Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det interna materialflödet. Det kan ske med hjälp av affärssystem, vilka är komplexa och verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt affärssystem kan påverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med studien var att undersöka vilka verksamhetsförändringar som sker vid ett affärssystemsinförande och vilka förändringar som uppkommer i informations-, arbets- och materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som genereras ur affärssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan på materialflödet. Detta leder fram till en presentation av sju riktlinjer, som tillverkande företag bör ha i åtanke vid införande av affärssystem, för att effektivisera det interna materialflödet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där en fallstudie genomfördes på Tylö AB. Resultatet av studien visar att det är tre nyckelfaktorer som påverkar materialflödet i ett tillverkande företag, vilka är affärssystemet, grunddata och informationshantering. Affärssystemet kan ses som ett verktyg som skapar förutsättningar för att effektivisera verksamheten. Vidare framkommer det att korrekt grunddata är en förutsättning för att informationsflödet skall kunna påverka det interna materialflödet. Detta kan dock endast fungera till sin fulla potential genom arbetsflödet, vilket är länken mellan informations- och materialflödet.

Uppsatsen behandlar ämnet affärssystem och studerar systemet med utgångspunkt från vårdföretaget Carema Omsorg. Affärssystem är en typ av informationsteknologi som har till syfte att integrera informationsflödet i en organisation för att skapa högre effektivitet och sänka kostnaderna. Mötet mellan en organisation och affärssystemet kan vara en mycket komplex process som bidrar till både negativa och positiva upplevelser för företaget.   Syftet med studien är att undersöka hur Carema Omsorg upplever att affärssystemet har påverkat organisationen i förhållande till den teori som presenteras kring affärssystem som främst bygger på produktionsföretags erfarenheter av systemet. Problematiken ses utifrån att erfarenheter och kunskap om affärssystem främst bygger på produktionsföretagens upplevelser av affärssystemets påverkan på företaget.   Den teoretiska infallsvinkeln är främst utifrån Davenport och Markus & Tanis som har publicerat ett flertal ansedda artiklar angående affärssystem. Studien har genomförts genom en empirisk undersökning i form av intervjuer och en enkätundersökning. Den empiriska undersökningen har kompletterats med sekundärt material i form av Caremas årsredovisning 2008 och webbaserat material.     Den empiriska presentationen visar att Carema använder sig av flera system i sin affärssystemslösning som identifieras som en best-of-breed lösning. Det som prioriteras av företaget är att affärssystemet uppfyller en hög grad av systemanpassning medan en mindre viktig aspekt är graden av integration mellan de olika delsystemen. Den påverkan som systemet har i organisationen kan identifieras efter problem som uppstår i förhållande till medarbetarna och systemanvändning samt vinster utifrån effektiviserade arbetsprocesser och i form av stöd för företagets nyckelfördelar.    Resultatet av undersökningen mynnar ut i att många Caremas upplevelser av affärssystemet är svåra att koppla direkt till systemets påverkan, eftersom företaget har många systemlösningar som inte är fullt integrerade med varandra. Slutsats är att det finns en differens mellan Caremas uppfattning av ett affärssystem och den teori som presenteras om affärssystem.

