The purpose of this study was to examine differences in the changes in levels of differentiation, as measured by the Differentiation of Self Inventory (DSI) (Knauth & Skowron, 2004), that occurred among high school students who participated in a semester-long (n = 69) and year-long (n = 119) AFS (formerly known as American Field Service) program and a control group (n = 75) that did not study abroad. Gender of student and level of individualism of host country were also examined. The DSI full scale and four subscales: emotional reactivity, I position, emotional cutoff, and fusion with others were used to assess levels of differentiation. This study was a non-equivalent control group experimental pretest-posttest design. Pretest scores were used as the covariate in the posttest ANCOVA. Results revealed that female students who studied abroad for both one year and one semester experienced significant increases in levels of differentiation as measured by the DSI full scale versus female students who did not study abroad. There were no significant differences among males who studied abroad for one year, one semester or not at all. Additional results indicate a significant difference in changes in level of differentiation, as measured by the DSI full scale, between genders in the control group and the semester abroad group. Additional gender differences were revealed on the emotional reactivity and fusion with others subscales. Level of host country's individualism was not a significant factor. Results support previous literature which states that males and females engage in differing processes when forming their identity. Results also demonstrate that studying abroad is a meaningful life experience significant enough to assist females with increasing levels of differentiation. Additional results, a discussion of the results, limitations, and implications for practice and research are also provided. / Ph. D.

The main subject for this essay is how the possibility of recovery can be used as a resource in situations of high workload. The applicable law will be examined on the basis of the question what is the law in force at the possibility of recovery. The essay also touches the topic of delegation and what level of knowledge, competence and authority the managers have, to do the delegated work regarding work environment. The essay aims to investigate the new regulation AFS 2015: 4 which came into force on march 31 2016. This regulation is an effect of the high sickness rates that emerged in a survey conducted by the Work Environment Authority. According to the survey, the most common cause of sick leave among women is attributed to organizational and social factors. Employment law regulation in the form of the Work Environment Act and the regulations of the Work Environment Authority is processed to provide answers to the questions. Knowledge of stress and recovery are also given space in the essay. Furthermore, interviews were held as a part of a survey on selected businesses to examine how these companies work with the possibility of recovery. The survey also investigated how the companies work after implementation of the new regulation AFS 2015: 4 and the effects the regulation had on operations. All businesses have an over-representation of women. This selection was conscious because the paper has an overall gender perspective. The analysis concerns the legal research and empirical data processed in the paper to give answers to the questions. The Work Environment Act and the new regulation of AFS 2015: 4 can be concluded that the employer's health and safety responsibilities are far-reaching. Possibility of recovery given the fullest extent through breaks in the workplace. It is thus important that the employer ensures that the breaks are both scheduled and utilized. Whether the new regulation had any impact on sick leave, is in the current situation difficult to confirm. / Kandidatuppsatsens huvudämne är hur möjlighet till återhämtning kan användas som resurs vid hög arbetsbelastning. Gällande rätt kommer granskas utifrån frågeställningen vad gällande rätt är, vid möjlighet till återhämtning. Uppsatsen berör även ämnet delegering samt vad chefer har för kunskap, kompetens och befogenhet för att utföra ett delegerat arbetsmiljöarbete. Uppsatsen syftar till att utreda den nya föreskriften AFS 2015:4 som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften är en effekt av det höga sjuktal som framkommit i en undersökning utförd av arbetsmiljöverket. Enligt undersökningen kan den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor, härledas till organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsrättslig reglering i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter bearbetas för att ge svar till frågeställningarna. Kunskaper om stress och återhämtning ges även utrymme i uppsatsen. Vidare har en kartläggning gjorts på utvalda verksamheter för att granska hur dessa verksamheter arbetar med möjlighet till återhämtning. I kartläggningen utreds även hur verksamheterna arbetar efter implementeringen av den nya föreskriften AFS 2015:4 och vilka effekter föreskriften haft på verksamheterna. Samtliga verksamheter har en överrepresentation av kvinnor. Detta urval var medvetet då uppsatsen har ett övergripande genusperspektiv. Analysen berör den rättsutredning och empiri som bearbetats i uppsatsen för att ge svar på frågeställningarna. Genom Arbetsmiljölagen och den nya föreskriften AFS 2015:4 kan det konstateras att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är långtgående. Möjlighet till återhämtning ges i största utsträckning genom raster på arbetsplatserna. Det är således viktigt att arbetsgivaren säkerställer att rasterna är båda schemalagda samt utnyttjas. Huruvida den nya föreskriften haft någon påverkan på sjuktalen, är i dagsläget svårt att bekräfta.

