No description available.

Syfte: Studien har två syften: Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR). Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda.  Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser.  Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin.  Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning. En kvalitativ kartläggning av kategorierna kan därför vara ett förslag till fortsatt forskning.  Uppsatsens bidrag: Mycket av tidigare forskning när det gäller frivillig redovisning har haft ett generellt fokus, där flera olika kategorier information som berör socialt ansvar (CSR) har använts och mycket av den har berört miljö eller finansiell information. Denna studie däremot har fokus på vad bolag specifikt frivilligt redovisar om anställda och detta specifika fokus har inte tidigare utförts på stora bolag på Stockholmsbörsen.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

BAKGRUND: Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har inte fastställts hur den ekonomiska brottsligheten påverkats av att små svenska aktiebolag inte längre revideras. Trots att Ekobrottsmyndigheten varnat för att avsaknaden av revisor kan vara en riskfaktor för ökad ekonomisk brottslighet pågår en utredning om att utöka gränsvärdena för revisionsplikten för svenska aktiebolag. SYFTE: Studien syftar till att förklara sambandet mellan revision och förekomsten av ekonomisk brottslighet i små svenska aktiebolag. METOD: Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån agentteori, resursberoendeteori och beslutsteori har en hypotes formulerats. En tvär-snittsdesign har använts och sekundärdata, främst bestående av räkenskaps-information, har analyserats med Chi2-test och logistisk regression. SLUTSATS: Studiens analys visar på ett svagt negativt samband mellan revisor och ekonomisk brottslighet, vilket innebär att resultatet indikerar att ekonomisk brottslighet är mer förekommande i bolag som väljer bort revisorn. Vidare minskar revisorn risken för att ekonomisk brottslighet förekommer inom små aktiebolag med 10,35 procentenheter. / INTRODUCTION: Since voluntary audit was introduced in 2010, it has not been established how the economic crime in Swedish SMEs has been affected by no longer being revised. Although the Swedish Economic Crime Authority has warned that the absence of an auditor may affect the risk of increased economic crime, a debate about whether to increase the limit of voluntary audit has arisen. PURPOSE: The purpose of this study is to explain the relationship between audit and economic crime in Swedish SMEs. METHOD: This quantitative study is based on a deductive approach. Based on agency theory, resource dependence theory and decision theory a hypothesis has been developed. A cross-sectional design has been used and secondary data, mainly from financial statements, has been analysed using Chi2-test and logistic regression. CONCLUSION: In the analysis, a weak negative correlation between auditor and economic crime is presented. I.e. the results indicate that the risk of economic crime is more prevalent in companies without an auditor. Further, the auditor reduces the risk of economic crime in Swedish SMEs with 10,35 percentage points.

Introduction: Prior research, mainly based in USA and Asia, has shown a relationship between ownership structure and earnings quality. Low earnings quality might result in inefficient resource allocation, lower economic growth and unintended wealth transfers. Following these issues, and due to the fact that the Swedish institutional setting differs from other countries, there is a need to explain the relationship in a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain how different ownership structures affect earnings quality. Method: This study is based on a deductive approach where the hypotheses have been deducted from agency theory, alignment effect, entrenchment effect and active monitoring hypothesis. The quantitative data consists of secondary data, namely annual reports. The study has been conducted with a cross-sectional design. Conclusion: The results show a positive relationship between foreign ownership and earnings quality. The result can be explained with agency theory’s type I-problem. Other ownership structures show no significant relationship. / Introduktion: Tidigare forskning, främst i USA och Asien, har hittat samband mellan företags ägarstruktur och earnings quality. Låg earnings quality kan resultera i ineffektiv resursallokering, lägre samhällsekonomisk tillväxt samt omotiverade förmögenhetsöverföringar. Till följd av dessa problem, samt att Sveriges institutionella miljö skiljer sig åt från andra länder, finns behovet att förklara sambandet i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur olika ägarstrukturer påverkar earnings quality. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser deducerats utifrån agentteori, alignment effect, entrenchment effect, samt active monitoring hypothesis. Kvantitativ data består av sekundärdata i form av årsredovisningar. Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign. Slutsats: Studiens resultat visar att företag med högre andel utländskt ägande tenderar att redovisa högre earnings quality. Resultatet kan förklaras av agentteorins typ I-problem. Övriga ägarstrukturer uppvisar inga signifikanta samband.