Reservdelsinköparna på avdelningen Support & Services på Saab är utspridda på sex orter i Sverige med skilda verksamheter och affärer. Dessa skillnader påverkar de logistiska beslut som tas och ökar svårigheten att använda en gemensam lagerstyrningsstrategi. I Tannefors, vilket är den ort som har tydligast uttalad lagerstyrningsstrategi, grundar sig de största lagerstyrningsproblemen i att systemstödet som används vid den dagliga planeringen inte är användarvänligt. På de mindre orterna där Saabs inköpsverksamhet inte bedrivits lika länge består problemen till stor del av att en uttalad lagerstyrningsstrategi saknas vilket leder till brister i planering, ett kortsiktigt tankesätt och brådskande expressbeställningar. För att möta dessa utmaningar har denna studie utformat en gemensam lagerstyrningsstrategi för de två största inköpsorterna, Tannefors och Nyköping, vilka kan ligga till grund för att kunna utöka strategin till alla Support & Services inköpsorter. Lagerstyrningsstrategin utformades genom att först genomföra en dubbel ABC-klassificering av alla artiklar och sedan gruppera ihop de klasser som kan styras likartat samt bestämma en önskad servicenivå för respektive grupp. Baserat på den önskade servicenivån beräknades beställningspunkter och därefter rekommenderade orderkvantiteter baserade på artiklarnas ekonomiska orderkvantiteter. En metod med täcktidstak användes vid beräkning av rekommenderad orderkvantitet för att förhindra orimligt stora beställningar. Detta ansågs nödvändigt eftersom höga täcktider ökar risken för att lagerlokalerna blir fulla, artiklar försvinner på lagret och att artikeln blir oanvändbar om affären förändras. Saab Support & Services önskan är att ha en lagerstyrningsstrategi som håller en hög servicenivå mot kund vilket är i linje med deras affärsmodell. Detta visade sig vara komplext på grund av reservdelarnas karakteristiska egenskaper i form av låg frekvens och svårförutsägbara förbrukning. Vidare fanns svårigheter i form av osäkerhet i affärens livslängd samt faktumet att en saknad reservdel ofta skapar kostsamma expressfrakter för att förhindra att ett annars flygdugligt flygplan måste stå obrukbart i väntan på reservdelar. Då en väldigt liten del av artiklarna i studien stod för en stor del av antalet efterfrågade artiklar under de drygt två åren som affärssystemet IFS använts klassificerades endast dessa artiklar. Den slutsats som kan dras av detta är att endast en begränsad mängd artiklar behöver lagerstyras noggrant för att möjliggöra en relativt hög servicenivå men att en servicenivå uppemot 100 % blir väldigt kostsam då det totala antalet artiklar är oerhört stort. Utöver lagerstyrningsstrategin så har även ett planeringsverktyg utvecklats vilket tillhandahåller inköparna med information om bland annat historisk förbrukning, klassificering, beställningspunkt och rekommenderad orderkvantitet via affärssystemet. Processen med att utveckla verktyget inleddes med att kartlägga arbetsgången vid inköpsbeslut och utvärdera dagens systemstöd. Insamlad data analyserades därefter och en modell av verktyget togs fram innan ett fungerande planeringsverktyg slutligen utvecklades i form av en snabbrapport i affärssystemet. Verktyget bedöms vara en nödvändighet för att möjliggöra en övergång till användandet av beställningspunktssystem och då verktyget utformats i samarbete med slutanvändarna anses det vara väl anpassat för verksamheten. Det framtagna verktyget ökar användarvänligheten samtidigt som det bidrar till att öka transparensen inom organisationen och förenkla samarbetet mellan orterna. / The purchasers at Saab Support & Services are located at six different sites in Sweden. Diverse businesses throughout the sites affect the logistics process and increase the difficulty to use a shared strategy for inventory control. In Tannefors, which is the largest purchasing site the strategy for inventory control and logistics mindset is quite well developed and the largest problem is that the planning system isn’t considered to be user friendly. Remaining sites have poorly developed strategies for inventory control resulting in a negative impact on their businesses which can be seen in lack of planning, costly urgent freights and a short sighted mindset. To meet these challenges this study has developed a new strategy for inventory control for the two largest purchasing sites, Tannefors and Nyköping, which can function as a baseline if the strategy is to be expanded to the remaining purchasing sites. The process of developing a new inventory control strategy started with performing a classification of the studied spare parts and then combining the classes that can be controlled similarly into groups with a shared service level. Thereafter order points based on the determined service level where calculated for each article. Finally a recommended order quantity was calculated based on the articles economic order quantity. The study also incorporated the variable cover time into the quantity decision to ensure that the recommended quantities were reasonable and practically usable. Too large cover times increase the risk of the warehouses getting full, spares getting lost in the warehouses and the spare parts becoming useless due to a change of business. Saab Support & Services wishes to have a strategy for inventory control that has a high service level against customer, which is in line with the business model. Designing an appropriate strategy became complex due to the nature of the characteristics of spare parts such as low consumption and fortuitous frequency. Furthermore the decisions get even harder due to the insecurity of the business length and the fact that costly express freights often are required to prevent an otherwise air serviceable aircraft to stand by on ground in the wait for a spare part. Since a fraction of the spare parts accounted for a large amount of the requested articles only these parts were given a classification in the study. From this observation one can draw the conclusion that a relatively high service level can be attained by focusing on inventory control for just these classified parts. Although, achieving a service level of close to 100% would become very expensive due to the huge amount of spare parts. In addition to the strategy for inventory control a software tool showing among others historical data, classification, order point and recommended order quantity has been developed to aid the purchasers in the planning procedure. This process consisted of mapping up the decisions made in the current purchasing process to determine if a purchase is necessary and analysing the currently used software. An analysis of the results was performed and a model of the new system was constructed followed by development of the system as a quick report in the enterprise resource planning system.  The developed software tool is seen as necessary to enable a switch to an order point system. Since the tool has been developed in cooperation with the purchasers it´s considered to be well adapted to the business. The tool will increase usability as well as create transparency in the organisation and thereby facilitate cooperation between sites.