Vortrag UNIX-Stammtisch 09/98

The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees. Current law and regulations will be examined together with the unique trial regarding the municipality of Krokom where an employee committed suicide after being bullied by his supervisor. It resulted in the two managers with responsibility for working environment were sentenced for crime. The conclusion is that the responsibility for preventing victimization and harassments are comprehensive. Agreements occur but the empirical study is showing it is rare in combination with victimization. However it is likely that unrecorded information tell another point of view and that women belong to the group that are the most affected one. During the past five years twelve percent of the Swedish population have been bullied by their colleagues or supervisors. Victimization and agreements are existing situations that have to be discussed and not hidden away due to the simplicity of paying employees to quit. / Huvudämnet  för  kandidatuppsatsen  är  kränkande  särbehandling  där  gällande  rätt  inom  ämnetkommer granskas utifrån en första frågeställning som rör arbetsgivares ansvar vid förekomsten av kränkningar på arbetsplatsen. Den andra frågeställningen behandlar utköp av anställda och framför allt de som utsatts för kränkande särbehandling samt vilka grupper av arbetstagare som eventuellt påverkas. Studien syftar till att skapa förståelse och klargörande inom gällande rätt, samt skapa insikt i arbetsgivares möjlighet att köpa ut arbetstagare genom att granska sådana åtgärder. Svensk reglering i form av bland annat Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ses över i kombination med internationell reglering på EU-nivå för att finna svar. Rättegången om Krokoms kommun där en mobbad socialsekreterare tog sitt liv, där arbetsmiljöbrott prövats i ett unikt mål, är tänkt att återkomma som en röd tråd uppsatsen igenom. Studien har kompletterats med empiriskt material där olika parter på arbetsmarknaden hörts i frågor om kränkande särbehandling och utköp av arbetstagare som utsatts för detta. Analysen berör bland annat den fakta som tyder på att kvinnor är den grupp som i högst grad anser sig mobbade och förmodligen köps ut i större utsträckning än män. Genom Krokomrättegången och lagrum så som Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det konstateras att arbetsgivares ansvar är mycket långtgående och att insatser krävs både förebyggande och aktivt mot kränkande särbehandling. En del arbetsgivare väljer istället att köpa ut arbetstagare. Det inträffar, men inte i så hög grad, kombinerat med kränkande särbehandling enligt det empiriska underlaget. Det är dock sannolikt att ett mörkertal förekommer och att överenskommelser görs i det tysta. Tolv procent av befolkningen uppger att de mobbats av sina arbetskamrater eller chefer under de senaste fem åren. Kränkande särbehandling förekommer och är ett ämne som är viktigt att belysa. Förhoppningen är att uppsatsen kan lyfta medvetenheten rörande de båda huvudämnenakränkande särbehandling och utköp.

