Syftet med vårt examensarbete är att diskutera och förtydliga begreppet attityd med koppling till matematik i årskurs 2 och 3. Vi gör det för att förtydliga att begreppet attityd består av olika konstrukter som skär in i begreppet och kan därför inte benämnas som ett enskilt begrepp. Vi har undersökt elevers attityder till matematik med hjälp av en kvantitativ metod i form av enkäter. Utifrån den forskning vi har granskat så har den positiva attityden mot matematik visat på en tilltalande uppåtgående kurva i årskurs 2–3. Vi har tagit stöd i teoretiska ramar som grundar sig i ABC-modellen, theory of motivation samt självbestämningsteorin. Resultatet i vår studie pekar mot att eleverna uttrycker sig ha en positiv attityd både vad gäller synen på matematik, aritmetik och matematik i jämförelse med andra skolämnen.

This master thesis comprises an assemblage theoretical approach to a Viking Age burial mound. Traditionally assemblages in archaeology are static and homogenous arrangements. Recent research though looks to assemblages as constantly transforming and in flux. These vibrant matters consistent of different components neatly tucked together and intertwined always becoming and changing at the same time. With this approach of assemblage theory to a material of the burial mound “Gullhögen” the main focus will be to recognize which possibilities and what restrictions this kind of perspective has to offer to burial archaeology. Also, the aim of this study is to try and see how relations can become when human and non-human entities interact with the mound. Also, how the mounds inner and outer burial forms effect can have caused an affect in the past and still causes an affect today. This is done through different examples and a case study. With support in earlier interpretations it is argued here what the assemblage theoretical approach “intrinsic assemblage” has to offer in ways of a more vivid and nuanced way to interpret the burial mound and its monumentality as an arrangement with its own intentions and true capabilities to affect its surroundings and the humans and non-humans entities that interact with it.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om lågaffektivt bemötande i fritidshemmet. Hur uppfattar fritidslärarna att arbeta med ett lågaffektivt bemötande i fritidshemmet? Vilka möjligheter och utmaningar finns enligt fritidslärarna med lågaffektivt bemötande? Studien bygger på kvalitativ metod och har sin grund i semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. För att få med fler fritidslärares uppfattningar om metoden tillämpades även ett frågeformulär. Intervjuerna och frågeformuläret genomfördes med fem fritidslärare som är verksamma i fyra olika kommuner. Urvalet skedde genom ett godtyckligt urval med två urvalskriterier att respondenten måste vara utbildad lärare i fritidshem eller inneha en utbildning som anses likvärdig och att hen måste arbeta eller ha arbetat med metoden lågaffektivt bemötande. I resultatet framkommer det att fritidslärare som använder sig utav metoden upplever metoden som en bidragande faktor till en bra stämning i gruppen. Fritidslärarna är eniga om att metoden har varit bra när det gäller att bygga relationer till eleverna. Metoden har varit ett stöd i att möta eleverna där de är. Resultatet lyfter även vikten av en samsyn i arbetslaget och att det finns möjlighet för vägledning i användandet i metoden. Vidare trycker fritidslärarna på betydelsen av fortbildning och vidare forskning i användandet av metoden i skola och fritidshem.

No description available.

Många spel idag innehåller adaptiv musik, alltså musik som anpassas utefter spelmotoriska variabler. En nackdel med mänskligt skapad adaptiv musik är att den i grunden baseras på linjärt musikaliskt material som sedan anpassas till ett ickelinjärt format. Med algoritmiskt genererad adaptiv musik kan nytt musikaliskt material genereras i realtid utefter algoritmiska parametrar och regelsystem, vars fortsatta spridning kan innebära både funktionella, estetiska och samhälleliga implikationer. Denna studie behandlar affektiva skillnader i mänskligt skapad- och algoritmiskt genererad adaptiv musik. En spelartefakt skapades i Unity och sammanslöts med adaptiva musiksystem genom FMOD, och genom Max via OSC-protokoll,varefter en studie baserad på blandad metod genomfördes där 8 deltagare fick spela igenom spelartefakten i vilken deras upplevda affekt av de ovanstående adaptiva musikformerna jämfördes. Resultaten indikerade en preferens för den mänskligt skapade adaptiva musiken.Framtida arbete bör fokusera på att utveckla den generativa musikens funktionalitet till förmån för områdets utveckling och utökade applikationsmöjligheter

Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieelever uttrycker motivation, både allmänt för matematik och för matematiska textuppgifter. Forskningsfrågorna behandlade vilka typer av motivation eleverna uttrycker gällande de två områdena, samt om det finns kopplingar däremellan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 11 elever i årskurs ett på två gymnasieskolor. Motivationen mättes genom att fastställa dess valens samt identifiera motivationsindikatorer som kategoriserades i ett tidigare framtaget ramverk med primärindelningen inre respektive yttre motivation. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt, huvudsakligen med tematisk analysmetod.  Det övergripande resultatet visade en positiv inställning till matematikämnet och en övervikt för yttre motivation. Däremot var den övergripande inställningen till textuppgifter i det närmaste genomgående negativ eller neutral och motivationen präglades av yttre motivation. Inslaget av negativa motivationsindikatorer var stort. Textuppgifter med frihet i val av lösningsstrategi uppfattades generellt negativt och många elever uppfattade inte textuppgifters ämnesinnehåll som viktigt eller motiverande. En ny typ av externt utåtriktad motivation identifierades för textuppgifter som handlar om att eleven uttrycker motivation genom att utgå från andras perspektiv, lärarens eller kamraters, vilket föranledde införande av två nya kategorier i ramverket. Inga säkra slutsatser har kunnat dras kring kopplingar mellan den allmänna matematikmotivation och motivation för textuppgifter.

I skolan möter ofta pedagoger utåtagerande elever där pedagogernas kompetens sätts på prov. Studien behandlar intervjupersonernas berättelser om utåtagerande elever och pedagogers diskurs utifrån forskning. De frågeställningar vi har nyttjat har strävat efter svar utifrån vårt syfte. Syfte med denna studie är att ta del av olika lärares (intervjupersonerna) berättelser om hur de arbetar med och bemöter utåtagerande elever. Våra frågeställningar belyser intervjupersonernas diskurser om utåtagerande elever och där tar vi del av intervjupersonernas variationer och deras arbete med utåtagerande elever. I vår forskningsbakgrund klarlägger vi definition av begreppet utåtagerande elever, vi klarlägger även olika förhållningssätt, pedagogers diskurs om etiketter, omgivning och strategier. Bakgrunden visar också att det finns problematik inom universitetsutbildning som berör klassrumshantering. Vi genomförde intervjuerna på var sitt håll, intervjuerna har gjorts med sju olika lärare på tre olika skolor i två olika regioner i Sverige. Genom transkribering på var sitt håll av de semistrukturerade intervjuer som gjorts fick vi ett rikt material som kunde analyseras. Analysmetoden vi använde oss av är hermeneutisk och relationskompetens för att lättare förstå materialet av intervjuerna. Detta gjordes i gemensamt samarbete över internet. Det finns en risk att de höga kraven som ofta ställs på eleverna kan orsaka stress och i det ledet kan eleverna hamna i affekt. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar att de använder olika förhållningssätt som används för att bemöta och arbeta med utåtagerande elever. Vi uppfattar att lärarna bemöter utåtagerande elever med strategier som är individanpassade. Vi uppfattar även att lärarna lägger ner mycket av sin tid på att skapa goda relationer mellan eleverna och deras vårdnadshavare tidigt i deras skolgång. Vi använder oss av begreppet inkludering i inledningen av studien, då detta är en stor del av skolans ansvarsområde. / <p>2020-04-02</p>

