<p>Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv. Tidigare, i samband med företags-förvärv, utfördes årliga planenliga avskrivningar på goodwillvärdet då värdet antogs ha be-gränsad livslängd. Efter införandet av IFRS 3, med dithörande IAS regler, måste numera goodwillvärdet prövas för nedskrivning minst en gång om året. En tydligare allokering av bolagens förvärvade övervärden till de immateriella tillgångsposter och till goodwillposten blev, den 1 januari 2005, därmed ett krav.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de listade bolagen på Stockholmsbör-sen allokerat sina förvärvade övervärden på goodwill respektive immateriella tillgångsposter samt förklara varför de valt att allokera övervärdet på detta vis.</p><p>Metod: En kvantitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt har tillämpats i denna studien då författarna har som avsikt att påvisa statistiska samband mellan urvals-grupper, med utgångspunkt i redan befintlig redovisningsteori. Utifrån tre hypoteser som härstammar ur Positive Accounting Theory (PAT), har ett icke- parametriskt Mann-Whitney U-test använts för att testa hypotesernas signifikans. För att utse urvalsgrupperna för hypotesprövning tillämpades ett icke-slumpmässigt urval av bolagspopulationen från Stockholmsbörsen. Eftersom bolagen är indelat i Small Cap, Mid Cap och Large Cap listor, valde författarna att undersöka 25 bolags årsredovisningar inom varje storlekskategori.</p><p>Slutsats: Författarna fann att bolagen, oavsett bolagsstorlek, tenderade att allokera mer av sitt övervärde till goodwill än till immateriella tillgångar. Orsaken till dessa allokeringar kan vara så såväl tvingande till följd av IFRS 3:s uppdelningskrav eller subjektiva, då bolagen tillämpat redovisningsmetoder för att antingen öka eller minska vinsten. Alla tre hypoteser-na förkastades i varje bolagsstorlekskategori vilket påvisar att det inte fanns något signifi-kant samband med att en av urvalsgrupperna skulle allokera mer av övervärdet till en speci-fik tillgångspost än den andra urvalsgruppen. Hypoteserna förkastades dock endast margi-nellt för skuldsättningsgradshypotesen bland Small Cap bolag samt hypotesen för politiska kostnader bland Mid Cap bolagen. Det kan tänkas att det med ett annat bolagsurval kan ha funnits koppling mellan bolagens allokeringsbeslut och det subjektiva beslutsutrymme som representeras av PAT. Därigenom kan det antydas att dessa bolagen, för att förbättra sina möjligheter till ökad belåning trots hög skuldsättning, valt redovisningsmetoder som höjt vinsten eller försökt undvika politisk granskning genom att anta metoder som tenderar att sänka årets resultat.</p>

