The essay aims at presenting how Swedish and Turkish media, in the light of Douglas M. McLeod's "Protest paradigm", covered the victory and defeat of Muslim Brotherhood between June 2012 and July 2013. To achieve this, I have applied discursive text- and semiotic image analysis on eight specific online articles from Dagens Nyheter, Aftonbladet, Zaman and Milliyet. The results show that the selected material do not live up to the absolute potential of protest coverage.

Både fetma och ätstörningar klassificeras som viktrelaterade tillstånd som har förknippats med ökad risk för olika hälsoåkommor. En skillnad sinsemellan är dock statusen på de kroppar som respektive tillstånd associeras till, där övervikt stigmatiseras medan smalhet tvärtom idealiseras. Vidare är nyhetsmedia en institution i vårt samhälle som både eftersträvar objektivitet samt har en informerande funktion, och bör därmed idealt sätt inte reproducera ovanstående. Det är även i detta spänningsfält som denna uppsats tar avstamp, mer specifikt genom att undersöka hur fetma och ätstörningar representeras i totalt 8 artiklar från online-versionen av Aftonbladet. Frågeställningarna är mer specifikt ”Hur konstrueras fetma och ätstörningar i 8 artiklar från Aftonbladet” samt ”Vilka värderingar går att utläsa om människor med tillstånden i artiklarna?”. Dessa besvaras med hjälp av framing som teoretiskt verktyg - där ett särskilt fokus placeras på hur artiklarna inramar tillstånden i relation till ansvar, närhet och moral - samt kritisk diskursanalys som metod, vilket möjliggör ett maktperspektiv i analysen. Efter avslutad analys har även svar på dessa frågor utkristalliserats. Resultatet påvisar hur fetma och ätstörningar på flera sätt konstrueras på motsatt sätt i de undersökta artiklarna, där konstruktionen av fetma upprättar en distans till enskilda individer och erbjuder en huvudsaklig medicinsk läsning av tillståndet, medan ätstörningar tvärtom etablerar en närhet till specifika personer, medan en distans till ätstörningar som sjukdom upprättas. Detta kommer även till uttryck i de värderingar som går att utläsa i artiklarna, där det uttrycks negativa värderingar om människor med fetma, medan ätstörningar istället associeras med nästintill positiva värderingar. Sammantaget kan en säga att artiklarna om fetma skapar en negativ bild av både tillståndet och människor med tillståndet, medan artiklarna om ätstörningar istället skapar empati för enskilda personer, men däremot förringar allvarligheten i den faktiska sjukdomen.

This essay’s purpose is to investigate how the swedish media portrayed the swedish summer drought of 2018. With a quantitative content analysis focusing on two newspapers, one regional and one national, this essay answers how the drought of 2018 was portrayed from a local and national perspective, from a framing and environmental theoretical perspective. But also to what extent the newspapers connected the drought and global climate change and what voices that were emphasized in the texts concerning the drought of 2018.   This study shows that the swedish drought 2018 was portrayed with “straight” news reporting in both regional and local newspapers. The articles did rarely contain any sort of conflict and the actors in the articles were dominated by authorities and businessmen. The head consequence of the drought in both of the newspapers was the environment. Although, it was rarely connected with climate changes. In 90 percent of the local press-articles the climate change was not mentioned. Those times when the drought was connected with climate change, in both newspapers, it was in debate articles, often written by a journalist.

The aim of this study was to examine how the biggest newspaper in Sweden, Aftonbladet, represent female and male football. The question examined was: How has the representation of the Swedish SM-winners in men vs women's football changed over the last decade?   We made a discourse analysis of 16 news articles from two different time periods.   The results show that female football players and the female football game are marginalized in the newspaper compared to the representation of male football and male football players. Women´s victory is given less attention, making their achievement look minor and easier to reach. Instead journalists more often have a tendency to focus on external things, such as individual’s future, money and the team’s or player’s next tasks. It is also often men, coaches or chairman, who are chosen to speak in articles about female football.   We could also see that the representation of men does not differentiate significantly today compared to ten years ago. The way to write about male football feels ideal and contains more components that encourage reading. The articles are more in-depth, focus more on the performance and more often put the achievement into a perspective to emphasize the victory. We have seen that sports journalism has taken steps to reach more gender equality, but also noted that there are more steps to take.