No description available.

Denna undersökning handlar om företags syn på utvärderingskriterier när de ska välja affärssystem. Utifrån litteraturen som behandlar ämnet utvärderingskriterier vid val av affärssystem framgår det att det finns många olika kriterier att se till då företag ska upphandla affärssystem. Syftet med vår undersökning är därför att kunna besvara frågan om vilka utvärderingskriterier som kan vara betydelsefulla för företag att se till under upphandlingen av affärssystem. Vi vill även se om det finns någon skillnad mellan olika företag och deras syn på utvärderingskriterier vid affärssystemsval. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning, då denna undersökningsmetod gör det möjligt att fördjupa sig i svaren från varje respondent. Respondenterna vi valt är personer som har god kunskap kring affärssystem och som har varit delaktiga i upphandlingar av ett nytt affärssystem. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som vi skapade utifrån den teoretiska referensramen. När empiridelen var färdigställd valde vi att analysera denna mot den insamlade teorin och detta mynnade sedan ut i en diskussion. I diskussionen redogör vi för de slutsatser som vi kom fram till samt reflektioner kring dessa. Slutsatserna av undersökningen visar att det finns skillnad mellan hur företag utvärderar affärssystem under upphandlingsprocessen, och vi kan även konstatera att vissa utvärderingskriterier är av högre betydelse än andra. Resultatet visar att funktionalitet, flexibilitet och anpassningsbarhet samt leverantör är de viktigaste utvärderingskriterierna att se till medan kostnad är det kriterium som hade minst betydelse och kunde bortses ifrån. Användarvänlighet och implementering var de utvärderingskriterier som skiljde sig mest åt mellan respondenterna i vår undersökning.

Företag runt om i världen genomför mängder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet. Involveringen av användarna ses som avgörande för att uppnå en lyckad driftssättning och därför ämnade denna studie att undersöka vilken syn har konsulterna på användarinvolvering i implementationsprocessen av affärssystem? Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp av sex konsulter från tre olika företag, i varierande storlekar, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen av användarinvolvering påvisade vissa negativa men främst positiva effekter, där användaracceptans kan ses som den viktigaste positiva aspekten. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som bland annat visar att konsulterna anser att användarna ska engageras i ett tidigt stadium av implementationsprocessen. Då det är svårt att involvera alla användare bör nyckelpersoner utses, som kan företräda företaget och i slutändan utbilda övriga användare. Sammantaget anser konsulterna att användarna måste involveras för att möjliggöra deras arbete vid implementationsprocessen av affärssystem.

Optimerade affärsprocesser kan vara av stor vikt i dagens affärsvärld och en orsak till att företag vill byta affärssystem för att bättre kunna hävda sig. Då dagens affärssystem som är uppbyggda av ett bästa sätt att utföra en affärsprocess, så verkar lyckan vara gjord. Men implementering av ett nytt affärssystem kan innebära en stor omställning och förändring i verksamheten, då införandet ofta innebär att företagets tidigare affärsprocesser får förändras för att passa affärssystemets. Det förekommer även att affärssystemets processer förändras för att passa de väl fungerande processer som finns inom företaget. Därför har denna studie haft för avsikt att undersöka hur har stödet till affärsprocesserna förändrats i och med bytet av affärssystem? Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp tre insatta personer från fallföretaget, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen visar på att det fallföretaget anger som orsak till bytet skiljer sig lite från den gängse normen enligt teorin, men det framkom även bitar som stämde överens med den teoretiska bakgrunden. Anpassningar och modifieringar har förekommit, för att förbättra och utveckla affärssystemets stöd, så att framtiden kan mötas med bättre möjligheter. Dock har inte allt blivit till det bättre utan några negativa aspekter har uppkommit genom bytet. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som visar att stödet har både blivit bättre och sämre i och med bytet av affärssystem och för att väga upp de negativa delarna behövs lösningar finnas på de problem som återstår, så att hela verksamheten får bättre stöd för sina affärsprocesser