A Contabilidade deve ser capaz de prover seus usuários com informações úteis, a serem utilizadas no processo gerencial de tomada de decisões. Assim, os relatórios contábeis devem estar revestidos de relevância e retratar fielmente a real posição do patrimônio de uma entidade a qualquer momento, em seus aspectos físicos, operacionais, financeiros e econômicos. Entende-se que, para atender a essas finalidades, a Contabilidade deveria reconhecer os acréscimos e decréscimos de riqueza no patrimônio de uma entidade continuamente, quando de fato ocorressem. A forma como essas variações patrimoniais se configuram é através do reconhecimento de receitas e a confrontação com as respectivas despesas. Idealmente, o reconhecimento de receitas deveria ocorrer quando elas fossem de fato obtidas pela entidade. Com base no exposto acima, foi formulado o problema de pesquisa desta dissertação, que é o seguinte: De que forma o reconhecimento dos acréscimos e decréscimos de riqueza das entidades no momento em que de fato ocorrem é tratado pela Contabilidade em seus relatórios? E, com base nesse problema de pesquisa, formularam-se as seguintes hipóteses de pesquisa: a) se os relatórios contábeis forem baseados nos Princípios Fundamentais de Contabilidade, então não reconhecerão os acréscimos ou decréscimos de riqueza das entidades no momento em que de fato ocorrem; b) se os relatórios contábeis forem baseados na abordagem gerencial da Gestão Econômica, então reconhecerão os acréscimos e decréscimos de riqueza das entidades no momento em que de fato ocorrem. A revisão de bibliografia efetuada, bem como o exemplo de aplicação dos conceitos extraídos da literatura contábil permite afirmar que a prática contábil atual, baseada nos Princípios Fundamentais de Contabilidade, não retrata os acréscimos e decréscimos de riqueza das entidades continuamente, quando de fato ocorrem, uma vez que as receitas são reconhecidas basicamente de forma pontual, quando de sua realização. Em muitas situações, a obtenção e a realização de uma receita ocorrem conjuntamente, entretanto, em outras isso não ocorre. Já a abordagem gerencial da Gestão Econômica reconhece os acréscimos e decréscimos de riqueza no patrimônio das entidades continuamente, quando de fato ocorrem, de tal forma que o reconhecimento de receitas é efetuado quando elas são obtidas. Por conseqüência, ambas as hipóteses de pesquisa desta dissertação foram comprovadas, e o problema de pesquisa atendido. / The Accounting must be capable of providing users with useful information to be used in the managerial decision-making process. Thus, the financial statements have to be relevant and reflect properly the real financial position of the equity of an entity at any time, in its physical, operational, financial and economic aspects. To attend these purposes, the Accounting should recognize the increases and decreases of wealth in the equity of an entity continuously, when they really occur. The form in which these variations are configured is through the recognition of revenues and confrontation with the respective expenses. Ideally, the recognition of revenues should occur when they are actually obtained by the entity. Based on the concepts above, the problem of this study research was formulated: In what way the increases and decreases of wealth of the entities are treated by the Accounting in his financial reports? And, based on the problem of research, the following hypothesis of research were formulated: a) if the financial reports are based in the Generally Accepted Accounting Principles, then they will not recognize the increases and decreases of wealth of the entities when they really occur; b) if the financial reports are based on the managerial approach of the Economic Management, then they will recognize the increases and decreases of wealth when they really happen. The research done in Accounting books, as well the example of application of the concepts presented and discussed in this study let asseverate that the actual accounting practices, based on the Generally Accepted Accounting Principles, does not portray the increases and decreases of wealth of the entities continuously, when they really occur, once the revenues are recognized basically punctually, when of his financial realization. In many situations, the obtainment and the financial realization of revenues occur simultaneously, however, in others that do not happen. In the other hand, the managerial approach of the Economic Management recognizes the increases and decreases of wealth in the equity of the entities continuously, when they really happen, in a way that, the revenues are recognized when they are really obtained. As a result of this study, the two hypothesis of research were confirmed, and the problems of research attended.

Este trabalho procura investigar as bases teóricas e normativas para o reconhecimento contábil das operações em descontinuidade, que são partes representativas de um negócio que estão sendo vendidas, transferidas ou abandonadas. O objetivo é verificar se o reconhecimento e a evidenciação contribuem para o aumento da capacidade do usuário em realizar projeções acerca do desempenho futuro da empresa. A teoria da contabilidade traz uma série de parâmetros em termos de reconhecimento, mensuração e evidenciação dessas operações, que pode ser utilizada na elaboração de normas contábeis. Dois conjuntos de normas foram analisados: as norte-americanas e as internacionais do IASC. Um estudo comparativo foi realizado, seguido da elaboração de um estudo de caso prático em que se observam as conseqüências da não existência de normas no Brasil e como a informação poderia ser apresentada segundo as regras norte-americanas e do IASC. / This work tries to investigate the theoretical and normative bases for accounting recognition of discontinuing operations, which are representative parts of a business being sold, spun-off or abandoned. The objective is to verify if recognition and disclosure contribute to the increase of the user's capacity in accomplishing projections concerning the future performance of the company. Accounting theory brings a series of parameters in recognition, measurement and disclosure terms, which can be used in the elaboration of accounting standards. Two groups of standards were analyzed: the US-GAAP and the international standards of IASC. A comparative study was accomplished, followed by the elaboration of a practical study case in that are observed the consequences of no existence of rules in Brazil and how the information could be presented according to US-GAAP and of IASC.

