Det mest sedda sportprogrammet år 2014 var herrarnas final i fotbolls-VM som hade 2,8 miljoner tv-tittare (MMS, 2014). Inte långt därefter, återfinns finalen i herrarnas OS-ishockey, som sågs av 2,3 miljoner tittare (a.a.) Med detta i beaktande kan vi konstatera att sport och framför allt ishockey och fotboll är väldigt populärt i Sverige. Problemet vi ser med nyhetsrapporteringen idag är att det kan upplevas som att medierna i rapporteringen av sport till stor del fokuserar på herrsport och manliga huvudpersoner. Syftet med vår studie är att undersöka hur sporterna ishockey och fotboll, med särskilt fokus på könsskillnader, gestaltades i Sportbladet och Sundsvalls Tidning under 2012/2013. För att svara på vårt syfte och frågeställningar har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys, där vi har undersökt nämnda medier och med hjälp av ett kodschema kodat de analysenheter vi använt oss av, vilket har varit artiklar som handlar om fotboll och ishockey. Resultatet visar på att de undersökta medierna främst rapporterar om män, samt att det rapporterades mer om fotboll än ishockey. Det resultatet också visade var att majoriteten av artiklarna var positivt vinklade.

I vår uppsats har vi undersökt hur medierapporteringen av dokusåpan Paradise Hotel har förändrats under tidsperioden 2005 till 2014. Vi har gjort detta genom att undersöka medierapporteringen över tid och jämfört Aftonbladets och Expressens pappersartiklar från de valda åren med varandra. De konkreta frågor som ställts till artiklarna är "hur har rubrikerna förändrats?", "vilken vinkling har artiklarna?", "hur beskrivs deltagarna?" samt "vilken sorts personer rapporteras det om mest?". Eftersom vår studie handlar om en förändrad medierapportering av en dokusåpa så kan den ses som ett fall av kvällspressens nöjesrapportering. Det vi har kommit fram till genom att studera de valda artiklarna är att de artiklar som publiceras i Aftonbladets och Expressens pappersupplagor som uppmärksammar Paradise Hotel i dag inte vinklas hårdare nu. Samtidigt har vi sett en förändring där media har gått från att beskriva programmet som något skandalomsusat till en mjukare beskrivning där negativa epitet som "sexsåpa" i lika hög grad som tidigare inte används i tidningsartiklar om programmet . Rapporteringens fokus har också flyttat från konflikter och bråk deltagarna emellan till sex, relationer och deltagarnas privatliv. Således gestaltas såväl programmet som dess deltagare på ett annorlunda sätt idag än vad de gjordes år 2005, dock nödvändigtvis inte hårdare

<p>Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.</p>

Problemformulering och syfte Medierapporteringen kring det amerikanska valet år 2016 har varit enorm i USA såväl som i Sverige. När media rapporterar och skildrar händelser görs en gestaltning. I och med det faktum att världen är obegränsad och mediernas format är begränsat får således all rapportering en viss gestaltning. Gestaltningar har en stor påverkan på mottagaren och kan exempelvis göra att misstron mot politik och politiker ökar samt att förtroendet för medier minskar. Mycket forskning kring gestaltning i val har gjorts men forskning som avhandlar hur svenska medier gestaltat det senaste amerikanska valet finns det mindre av. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet år 2016 gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Metod och material En kvantitativ innehållsanalys av nyhetstexter i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ligger till grund för den här studien. Innehållsanalysen gjordes på tidningarna som publicerades från den 30 oktober till den 8 november 2016. Totalt analyserades 127 artiklar, 28 i Dagens Nyheter, 22 i Svenska Dagbladet, 25 i Aftonbladet och 52 i Expressen. Huvudresultat Resultatet av studien visar att de olika tidningarna gestaltar valet på varierande sätt men den gemensamma nämnaren är den stora förekomsten av skandalgestaltnng. Sakgestaltning är den dominerande gestaltningen, vilket även är morgontidningarnas vanligaste form av gestaltning. Kvällstidningarna använder sig oftast av spel - och skandalgestaltning. Hillary Clinton beskrivs mer positiv och mindre negativ än Donald Trump trots att hon oftare förekommer som huvudaktör i de skandalgestaltade texter.