Bakgrund: Idag pågår en debatt om huruvida gränsvärdena för revisionsplikt ska höjas eller sänkas. FAR, enda branschorganisationen för revisorer, hävdar att revisionsplikten i de minsta aktiebolagen borde återinföras. Som stöd för detta har de en rapport från Riksrevisionen som visar att effekterna av intentionerna med avskaffandet av revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i stort har uteblivit och att det istället fått negativa konsekvenser. Samtidigt hävdar flera bransch- och företagarorganisationer att Sverige kan hantera småföretagens redovisning utan att återinföra revisionsplikten och anser snarare att gränsvärdena bör höjas. Eftersom nästan alla Sveriges företag är småföretag med färre än tio anställda där ägare och ledning är samma person menar de att behovet av en oberoende kontrollfunktion som revision saknas. Det är tydligt att nuvarande situation inte är önskvärd. De mindre företagen har behov av tjänster som möjliggör att de kan utnyttja sina resurser på bästa sätt samtidigt som staten har behov av att säkerställa att lagar efterföljs, att skatt inte undandras och att ekonomisk brottslighet förhindras. Frågan kvarstår hur dessa båda behov bemöts på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva yrkesverksamma revisorers syn för att identifiera hur hög redovisningskvalitet kan upprätthållas utan revision och revisionsplikt som den är utformad idag, så att redovisningen fortfarande blir tillförlitlig. På så sätt syftar vi till att öka lagstiftares och standardsättares förståelse för hur lagar och standarder ska utformas så att detta kan uppnås. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts med utgångspunkt i en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer av åtta stycken yrkesverksamma revisorer på både större och mindre revisionsbyråer i Skaraborg genomförts. Slutsats: Studien visar att någon form av granskning/kontroll kan behövas i mindre företag för att hög redovisningskvalitet ska kunna upprätthållas utan revision. I de allra minsta företagen verkar behovet av rådgivning och fokus på att redovisningen är rätt gjord kunna vara mer viktig än en helt oberoende revision. Denna uppfattning är mest framträdande bland revisorer från mindre revisionsbyråer. Befintlig revisionsstandard resulterar i för mycket dokumentation och checklistebaserat fokus i de mindre företagen varvid större fokus borde läggas på revisorns professionella omdöme, för att revisionen ska bli kostnadseffektiv. / Background: There is an ongoing debate whether or not the thresholds for mandatory audit in Sweden should be increased or decreased. FAR, the only trade association for auditors claims that the mandatory audit for the smallest companies should be reinstated. In support of their positions, they have a report from the Swedish National Audit Office which shows that the effects of the intentions with the abolition of the mandatory audit for the smallest companies have failed in general, and that it instead has had negative consequences. At the same time, several trade associations claim that Sweden can handle the small companies accounting without reinstating the mandatory audit and rather that the mandatory audit thresholds should be increased. Since most of Sweden’s companies are small companies with fewer than ten employees where the owner and management is the same person, they claim that there is no need for an independent control function as the audit. It is clear that the current situation is not desirable. Small companies need services which enable them to utilize the resources in the best possible way, whereas the government needs to ensure that laws are followed, tax is not avoided and that economic crime is prevented. The question remains how these two needs are best addressed.        Purpose: The purpose of this study is to describe professional auditors’ view in order to identify how high accounting quality can be maintained without the audit and the mandatory audit in its current form and still maintain the reliability of the accounting. In this way we aim to increase legislators’ and standard setters’ understanding on how laws and standards should be designed in order to achieve this. Method: In this study, a qualitative method based on an abductive research approach has been used. In order to answer the research questions of the study, semi structured interviews of eight professional auditors in Skaraborg, Sweden have been conducted at both smaller and larger audit firms.    Conclusion: The study shows that some form of review/control may be needed in smaller companies in order to maintain high accounting quality without auditing. In the smallest companies the need for advice and focus on that the accounting is done correctly seems to be more important than a completely independent audit. This view is most prominent among auditors from smaller auditing firms. Existing auditing standard results in too much documentation and checklist-based focus in smaller companies, wherein greater emphasis should be placed on the auditor’s professional judgment in order for the audit to be cost-efficient.