Molntjänst är inget nytt begrepp men det är en trend som nu blivit mer aktuell än någonsin. Det har funnits olika typer av lagringstjänster via internet i över tio år men nu har trenden molntjänst blossat upp till att bli högaktuellt inom IT-branschen. För kunden innebär en molntjänst att de köper de funktioner eller tjänster som de har behov av via internet och leverantören hanterar administration och drift. Kunden behöver dessutom inte ha lika mycket hårdvara och programvara internt. Något som är aktuellt nu är att allt fler affärssystemsleverantörer börjar erbjuda sina kunder att lägga affärssystem i molnet. För kunderna innebär det att de inte behöver ha några egna servrar hos sig och de behöver inte hantera drift och installationer för det hanterar leverantören åt dem. Betalningsmodellen de molnbaserade affärssystemen har innebär att kunden betalar månadsvis, veckovis eller per användningstillfälle. Dessutom behöver de endast betala för antalet användare och antalet funktioner som de har i affärssystemet. Detta öppnar upp möjligheten för mindre företag som tidigare inte haft råd att investera i de mer sofistikerade systemen. Trots att det finns många fördelar med molnbaserade affärssystem råder det ändå en osäkerhet bland kunderna. De har många funderingar som de vill ha besvarade och om inte leverantören lyckas ge dem ett komplett svar är det inte säkert att de vågar investera i molnbaserade affärssystem. Att det finns en osäkerhet bland kunderna gjorde det intressant för oss att ta reda på vad affärssystemsleverantörer bör beakta när de ska börja leverera molnbaserade affärssystem. För att kunna ta reda på detta fick vi först utforma vår teoretiska undersökning för att ha det som underlag i utformandet av intervjufrågor till leverantörer av affärssystem. Vi ställde frågor som hjälpte oss att ta reda på vilka styrkor, svagheter, möjligheter och risker som de ser med molnbaserade affärssystem. Utifrån de intervjuerna utformade vi frågor till kunder som inte köper sina affärssystem via molnet idag för att ta reda på vad som krävs för att de ska investera i molnbaserade affärssystem. Vi har efter denna studie kunnat presentera de styrkor, svagheter, möjligheter och risker som leverantörer och kunder ser med molnbaserade affärssystem. Vi har tagit fram riktlinjer till vad leverantörer bör beakta när de ska börja leverera molnbaserade affärssystem till kunderna. / Program: Kandidatutbildning i informatik

<p>Att införskaffa ett nytt affärssystem är en stor investering för en organisation. Den höga komplexiteten av ett affärssystemprojekt samt de kostnader, både tidsmässiga och monetära, associerade med projektet gör att många företag undviker att påbörja ett affärssystemprojekt. För att underlätta för organisationer som vill införa ett nytt affärssystem finns det konsulter som kan hjälpa till under affärssystemsprojektets alla faser. Denna uppsats fokuserar på upphandlingsfasen och de framgångsfaktorer som bör beaktas under upphandlingsfasen av ett affärssystem. Uppsatsen tar hjälp av upphandlingskonsulten Medius AB för att identifiera och utvärdera framgångsfaktorer under upphandlingsfasen. Intervjuer utföres även med kunder till Medius AB för att få deras syn på upphandlingsfasen och viktiga framgångsfaktorer däri. Förutom framgångsfaktorer under upphandlingsfasen undersöker uppsatsen även motiven till att företag väljer att införskaffa affärssystem, de effekter som kunder till Medius AB förväntar sig av det nya affärssystemet. Studien visar att det finns framgångsfaktorer som kan sägas vara extra viktiga under just upphandlingsfasen och som bör beaktas för att affärssystemsprojektet ska lyckas. Dessutom visar studien att mätbara effekter av affärssystem såsom till exempel minskade produktionskostnader inte är orsaken till varför de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem. Det är istället omätbara effekter såsom ökad flexibilitet inom företaget och en ökad kundnöjdhet till produkt och service som är anledningar till att de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem.</p>