Gegenstand der Arbeit: Die Erinnerung an die eigene Sterblichkeit – das exklusive Bewusstsein des Menschen als selbstreflexives Lebewesen an die Endlichkeit des eigenen Lebens – ist für ihn ein Aspekt, der aufgrund seines biologisch begründeten Selbsterhaltungstriebs ein hohes Angstpotential in sich birgt. Es beeinflusst uns zumindest implizit in vielfältiger Weise. Insbesondere durch die Medien werden wir häufig mit der eigenen Vergänglichkeit konfrontiert und dennoch scheinen wir nicht in ständiger Angst oder Panik zu leben, was zu der Frage führt: Wie gelingt uns das? Hier bietet die Terror Management Theorie von Solomon, Greenberg und Pyszczynski (1991) einen interessanten und mittlerweile breit erforschten Erklärungsansatz, der sozialpsychologische und evolutionspsychologische Erkenntnisse zu einer integrativen und funktionalen Theorie vereint, in deren Kern die eigene Kultur und deren akzeptierte Mitgliedschaft als Angstpuffer fungieren und die Stärkung der eigenen kulturellen Weltsicht (bzw. Abwertung fremder kultureller Sichten) als Bewältigungsmechanismus funktioniert. Obwohl die Theorie von Terror und Angst ausgeht, misslang bisher in der Terror Management Forschung der Nachweis eines systematischen Einflusses von Befindlichkeiten oder Affekten. Aber welche – wenn auch implizit wirkende – Rolle spielen Affekte im Terror Management Prozess? Dieser Frage widmet sich die vorliegende Arbeit und versucht eine systematische Antwort, indem sie die impliziten affektiven Prozesse durch eine multimethodal angelegte Untersuchung genauer analysiert. Hinzugezogen wird in diesem Zusammenhang außerdem das Persönlichkeitskonstrukt der Persönlichkeits- System- Interaktions- Theorie (PSI- Theorie) von Kuhl (1981). Untersuchungsdesign: Die Überprüfung der Hypothesen erfolgt über Varianzanalysen in einem experimentellen Design mit einer Stichprobe von 138 Personen im Alter von 18 bis 79 Jahren. Methode: Die Hypothesen werden über einen multimethodalen Ansatz geprüft. Neben der klassischen Überprüfung des Mortalitätssalienz- Effekts werden hierzu über verschiedene Parameter neben der expliziten Ebene auch implizite affektive Reaktionen erfasst. In diesem Zusammenhang werden psychophysiologische Reaktionen über das Objective Emotional Assessment (OEA, Boucsein, Schaefer, Schwerdtfeger, Busch & Eisfeld, 1999) erfasst und implizit- kognitive Reaktionen über den Implicit Positive and Negative Affect Test (IPANAT, Quirin, Kazén & Kuhl, 2009). Ergebnisse: Im Ergebnis der vorliegenden Untersuchung zeigte sich, dass zwar dem klassischen Mortalitätssalienz- Effekt erhöhter Fremdgruppenabwertungstendenz klar entsprochen wird (p= 0,00), der Affekt jedoch – wie zunächst vermutet – keine bedeutsame Rolle zu spielen scheint. Weder auf kognitiver noch auf physiologischer Ebene ergaben sich in der Experimentalgruppe signifikant erhöhte negative Befindlichkeiten (ps > 0,21). Schlussfolgerung: Ausgehend vom Untersuchungsergebnis werden ein stärker kognitiv orientierter Erklärungsansatz der Terror Management Prozesse unter Hinzuziehung des Einflusses prospektiver Handlungsorientierung sowie Implikationen für weitere Forschungsvorhaben diskutiert.

Denna kvalitativa studie undersöker förskollärarnas åsikter och erfarenheter av affekt och affektsituationer samt deras syn på det stöd de erhåller från verksamheten för att effektivt bemöta barn i affekt. Genom semistrukturerade intervjuer har åsikter, strategier och uppfattningar samlats in från erfarna förskollärare. Analysen av datamaterialet syftar till att ge en djupare förståelse för förskollärarnas perspektiv kring affekt och bemötande av barn i affekt, samt deras uppfattning om stödet från verksamheten. Resultaten förväntas bidra till diskussionen om förbättringar av stöd och resurser för att främja en effektiv hantering av barn i affekt. Genom att belysa förskollärarnas erfarenheter och perspektiv kan studien öka medvetenheten och kunskapen om bemötandet av barn i affekt, vilket i sin tur kan leda till utveckling av arbetsmetoder och stöd inom förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att undersöka vilket arbetsansvar förskolans ledning har i förhållande till utagerande barn. Ofta fokuserar forskning på att analysera barns beteende och se över förhållningssätt. Jag vill istället se över hur rektorer arbetar och vilka resurser man kan erbjuda utagerande barn. För att genomföra undersökningen så intervjuades tio rektorer inom kommunen och en specialpedagog. Den teoretiska grunden består av begreppet KASAM och Tomkins affektteori. Dessa erbjuder en djupare förståelse för vår affektpåverkan i arbete med barn, samt hur människor förstår, hanterar och engagerar i olika situationer. I studien framkom det att rektorn är den som är längst ifrån i arbetet med utagerande barn, men det är de som har det yttersta ansvaret. Befintliga resurser för utagerande barn är främst den befintliga personalen i förskolan och en diagnos påverkar inte resurstillgångar.