Det har länge funnits en önskan om att etablera ett globalt regelverk med redovisningsstandarder för att främja internationell handel och investeringar. Gemensamma standarder skulle bidra till större förståelse, öka transparensen, kvaliteten och jämförbarheten av finansiella rapporter på en global nivå. År 2014 infördes bestämmelser om att större onoterade företag var tvungna att antingen adoptera K-regelverket eller att redovisa enligt frivillig IFRS. K3-regelverket står för bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning och är en nationell svensk standard. IFRS står för International Financial Reporting Standards och är en global redovisningsstandard som används i cirka 170 länder. Adoptering av IFRS har ökat världen över och tidigare forskning har visat att tillämpning av IFRS leder till högre redovisningskvalitet. Syftet med studien är att undersöka om det finns gemensamma faktorer hos svenska onoterade företag som väljer att redovisa enligt frivillig IFRS. Studien kommer att utgå från 5 hypoteser som grundar sig i egenskaper hos företag vi tror påverkar i vilken utsträckning ett företag redovisar enligt frivillig IFRS eller inte. Hypoteserna är baserade på tidigare forskning och teori. Studien har genomförts med ett urval på 149 företag där 93 redovisade enligt frivillig IFRS och 56 företag redovisade enligt K3-regelverket. Genom logistisk regressionsanalys undersökte vi påverkan av företagsspecifika egenskaper på valet av redovisningsstandard. Studiens resultat visar att ett företags storlek är en faktor som påverkar valet av att adoptera frivillig IFRS. I de andra faktorerna som vi undersökte vilka var lönsamhet, tillväxt, skuldsättningsgrad samt om företaget använde sig av någon av big 4 redovisningsbyrå, kunde vi inte finna något samband kopplat till att redovisa enligt frivillig IFRS. / There has long been a desire to establish a global regulatory framework with accounting standards to promote international trade and investment. Common standards would contribute to greater understanding, increased transparency, quality, and comparability of financial reports at a global level. In 2014, provisions were introduced requiring larger unlisted companies to either adopt the K-standard or to report according to voluntary IFRS. The K3 standard represents the Swedish Accounting Standards Board's general advice on annual and consolidated financial reporting and is a national Swedish standard. IFRS stands for International Financial Reporting Standards and is a global accounting standard used in approximately 170 countries. The adoption of IFRS has increased worldwide, and previous research has shown that the application of IFRS leads to higher accounting quality. The purpose of the study is to investigate whether there are common factors among Swedish unlisted companies that choose to report according to voluntary IFRS. The study will be based on 5 hypotheses that are based on characteristics of companies that we believe affect to what extent a company reports according to voluntary IFRS or not. The hypotheses are based on previous research and theory. The study was conducted with a sample of 149 companies, of which 93 reported according to voluntary IFRS and 56 companies reported according to the K3 standard. Logistic regression analysis was used to examine the impact of company-specific characteristics on the choice of accounting standard. The study's results show that a company's size is a factor that influences the choice to adopt voluntary IFRS. In the other factors we investigated, which were profitability, growth, leverage, and whether the company used any of the big 4 accounting firms, we could not find any relationship linked to reporting according to voluntary IFRS.

Forskningsfråga:                           Hur påverkar införandet av lagstadgad CSR i Sverige användningen av diskretionära periodiseringar? Syfte:                                                         Syftet med studien är att undersöka och förklara sambandet mellan obligatorisk Corporate Social Responsibility och Earnings Management i svenska börsnoterade bolag med stöd av agentteorin. För att besvara syftet kommer Jones modifierade modell och DeAngelo modellen tillämpas samt jämföras med ESG-poäng. Metod:                                                       Studien tillämpade en kvantitativ metod och utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studieperioden var mellan år 2019–2022 och urvalet bestod av svenska börsnoterade bolag som möter kraven för obligatorisk CSR. Insamlingen av data har skett med hjälp av Business Retriever och Refinitiv Eikon. Jones modifierade modell och DeAngelo modellen har använts för att mäta diskretionära periodiseringar. Slutsats:                                 Studien finner ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk CSR och EM när Jones modifierade modellen tillämpats. När sambandet med hjälp av DeAngelo modellen mäts erhålls inte ett statistiskt samband och kan därmed inte utifrån den modellen tolka resultatet. / Research question:               How does the introduction of statutory CSR in Sweden affect the use of discretionary accruals? Purpose:                                 The purpose of the study is to investigate and explain the correlation between mandatory Corporate Social Responsibility and Earnings Management in Swedish listed companies with the support of agency theory. To answer the purpose of the study, the Jones modified model and the DeAngelo model will be applied and compared with ESG-scores. Method:                                                   The study applied a quantitative method and is based on a positivist research philosophy with a deductive approach. The study period was between the years 2019–2022 and the sample consisted of Swedish listed companies who met the requirements for mandatory CSR. The data collection took place with the help of Retriever Business and Refinitiv Eikon. The Jones modified model and DeAngelo model have been used to measure discretionary accruals.  Conclusion:                             The study finds a significant positive correlation between mandatory CSR and EM when the Jones modified model was applied. When the relationship is measured using the DeAngelo model, a statistically significant correlation is not obtained, and the result therefore cannot be interpreted based on that model.