No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: <em>Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009?</em> Andra relevanta underfrågor har varit: <em>Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer?</em> En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder. Underlaget för studien utgörs av sex löpsedlar och artiklar i form av hälsolarm som publicerats i Aftonbladet och Expressen under år 2009. De respektive tidningarna representeras således av tre löpsedlar och artiklar vardera. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är teorier om journalistik med fokus på sanning, källkritik, nyhetsvärderingar och tabloidpress. I en mindre skala berör även den teoretiska ramen relationen mellan journalistik och forskning samt teorier om hur människor tar till sig hälsolarm från massmedia.  Det rör sig om en kvalitativ studie och den metodologiska ansatsen utgörs främst av den kritiska diskursanalysen där det textbaserade materialet analyseras på en makro- och mikrostrukturell nivå. I en mindre utsträckning analyseras även artiklarnas tillhörande bilder och då tillämpas den semiotiska tolkningsmetoden. Det sammanfattade resultatet visade att samtliga hälsolarm gestaltades av en individuell sjukdomsberättelse och personifieringen var således ett genomgående faktum i alla artiklar. De drabbade personerna är således i fokus då de figurerar i både text och bild. Artiklarnas källor är främst expertpersoner i form av läkare och professorer, vilka citeras flitigt i artiklarna. Resultatet visade även att hälsolarmen har ett alarmerande tilltal men artiklarna hänvisar i regel inte till några forskningsrapporter som rättfärdigar det budskapet. Undersökningen visar således att det i dessa fall är tidningen själv som larmar, inte forskningen.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och definiera vilka kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen, samt om tidningarna skiljer sig åt i sportrapporteringen. Vidare vill vi analysera sportartiklarna med utgångspunkt i professor Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel samt professorerna Altheide och Snows medielogik för att ta reda på om det finns ytterligare kriterier som kännetecknar en sportnyhet. Målsättningen är att ta fram en egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik.</p><p>Denna uppsats är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av ett kodschema med frågor som bygger på tidigare teorier och forskning. Empirin grundades i en undersökning av 380 artiklar på Aftonbladet och Expressens sportsidor. Resultaten visar att det inte är någon större skillnad mellan analysenheternas sätt att hantera nyhetsartiklar på sportsidorna. De mest framträdande kriterierna för att en nyhet ska få störst uppmärksamhet är att nyheten ska vara personorienterad, handla om en man, helst en elitperson, som utövar en lagidrott på landslagsnivå och är aktiv i Sverige.</p><p> </p>

<p>On September 10th 2003 the Swedish foreign minister Anna Lindh was brutally murdered in a shopping mall in central Stockholm. An intense police pursuit was initiated immediately and shortly after, a man who later proved to be innocent was portrayed as the murderer in the Swedish media. The main purpose of this essay was to examine how the suspect and the police were described in the evening newspaper Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter. Do the descriptions differ in any way? A total of fifteen texts were examined, eight articles from Aftonbladet and seven from Dagens Nyheter. The method we used were critical discourse analysis, with focus on theories like media logic and representation. The result showed that both DN and Aftonbladet used dramaturgical methods as intensification and polarization in their reporting. Both papers also engaged in an extensive description of the 35-year-old's personal history and payed little or no mean to press ethics, in terms of personal integrity. A fact that could indicate the growing convergence between evening and morning press.</p>

<p><p>This survey's main purpose is to highlight how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter writes and describes four different school shootings. We wanted to find out if there is a general pattern of how school shootings are reported by the media. Two of the shootings occured in USA, Columbine and Virginia Tech, and two in Finland, Kauhajoki and Jokela. The analysis aims at three areas: the whole event, the perpetrator and the victim.</p><p> </p><p>We have used a qualitative content analysis with a semiotic model to examine the articles in the survey. The theories in the study is based upon views on social constructionism, media logic, stereotypization, representation, morale panic/media panic and media events. With the foundation of our chosen theories we have seen a certain amount of articles that is slightly perfunctory and you can tell a template have been layed upon many articles.</p><p> </p><p>One of our conclusions from our survey is that Aftonbladet is a more frequent user of indecent and powerful metaphores and metonymies than Dagens Nyheter. For example is the term bloodbath used a couple of times by Aftonbladet but not by Dagens Nyheter. We have also found out that the perpetrator is generally described as a stereotype when his bad qualities are strenghten and his good qualities are ironed out.</p></p>