Två företag inom verkstadsindustrin har önskemål att få hjälp med att ta fram ett stöddokument att använda i projektarbete där det idag generellt är fokus på prestanda och kostnadseffektivitet, ofta inom begränsade och snäva tidsramar. Arbetsmiljö som en faktor att ta med tidigt i projekten glöms lätt bort och uppfattas ibland som lite abstrakt och svårt att greppa av projektledare och övriga i projektgruppen. Syftet med examensarbetet är att fylla gapet mellan teori och praktisk verklighet vid utformning av nya eller förändrade arbetsplatser inom verkstadsindustrin. Målet är att ta fram en informativ checklista med stor tyngdpunkt på användbarhet som på ett självklart sätt kommer att användas i installations- och ombyggnadsprojekt. På längre sikt är målet att skapa ett naturligt samarbete mellan projektorganisation och produktionsorganisation samt företagshälsa. Checklistorna är utarbetade så att projektgruppen ska förstå problematiken om man inte tar hand om dessa arbetsmiljöfrågor. Inför varje frågeställning har litteratur granskats och en fördjupning inom ämnet för respektive faktor görs, erfarenheter från tidigare projekt samt vanliga problem i befintliga anläggningar har tagits om hand. Sammanvägningen av dessa erfarenheter och kunskap har sedan lett till ett antal kontrollfrågor med tillhörande råd. En enkätundersökning visade att det finns ett stort intresse för denna typ av rådgivande checklista och resultatet var övervägande positivt med några funderingar kring efterlevnad och vidare utveckling av dokumenten. De personer, intressenter, som deltagit i utvecklingen och utvärderingen av checklistorna menar att de är ett bra komplement till de dokument som används idag. Det finns goda förutsättningar att implementera en rådgivande checklista idag. Medvetenheten ökar bland personalen och få vill utsätta sig för ohälsa och olycksfall. Arbetet med checklistorna kommer fortsätta efter avslutat examensarbete i syfte att säkra efterlevnaden, utvecklingen samt känslan av ägandeskap. En viktig aspekt för att denna checklista ska hållas levande och utvecklas är att den förs in i företagens anskaffningsprocess och att efterlevnaden styrs därifrån. Sökord: arbetsmiljö, checklista, rådgivande, arbetsplats, lean, AFS. / Two companies in the manufacturing industry wishes to develop a supporting document to use in project work where there today is generally focused on performance and cost, often within limited and tight deadlines. Work environment as a factor to be considered early in the projects are easily forgotten and are sometimes perceived as a bit abstract and difficult to grasp by the project manager and other members of the project team. The aim of the degree project is to fill the gap between the theory and practical reality in the design of new or changed workplaces in the manufacturing industry. The goal of this thesis is to develop an informative checklist that will be obvious to use in the installation and renovation projects. In the longer term, the goal is to create a natural collaboration between the project and production organizations and also make the company health service more involved in these projects. The checklists are designed to bring the project team to understand the problem if we do not take care of working environmental issues. For each issue literature was reviewed, and a deeper knowledge for each factor was collected. Experiences from previous projects and common problems in existing facilities have also been taken care of. The balancing of these experiences and knowledge led to a number of questions with associated advice. A survey showed that there is a great interest for this kind of advisory checklist and the results were largely positive with some concerns about compliance and further development of the documents. The persons, stakeholders, who participated in the development and evaluation of the checklists says that they are a good complement to their documents they are using today. There are good opportunities to implement an advisory checklist today. Awareness is increasing among the staff and few wishes to expose themselves to illness and accidents. Work on the checklists will continue after completion of the degree project in order to ensure compliance, development and sense of ownership. An important aspect for this checklist to be kept alive and further developed is to implement it in the corporate acquisition process and that compliance will be controlled from there. Keywords: working environment, checklist, advisory, workplace, lean, AFS.

This essay takes its starting point in the fact that job strain, high demands in combination with low control, has an impact on the risk for employees to be afflicted to a cardiovascular disease. Therefore, the aim of the study is to examine what responsibilities the employer, through the regulation, is imposed to prevent the risk for unhealthy workload for employees. The study was made doable through the legal method that enables a combination of science and legislation and that is characterized of a free argumentation. The method has been complemented with a gender perspective, a physiological perspective and a European legal perspective. Used material is except regulations on the working environment, also literature and other relevant studies and also some statistic. The research question has been: In what ways are the employers obligations regulated in AFS 2015:4 to resist unhealthy workload and which support is the prescription given to the relevant paragraph’s in Arbetsmiljölagen (1977:1160)? To sum up the answer, the employer has an extensive responsibility to include, investigate and inform the employees about unhealthy workload. Trough the regulation AFS 2015:4 makes the regulation about workload in Arbetsmiljölagen (1977:1160) more clear.

Föreliggande studie hade ett kvantitativt tillvägagångssätt med utgångspunkt i författningen Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) som trädde i kraft i mars 2016. Syftet var att undersöka samband mellan organisatoriska samt sociala arbetsmiljöfaktorer och medarbetares psykiska ohälsa. Data från en medarbetarundersökning bearbetades genom en faktoranalys där nio faktorer identifierades. Därefter genomfördes en regressionsanalys och ett flertal moderationsanalyser. Resultatet visade att arbetssituation, hanterbar stress samt gemenskap och arbetsplats-kultur signifikant kunde förklara 49 % av psykisk ohälsa. Resultatet visade tendenser till förstärkta eller försvagade effekter på samband med psykisk ohälsa genom moderatorerna företagsledning och arbetssituation. Dessutom visade resultatet att samband med psykisk ohälsa genom stress kan förstärkas eller försvagas av moderatorerna gemenskap och arbetsplatskultur, konstruktiv konflikthantering och ledarskapskultur.

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Vortrag zur Inbetriebnahme des File- und Archivserversystems im Universitätsrechenzentrum der TU Chemnitz. Ausgehend von der Entwicklung der Filesystem-Kapazitäten wird das Betriebskonzept der neu beschafften Technik vorgestellt. Dieses Konzept basiert auf Migrationsverfahren, die in den Filesystem-Implementationen MR-AFS und SAM-FS enthalten sind.

Es werden Probleme der Langzeitarchivierung diskutiert, sowohl aus Anwendersicht als auch Betreibersicht. Konkret wird das Speicherungskonzept von MONARCH vorgestellt, mit dem versucht wird, die aufgeworfenen Probleme der Langzeitarchivierung zu loesen.