Esta pesquisa investiga se os resultados contábeis de empresas publicados no Brasil apresentam reconhecimento tempestivo e assimétrico de perdas econômicas na ocorrência de sinais contemporâneos de mau desempenho, atributo de conservadorismo condicional. Através da análise de dados balanceados em painel, efetuaram-se regressões multivariadas utilizando os Modelos de Componentes Transitórios nos Lucros, de Apropriações Contábeis e Fluxos de Caixa, de Apropriações Discricionárias e modelos correlatos. Foram examinados os números contábeis de amostra de 110 Companhias de Capital Aberto e de 2.700 Companhias de Capital Fechado, coletada junto à SERASA, compreendendo o período de 1995 a 2004, abrangendo cerca de 20.000 demonstrações contábeis de sociedades por ações brasileiras. A tese de que os lucros publicados por essas empresas não contêm o atributo do conservadorismo condicional ? as empresas brasileiras não antecipam oportunamente o registro de perdas econômicas ? não pôde ser rejeitada aos níveis usuais de significância estatística. Adicionalmente, foram caracterizados, estatisticamente, evidências de gerenciamento de resultados contábeis, o que distingue o comportamento preponderantemente oportunista dos gestores responsáveis pela divulgação dos agregados contábeis. Ademais, tal característica assinala a baixa eficiência informacional das demonstrações contábeis em sua função de servir como suporte para a elaboração e o monitoramento de contratos entre as firmas e seus públicos de interesse. As companhias de capital fechado não apresentaram ? também com significância estatística ? diferenças relevantes na qualidade informacional de seus relatórios em relação às suas congêneres de capital aberto. Os resultados da pesquisa sugerem que condições institucionais locais ligadas às formas contratuais adotadas pelas firmas brasileiras não incentivam economicamente a demanda de informações contábeis publicadas para o monitoramento ex-post dos contratos com as empresas pesquisadas. Enfim, a ausência dos atributos dos relatórios contábeis aqui estudados conduz à ilação de que não são publicados com a intenção de reduzir a assimetria informacional existente entre agentes associados às firmas e os gestores destas. Ao contrário, pode-se aduzir que o comportamento observado busca preservar benefícios privados do controle das empresas para os gestores, não se constatando a presença de eficiência informacional nos relatórios contábeis pesquisados. / This research project examines whether the published numbers in the financial reports in Brazil present an asymmetric and timely recognition of economic losses upon occurrence of contemporary signs of a poor performance, which is an attribute of conditional conservatism. Through the analysis of balanced panel data, multivariate regressions were made using the Earnings Transitory Components, Accrual Accounting and Cash Flows and Discretionary Accrual Models and other correlative models. Financial reports of a sample of 110 public companies and 2,700 private companies were examined. These financial reports, encompassing about 20,000 financial statements of Brazilian corporations, were obtained from SERASA and covered the period 1995-2004. The thesis that the published profits by these companies do not contain the conditional conservatism attribute? the Brazilian companies do not timely anticipate economic losses? could not be rejected considering the usual levels of statistical significance. Moreover, evidence of earnings management have been statistically characterized, which points out a preponderantly opportunist behavior from the managers in charge of disclosing accounting numbers. Furthermore, such feature indicates poor informational efficiency of the accounting statements when used as a supporting tool for the preparation and monitoring of contracts between companies and their stakeholders. The closely-held companies did not show-- also with statistical significance-- relevant differences in the informational quality of their reports compared to other publiclyheld companies of similar nature. The results from the research suggest that local institutional conditions associated with contractual arrangements adopted by Brazilian companies do not economically encourage a demand for published accounting information for the ex-post monitoring of contracts with the researched companies. Finally, the absence of these accounting reports? attributes leads us to the conclusion that they are not published with the purpose of reducing informational asymmetry between agents associated with those companies and their managers. Otherwise, it can be inferred that this behavior aims to preserve the managers? private benefits of company?s control, not being observed informational efficiency in the researched financial reports.

本研究係以實是性會計理論探究我國上市公司資產重估價之財務屬性暨其辦理資產重估之動機。本研究主要擬回答下列二項研究問題： 　　1.各公司辦理資產重估價對其財務屬性的影響，按不同標準分組比較之下，是否存有顯著之差異？ 　　2.公司管理當局辦理資產重估價的主要誘因為何？亦即相較於未從事資產重估價的公司，在實是性會計理論的解釋下，為何公司管理當局會從事資產重估價？ 　　本研究之研究期間起自民國70年，截至民國83年。研究模式係以兩樣本平均數比較法比較資產重估對於各公司財務屬性的影響，另以Logit迴歸分析法分析資產重估公司之財務特質，經實證分析結果，本研究之結論彙整如下： 　　1.關於資產重估對重估公司間影響程度之比較方面 　　　(1)折舊性資產重估 　　　　A.關於資本密集度方面，資本密集度愈高之公司，若辦理折舊性資產重估，對其資產總額與資本形成的影響程度愈大。 　　　(2)土地重估 　　　　A.關於資本密集度方面，資本密集度愈小之公司，若辦理土地重估，對其固定資產的影響程度愈大。 　　　　B.關於負債╱權益影響力方面，若公司預期未來負債會大幅成長，公司愈傾向辦理土地重估，以降低負債過高之不利財務結構。 　　　　C.關於連續重估與非連續重估方面，若公司存續時間愈長、股利自由數比率愈低者，愈傾向連續辦理土地重估。 　　2.關於重估公司之財務特質方面 　　　(1)折舊性資產重估 　　　　A.股利自由數比率愈低之公司，愈傾向辦理折舊性資產重估。 　　　(2)土地重估 　　　　A.每股盈餘愈低者，愈傾向辦理土地重估。 　　　　B.公司存續時間愈長者，愈傾向辦理土地重估。