This study aimed to examine how swedish tabloid press covered the sex crimes at music festivals that occurred in Sweden during the summer of 2016. The aim was also to examine if and how the press reproduces or opposes stereotypes and myths about sexual crime. The question examined was: How does swedish tabloid press portray victims, perpetrators, the festivals and sex crime?   To approach this we made a critical discourse analysis on 13 articles from the swedish newspapers Aftonbladet and Expressen, written during the time of the events. We found that there were many different and contradictory discourses about the sex crimes in our case. The victim was presented as innocent and without blame but there was also a discourse telling that women have a responsibility in making sure not to become a victim of sexual assault, by behaving and dressing right. The perpetrator was described as deviant and evil men, but also as men driven by lust not knowing what they were doing. They were also distant and indistinct in the text, which shifted the blame to the organizers of the festivals and to the police. Sex crime was overall presented as a serious phenomena. It was also presented as a new phenomena, both on the festivals and in the society. The crimes were presented as a problem isolated to festivals but also as a broader social problem. The festivals were described as unsafe places but also as safe places that had been soiled by the sex crimes.

The aim of the study was to examine how crime journalism relates to gender by exploring how a female perpetrator is constructed in Swedish news media. We examined a specific case where a female perpetrator murdered and dismembered her victim in Askersund, Örebro. The questions examined were; How are the female perpetrator represented in the tabloid Aftonbladet and the local newspaper Nerikes Allehanda and what are the differences and similarities between Aftonbladet’s and Nerikes Allehanda’s representation of her? We made a discourse analysis of eighteen news articles. The result shows that the female perpetrator is represented as a non-ideal female perpetrator, a heartbroken and weak victim and an ordinary woman who suddenly transforms. Aftonbladet and Nerikes Allehanda also represent the female perpetrator as an evil and insensitive murderer and like a jealous madman. Both Aftonbladet and Nerikes Allehanda describe that the female perpetrator saw her victim as a rival. At the beginning, mainly Nerikes Allehanda, represent the female perperator as a part of the community by representing her as a kind and innocent girl who loves horses. Then the representation is changing and the female perpetrator is represented as an intruder in the community. This representation also appears in Aftonbladet. However the tabloid mostly represents the female perpetrator with attributes like vicious, callous, jealous and mad. Our study also shows that the distance between the newspapers and the place where the crime occurred, influences the representation of the female perpetrator.

Sweden has always had a special relationship with Russia. The countries have fought dozens of wars against each other, both in the Viking Age, the Middle Ages and the early modern period. This, according to many historians, led to the emergence of a russophobia in Sweden. It has now been over two hundred years ago since the last altercation between these countries, so does russophobia still exist in Sweden, and if not, what characterizes our perception of Russia today?   These are the types of questions that will be processed and answered in this press analytical study of the Swedish media's representation of Putin and Russia. The material studied consists of articles in two major Swedish newspapers from the period around the Russian presidential elections in 2000, 2004 and 2012, all of which were won by Putin.   A general conclusion is that the Swedish media image of Russia is strongly negative. The image of Putin was somewhat positive in the year 2000 but then became increasingly negative. I also found no evidence of russophobia. Although Russia is sometimes portrayed as militarily aggressive there’s nothing that suggest that Sweden should feel threatened.

