People with positive affect seem to have great advantages in life. Goal achievement, the main cause of well-being for all organisms, seem to be a typical trait of these people. The purpose of this study was to examine (i) what influences positive affect, (ii) the relation between positive affect and goal achievement, and (iii) characteristics of individuals with positive and negative affect. Five individuals with self-rated positive affect and two with negative were interviewed. The responses were classified in fifteen themes. Results showed that positive and negative individuals differed regarding over life time personality type; level of energy, a secure childhood; the base of self-esteem, and attitude. Depending on attitude the informants considered themselves self-fulfilled or not. The factors determining positive affect is in agreement with Lyubomirsky´s theory of primary factors for chronic happiness level. In conclusion, primarily a secure childhood seem to have a significant impact on self-esteem and self-fulfilment, which is the core factor of well-being.

No description available.

Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frågor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen på kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi. Mitt arbete behandlar frågan om varför människans förmåga att uppleva affekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhälle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus på den yttre representationen. I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna fråga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ”somaestetik”. Min metod är att sätta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnär, Pipilotti Rist, och hennes sätt att arbeta med den intuitiva varseblivningen. Genom att belysa hennes verk: Gravity, Be My Friend och Sip My Ocean utifrån min egen upplevelse och via tolkandet av två böcker: Pipilotti Rist Grattis! och Pipilotti Rist vilka även innehåller hennes egna intentionsbeskrivningar av hennes verk: Open My Glade, belyser jag frågan hur hon med sina drömlika videoinstallationer utforskar kroppen, våra ritualer och tabun. Mitt gestaltningsarbete är ett försök att i samarbete med dansare undersöka den intuitiva varseblivningen ur ett somaestetiskt perspektiv. I min inledning vill jag skildra min egen konstupplevelse av Pipilotti Rists verk: Gravity, Be My Friend på Magasin 3 i Stockholm våren 2007. Uppsatsen består sedan av en del där jag försöker tolka den pragmatiske filosofen Richard Shustermans böcker Performing Live och Pragmatic Aesthetics. Jag definierar estetiken som begrepp och preciserar vad som menas med somaestetik, dess syfte och innehåll. Utifrån Shustermans resonemang beskriver jag sedan fenomen inom samhället som bidragit till att fragmentarisera den moderna människans upplevelse och utarma affektens betydelse. Enligt honom utgör ”dikotomier”, som den traditionella uppdelningen mellan kropp och själ med premiering av den själsligt/andliga aspekten, dominerande faktorer i vår moderna tid inom många områden, som konst, filosofi, sociologi, religion och politik men som vi nu verkar stå inför en uppgörelse med. Med detta som utgångspunkt diskuterar jag sedan videokonst producerad av Pipilotti Rist utifrån min tolkning av två böcker: Pipilotti Rist samt Pipilotti Rist Grattis! Min analys och slutdiskussion är ett försök att definiera eventuella beröringspunkter mellan somaestetik och samtida medierad konst representerad av Rist, samt ställa frågor kring konstens roll i framtiden. / <p>BI/Konst</p>

Syftet med studien var att verifiera sambandet mellan personlighetsdrag, affekt och emotionsreglering. Det undersöktes om hur specifika personlighetsdrag kan predicera användning av emotionsreglering. Utgångspunkten var tidigare forskning som visar korrelationer mellan dessa tre variabler. Undersökningen utfördes online och sammanlagt deltog 47 personer. Extraversion i sig visade sig kunna predicera både användning av Omvärdering och upplevelse av positiv affekt, medan Neuroticism bara verkar kunna predicera negativ affekt. Multipelregressionsanalysen visade att Öppenhet och Vänlighet leder till ökning användning av Omvärdering. Ökningen i Öppenhet var också relaterad till ökning av positiv affekt, samtidigt som Extraversion var relaterad till minskad användning av Supression.  Utöver det hittades positiva korrelationer mellan Supression och negativ affekt samt Omvärdering och positiv affekt, och negativt samband med vice versa.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt. Skammen är en betydande affekt i den sociala interaktionen som reglerar distansen mellan individer. Resultatet tyder på att skam är en vanligt förekommande känsla hos anorektiker. Anorektikern upplever skam när hon äter, när hon oroar sina föräldrar, när hon värderar sig själv negativt samt inför den egna kroppen. För att hantera skammen är undvikande, tillbakadragande och attackering av självet tydliga beteenden.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt. Skammen är en betydande affekt i den sociala interaktionen som reglerar distansen mellan individer. Resultatet tyder på att skam är en vanligt förekommande känsla hos anorektiker. Anorektikern upplever skam när hon äter, när hon oroar sina föräldrar, när hon värderar sig själv negativt samt inför den egna kroppen. För att hantera skammen är undvikande, tillbakadragande och attackering av självet tydliga beteenden.

A paranoid and shameful reading of Inger Christensens novel Azorno.The contagious feelings of paranoia and shame played a vital part in my first reading of the novel Azorno, written by the Danish poet Inger Christensen. In this essay, I’m letting those emotions direct the ‘understanding’ and analysis of the novel. In earlier research the focus has been to comprehend what the novel ‘really is about’, and even though it has been mentioned that the form probably is a way to make the reader a visible constructer of  the novel’s ‘meaning’ the understanding has never been created by the affects that occurs during the reading. In doing so, I mean, a new and more subversive ‘understanding’  of Azorno is possible. Azornos is a quite peculiar novel which form builds upon an ambivalence, where the reader never can distinguish true from false, fiction from reality. This ambivalence is caused through the change of narrator that takes place in each chapter. The Chapters are first shaped as letters, where four women discuss who is the one that really knows Azorno, and then as notes, that seem to come from a diary and concerns the writing of a novel. The uncertainty increases when the earlier narrator is accused by the next one of being a liar, something that happens in every letter. In the notes the first narrator is told to be the pseudonym of the next one and so it continues. Thus the reader get the feeling of not knowing who the true narrator is – or if there is one. The accusations of lying and the paranoid attitude are contagious to the reader who gets the feeling that the text and its narrators are not to be trusted. Another affect shaping the text is shame, caused by the text’s seductiveness. The reader is held in the violence of the text by constantly searching for the truth but also repeatedly being deprived the delightful taste of it. At the same time, the reader is also starting to shamefully enjoy the feeling of being fooled by the text. In the article, I will use the theory of paranoia offered by Eve Kosofsky Sedgwick. Sedgwick understands paranoia as nothing different from knowledge per se and as a feeling that, when it’s shared, can be a useful in theories aiming to understand and deconstruct power. The positive consequences of acknowledging paranoia while reading is according to Sedgwick understood as something that, if it is taken seriously,  also can be a way to move towards possibilities and reparation. By embracing the strong and negative feeling of paranoia, the reader, I argue, has the opportunity to, together with the text, construct another narrative about the seducer Azorno – which is the name of the main character of the novel– and, the perhaps five, women who might be his mistresses.  When adding the acknowledgment of shame and using the theory of shame as a emotional power of keeping ’things in it’s ”right” place’, but also a feeling that – if it is shared – can work in opposite direction, since shame seen as a important experience also can make normative ideas visible. By admitting and sharing the shame sensed during the reading of Azorno, normative ideas regarding the relationship between the reader and the text, as well as standard ideas about mistresses and seducers, becomes visible and therefore also brought to a possible change. Thus, in the ending of the novel a new affect – more exultant – is achieved in the relationship between the reader and Azorno.

Univ., Diss.--Osnabrück, 2006.

Univ., Habil.-Schr.--Innsbruck, 2004.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2006