observations cover interest rate hikes reported between 2019 and 2023. Theory: The study is based on the efficient market hypothesis, complemented by previous research on interest rate changes and the impact of rate hikes on banks. Conclusions: The study shows no significant relationship between Swedish central bank's interest rate hikes and the overall stock market. Similar findings were observed within the banking sector. This can be explained by the efficient market hypothesis, which suggests that all relevant information is already reflected in stock prices. The efficient market hypothesis also supports the lack of market reactions, thus future research should consider external factors that could explain differences in reactions within the Swedish stock market.

Syftet med studien är undersöka hur förvärvsmetoden påverkar de uppköpande företagens abnormala avkastning på kort sikt, samt utröna huruvida företagens branschtillhörighet har en betydelse för reaktionen. I studien tillämpas tre teorier och flertalet tidigare forskningar som är av relevans för studien. De teorier som nyttjas är olika former av förvärv, effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Denna studie utförs av en kvantitativ och komparativ ansats med hjälp av en eventstudie där 64 företagsförvärv observerats. Förvärven är uppdelade på 4 olika branscher och fördelade inom tillvägagångssätten aktie- och inkråmsförvärv. Dessa förvärv har undersökts under en elvadagarsperiod, fem dagar innan till och med fem dagar efter offentliggörandet. Den insamlade sekundärdata som bearbetats har erhållits från Nasdaq OMX, Google Finance och databasen Zephyr. Resultaten enligt denna studie förmedlar om att ett inkråmsförvärv är att föredra i jämförelse med aktieförvärv, detta med undantag för företag i sällanköpsvarubranschen som gynnas av ett aktieförvärv. Det går även att urskilja hur hälsovårdsbranschen är den bransch som gynnas mest vid offentliggörande av företagsförvärv, sett till den abnormala avkastningen. / The purpose of the study is to examine how the acquisition method affects the purchasing companies’ abnormal returns in the short term, and to ascertain whether the companies’ industry affiliation has an impact on the reaction. The study applied three theories and a number of previous researches that are of significance to the study. Theories used are different forms of acquisitions, the efficient market hypothesis and the signal theory. This study was made by a quantitative and comparative approach using an event study where 64 acquisitions were observed. The acquisitions were divided into four different industries and distributed in the approaches of share- and asset acquisitions. These acquisitions have been observed during an eleven-day period, five days before to five days after publication. The collected secondary processed data has been collected from Nasdaq OMX, Google Finance and the database Zephyr. The results according to this study conveys that an acquisition of asset is preferable in comparison with the acquisition of shares, except for companies in the consumer discretionary sector as seen benefits from an acquisition of shares. It is possible to discern how the healthcare sector is the one that benefits most in the publication of an acquisition, in terms of the abnormal returns.

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.