<p>Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.</p>

<p>Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget?</p><p>Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler. Dessutom skulle ett försök till att framställa ny kunskap om hur koncernbidrag ska redovisas om det saknades en standard för detta.</p><p>Uppsatsens metod var en blandad kvalitativ utredning, där omfattande tolkning av sekundär data utgjorde den kvalitativa studien. Det empiriska materialet hade kvantitativa egenskaper eftersom det var en presentation av årsredovisningar av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och finns på Large Cap-listan. Empirin syftade till att ge en bild över praxis och utgjorde inte en statistisk undersökning.</p><p>Slutsatsen var att koncernbidrag bör redovisas direkt mot eget kapital hos både givare och mottagare. Detta motiverades av att det rör sig om en transaktion mellan ett företag och dess ägare samt att det är svårt att definiera och därmed erkänna det som en intäkt eller kostnad i enlighet med fundamentala redovisningsteorier. Detta sätt att redovisa transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning.</p> / <p>Group contributions are transactions with the aim to redistribute losses evenly within a corporate group by transferring profits and thereby decreasing the total amount of tax to be paid. In Sweden, accounting for group contributions is not directly regulated, but has been left to practice and recommendations, that in turn have proven to be in disagreement whether group contributions should be accounted for in the income statement or in the balance sheet. Since 2005, all listed companies, in accordance with European Union law, shall produce their consolidated financial statements according to the guidelines set forth by the International Accounting Standards Board. This study showed how the transition to accounting according to the rules of the IASB has affected the listed companies in their accounting of group contributions by examining if the IASB have any clear rules for how group contributions shall be accounted for, which category in the financial statements they can be assigned to, if there is no standard or if they according to the IASB should be left out of the financial statements altogether.</p><p>The purpose was to survey what historical development the regulation of accounting for group contributions have gone through, what practice there is and how it relates to Swedish and international rules. Furthermore, an attempt was made to produce more knowledge about how group contributions should be accounted for, if a standard was lacking.</p><p>The method of the study was a mixed methods research, where the qualitative study consisted of a comprehensive interpretation of secondary data. The empirical material had quantitative attributes, since it was a presentation of the financial statements by the companies from the Large Cap list of the Nasdaq OMX Nordic Stockholm market. The purpose of the empirical study was to present the practice and was therefore not a statistical study.</p><p>The conclusion was that group contributions should be accounted directly towards equity in the giving as well as the receiving company. This was motivated by the fact that it is a transaction between a company and its owners and that it is hard to define and thereby acknowledge it as a revenue or cost in accordance with fundamental theories of accounting. This way of accounting for the transaction is not in violation of either the conceptual framework of the IASB or Swedish norms.</p>

Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget? Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler. Dessutom skulle ett försök till att framställa ny kunskap om hur koncernbidrag ska redovisas om det saknades en standard för detta. Uppsatsens metod var en blandad kvalitativ utredning, där omfattande tolkning av sekundär data utgjorde den kvalitativa studien. Det empiriska materialet hade kvantitativa egenskaper eftersom det var en presentation av årsredovisningar av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och finns på Large Cap-listan. Empirin syftade till att ge en bild över praxis och utgjorde inte en statistisk undersökning. Slutsatsen var att koncernbidrag bör redovisas direkt mot eget kapital hos både givare och mottagare. Detta motiverades av att det rör sig om en transaktion mellan ett företag och dess ägare samt att det är svårt att definiera och därmed erkänna det som en intäkt eller kostnad i enlighet med fundamentala redovisningsteorier. Detta sätt att redovisa transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning. / Group contributions are transactions with the aim to redistribute losses evenly within a corporate group by transferring profits and thereby decreasing the total amount of tax to be paid. In Sweden, accounting for group contributions is not directly regulated, but has been left to practice and recommendations, that in turn have proven to be in disagreement whether group contributions should be accounted for in the income statement or in the balance sheet. Since 2005, all listed companies, in accordance with European Union law, shall produce their consolidated financial statements according to the guidelines set forth by the International Accounting Standards Board. This study showed how the transition to accounting according to the rules of the IASB has affected the listed companies in their accounting of group contributions by examining if the IASB have any clear rules for how group contributions shall be accounted for, which category in the financial statements they can be assigned to, if there is no standard or if they according to the IASB should be left out of the financial statements altogether. The purpose was to survey what historical development the regulation of accounting for group contributions have gone through, what practice there is and how it relates to Swedish and international rules. Furthermore, an attempt was made to produce more knowledge about how group contributions should be accounted for, if a standard was lacking. The method of the study was a mixed methods research, where the qualitative study consisted of a comprehensive interpretation of secondary data. The empirical material had quantitative attributes, since it was a presentation of the financial statements by the companies from the Large Cap list of the Nasdaq OMX Nordic Stockholm market. The purpose of the empirical study was to present the practice and was therefore not a statistical study. The conclusion was that group contributions should be accounted directly towards equity in the giving as well as the receiving company. This was motivated by the fact that it is a transaction between a company and its owners and that it is hard to define and thereby acknowledge it as a revenue or cost in accordance with fundamental theories of accounting. This way of accounting for the transaction is not in violation of either the conceptual framework of the IASB or Swedish norms.

Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv. Tidigare, i samband med företags-förvärv, utfördes årliga planenliga avskrivningar på goodwillvärdet då värdet antogs ha be-gränsad livslängd. Efter införandet av IFRS 3, med dithörande IAS regler, måste numera goodwillvärdet prövas för nedskrivning minst en gång om året. En tydligare allokering av bolagens förvärvade övervärden till de immateriella tillgångsposter och till goodwillposten blev, den 1 januari 2005, därmed ett krav. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de listade bolagen på Stockholmsbör-sen allokerat sina förvärvade övervärden på goodwill respektive immateriella tillgångsposter samt förklara varför de valt att allokera övervärdet på detta vis. Metod: En kvantitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt har tillämpats i denna studien då författarna har som avsikt att påvisa statistiska samband mellan urvals-grupper, med utgångspunkt i redan befintlig redovisningsteori. Utifrån tre hypoteser som härstammar ur Positive Accounting Theory (PAT), har ett icke- parametriskt Mann-Whitney U-test använts för att testa hypotesernas signifikans. För att utse urvalsgrupperna för hypotesprövning tillämpades ett icke-slumpmässigt urval av bolagspopulationen från Stockholmsbörsen. Eftersom bolagen är indelat i Small Cap, Mid Cap och Large Cap listor, valde författarna att undersöka 25 bolags årsredovisningar inom varje storlekskategori. Slutsats: Författarna fann att bolagen, oavsett bolagsstorlek, tenderade att allokera mer av sitt övervärde till goodwill än till immateriella tillgångar. Orsaken till dessa allokeringar kan vara så såväl tvingande till följd av IFRS 3:s uppdelningskrav eller subjektiva, då bolagen tillämpat redovisningsmetoder för att antingen öka eller minska vinsten. Alla tre hypoteser-na förkastades i varje bolagsstorlekskategori vilket påvisar att det inte fanns något signifi-kant samband med att en av urvalsgrupperna skulle allokera mer av övervärdet till en speci-fik tillgångspost än den andra urvalsgruppen. Hypoteserna förkastades dock endast margi-nellt för skuldsättningsgradshypotesen bland Small Cap bolag samt hypotesen för politiska kostnader bland Mid Cap bolagen. Det kan tänkas att det med ett annat bolagsurval kan ha funnits koppling mellan bolagens allokeringsbeslut och det subjektiva beslutsutrymme som representeras av PAT. Därigenom kan det antydas att dessa bolagen, för att förbättra sina möjligheter till ökad belåning trots hög skuldsättning, valt redovisningsmetoder som höjt vinsten eller försökt undvika politisk granskning genom att anta metoder som tenderar att sänka årets resultat.

Goodwill accounting treatment has been a subject of heated debate for a long time in many countries around the world. Changing to international accounting standards and settings was much discussed in Sweden. International Accounting Standard Board (IASB) issued Exposure Drafts, which were related to goodwill accounting treatment in 2002. In this thesis, two respondents groups’ positions, regarding the disclosure information on goodwill impairment test, and assumption are examined by studying comment letters that submitted to the IASB. It is suggested that the two groups lobbied the proposal because the new standard has economic consequences. The result shows that, as hypothesized, non-preparer group supported more than the preparer group for disclosing variety information on goodwill impairment test and assumption. Furthermore, it would be interesting to see what kind of arguments from two different groups, and how they argue for their positions. The result is both groups used IASB framework are based on useful arguments to support their positions at the same extent, although the objects behind the lobbying activities are different from two groups.