Sammanfattning Titel: Controllers användning av affärssystem vid utförande av deras arbetsuppgifter Ämne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hp Författare: Martina Svensson och Elin Wiberg  Handledare: Titti Eliasson  Nyckelord: Controller, affärssystem, integration mellan controller och affärssystem, stora företag.  Syfte: Syftet är att undersöka hur controllers använder affärssystem vid utförande av deras arbetsuppgifter. Genom att undersöka interaktionen mellan controllers och affärssystem i verksamheten vill vi ta reda på hur affärssystem används. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa ökad kunskap inom området som berör interaktionen mellan controllers och affärssystem, samt att ge läsaren djupare förståelse inom området.  Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudområde är interaktionen mellan controllers och affärssystem, för att kunna beskriva interaktionen har vi valt att först beskriva affärssystem och controllers var för sig. I huvudområdet kommer läsaren att få en teoretisk grund till förändring av controllers roll relaterat till omgivning och affärssystem, faktorer som gör att controllers använder affärssystem samt faktorer som gör att controllers inte använder affärssystem.  Metod: Vid utförande av vår studie valde vi att utgå ifrån en abduktiv ansats för att kunna sammanställa teorin och empirin parallellt så vi enbart tog med relevant teori i studien. Resultatet samlades in genom en kvalitativ forskningsmetod då vi utförde intervjuer med controllers på fyra stora företag. Intervjuerna har varit studiens primärkällor och vetenskapliga artiklar samt litteratur har varit våra sekundärkällor.  Empiri: Empirin har framställts genom fyra besöksintervjuer hos samtliga företag. Intervjuguiden är uppbyggd på samma sätt som den teoretiska referensramen för att skapa en röd tråd och underlätta för läsaren. Alla respondenter arbetar som controllers och har en viss relation till verksamhetens affärssystem.  Slutdiskussion: Den roll och arbetsuppgifter som controllern har i verksamheten kan avgöra hur mycket en controller använder affärssystem. Studien har även visat att affärssystem inte är ett optimalt stöd vid analysarbete, men däremot är affärssystem ett effektivt stöd vi transaktionshantering. Fristående system används främst av controllern vid utförande av sina arbetsuppgifter och Excel är ett vanligt förekommande verktyg. / Abstract Title: Controllers use of ERP system in the performance of their duties Study/class: Operational control, Bachelor thesis, 15 hp Authors: Martina Svensson and Elin Wiberg Supervisor: Titti Eliasson Keywords: Controller, ERP system, integration between controller and ERP system, large companies. Objective: The aim is to examine how controllers use ERP system in the performance of their duties. By examining the interaction between controllers and ERP system in the business, we want to find out how ERP system is used. The purpose of this paper is to acquire more knowledge in the area of interaction between controllers and ERP system, and to give the reader a deeper understanding in the area. Theoretical framework: The essay's main area is the interaction between the controller and ERP system, in order to describe the interaction we have chosen to describe ERP system and controllers separately at first. In the main, the reader will gain a theoretical basis for a change in controllers role related to the environment and ERP system, factors that can make controllers use ERP system and factors that can make controllers not use ERP system. Methods: In carrying out our study, we chose to rely on an abductive approach because we wanted to compile the theory and empirical data in parallel to only handle with relevant theory in the study. The results were gathered through a qualitative research, which we conducted by interviews with controllers at four large companies. The interviews were the study's primary sources and scholarly articles and books have been our secondary sources. Empiri: Empirical research has been obtained by four interviews with the companies. The interview guide is structured in the same way as the theoretical framework to create a red thread and the convenience of the reader. All respondents work as controllers and have some kind of relationship with the ERP system. Conclusion: The role of the controller in the business can determine how much controllers use the ERP system at their tasks. The study has also shown that ERP system is not an optimal support for analytical work, but the ERP system is an effective support in transaction processing. Standalone systems are primarily used by controllers in performing their duties where Excel is a widely used tool.