The Soviet Union was the great enemy of Western civlisationen during the cold war. Sweden was not part of the cold war. Despite that Sweden had more in common with the Western powers. The country had more cultural, economic and political similarities with them. The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers wrote about the dissolution of the Soviet Union in 1991. I have also examined whether they expressed a fear of Russia. The newspapers that were included in the study were: Norrkensflamman (socialistic), Aftonbladet (social democratic), Arbetet (social democratic), Dagens Nyheter (independent), Expressen (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The results showed that Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet had a western and eurocentric international outlook. Aftonbladet and Arbetet also had a western and eurocentric international outlook but were more critical of the western powers. Norrskensflamman was the only newspaper that supported the Soviet Union. They also saw the capitalist world as the great enemy. Russian fear was expressed in Arbetet, Svenska Dagbladet and Expressen. Arbetet thought the rest of the world should demand that Russia abolishing all their nuclear weapons. Svenska Dagbladet and Expressen saw Russia’s political system as threat to the west. Svenska Dagbladet also suspected that Russia should attack their neighbours in the future.

Den finländska arbetskraftsinvandringen till Sverige som kulminerade år 1970 ledde till att nästan 200000 finländare bosatte sig runtom i landet. Vågen av finländare etablerade sig i stor utsträckning på de svenska fabrikerna inom metallindustrin. Denna studie syftar till att undersöka hur gruppen finländare har representerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter år 1970. Detta görs genom både en kvantitativ och kvalitativ analys samt en jämförelse av resultaten tidningarna emellan. Den kvantitativa delen består av en systematisk schemaläggning av 142 artiklar, publicerade år 1970 i de båda tidningarna. Den kvalitativa analysen utgörs av en kritisk diskursanalys med fokus på ideologkritik, där 10 av dessa 142 artiklar granskats djupare. Resultaten som framkommit genom analyserna diskuteras utifrån uppsatsens teoretiska ramverk, bestående av representationsteori med fokus på andrafiering. Studien pekar på att finländare som förekommer i artiklarna från år 1970 i mindre utsträckning ges utrymme att uttala sig och att medierepresentationen av finländarna skapar en splittring mellan de olika arbetskollektiven inom industrierna.

I följande C-uppsats undersöker vi fenomenet textreklam och hur det uppenbarar sig i Aftonbladets bilagor. Tyngdpunkten ligger på att undersöka textreklam med Aftonbladets bilagor som fallstudie. Samtliga bilagor vi valt att undersöka ligger som digitalt format på Aftonbladets webb aftonbladet.se. De bilagor vi undersöker är Härligt Hemma, Teknik, Resa och Motor. I vår uppsats har vi använt oss utav tre metoder för att på ett så pass grundligt sätt som möjligt undersöka textreklam. Vi har börjat med att genomföra en kvantitativ innehållsanalys där vi, på Aftonbladets webb, undersöker förekomsten av tendenser till textreklam i de ovan nämnda bilagorna. Vi undersökte 131 artiklar som låg under våra valda bilagor på Aftonbladets webb. Vi valde sedan att genomföra en enkätundersökning bland en blandad, men relevant, undersökningsgrupp där 41 personer som läser Aftonbladet och dess bilagor fick svara på frågor om textreklam i bilagorna och om journalister. För att fördjupa och sätta enkäten i perspektiv valde vi att intervjua två journalister från Aftonbladet samt en jurist från Journalistförbundet. Alla tre insatta och väl bekanta med fenomenet textreklam. Vi har använt oss av ett teoretiskt ramverk som innefattar teori om objektivitet, gestaltning och professionalisering samt de-professionalisering. Sammanfattningsvis kommer vår undersökning visa att det finns hög tendens till textreklam i Aftonbladets bilagor men att det i mångt och mycket är en tolkningsfråga. Våra intervjupersoner anser inte namngivna produkter eller företag vara textreklam så länge det sker på redaktionella premisser. De menar även att företag inte har någon talan i hur de väljer att skriva om deras produkter samt att det inte ses som textreklam om det gynnar läsaren. Vår enkätundersökning visar att läsare är skeptiska till hur objektiv bilagejournalistik egentligen är och frågar sig om det handlar om ett genuint informerande eller om journalister får betalt för att skriva om produkter och företag.