Purpose: The study aims to show if there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company between the industries. The goal is to compare the size of a company with the variable that shows performance and which of them who has the strongest connection to the recompense. Method: The essay stands on a quantitative approach where secondary data has been gathered from the year of 2015 annual reports. The population includes all the Swedish companies in the real estate-, finance- and pharmaceutical industry that are listed on the stock exchange. Selection has been made on 30 of these companies, 10 in each industry. With the statistical analyses the methods that have been used are multiple regression model and correlation analysis. Results: The results show that the company that paid the highest recompense in the real estate industry was Kungsleden. The company in the finance industry was Kinnevik and in the pharmaceutical industry it was Pfizer. Conclusion: After analyzing the result the conclusion can be made that there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company only in the real estate industry. When comparing the variable that dictates the size of the company (net sales)  and the performance variable (MVA), the conclusion that can be made is that MVA has a stronger connection to the CEOs total recompense in the pharmaceutical industry in relation to the other industries. Within the finance industry there was no significant relationship with the CEOs recompense and the selected variables.

Inledning: Modigliani och Miller-teoremet betraktas som en milstolpe och ett paradigmskifte inom Corporate Finance. Forskningen bakom teoremet har gett upphov till den kontroversiella slutsatsen att ett företags kapitalstruktur är irrelevant på en jämviktsmarknad, utan beskattning. När beskattning däremot förekommer, ökar företagsvärdet motsvarande den avdragsgilla skatten på räntekostnader vid belåning. Teoremet har dock inte varit utan kritik. Flera forskare har undersökt teoremet och kritiserat teoremets antaganden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Modigliani och Miller-teoremet i avseende av kapitalstrukturens inverkan på företags aktiekurser. Tidigare forskning: Modigliani och Miller-teoremet med dess antaganden presenteras inledningsvis som studiens grundläggande teori. Därefter presenteras agentteorin, signaleringsteorin, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen tillsammans med tidigare forskningsstudier om teoremet och antagandena. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod, med tre regressionsmodeller. Det slumpmässiga urvalet består av tio företag inom industribranschen som är registrerade på Stockholmsbörsen. Urvalet består av paneldata från företagen under perioden 2005 till 2012. Studiens empiri består av historiska aktiekurser och årsredovisningar. Resultat: Skuldsättningsgraden visar en låg och icke signifikant korrelation med aktiekurserna för de undersökta företagen, i samtliga tre regressionsmodeller. Skatteskölden visar en högre och signifikant korrelation med aktiekursen, medan kontrollvariabeln vinst per aktie EPS visar den högsta korrelationen med aktiekursen, som responsvariabel. Slutsats: Studiens resultat visar inget empiriskt stöd för Modigliani och Miller-teoremet i dess helhet. Förklaringen till resultaten kan vara att antagandena inte tillfredsställs inom empirin. Agentteori, signaleringsteori, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen kan stå som förklaringar till studiens resultat. / Introduction: Modigliani and Miller theorem is regarded as a milestone and a paradigm shift in Corporate Finance. The research behind the theorem has given rise to the controversial conclusion that a company's capital structure is irrelevant in an equilibrium market, without taxation. In contrast, when taxation occurs firm value will increase equivalent to the deductible tax on interest expense when debt is issued. The theorem has not been without criticism. Several researchers have examined the theorem and criticised its assumptions. Purpose: The purpose of the study is to investigate the Modigliani and Miller theorem in respect of capital structure’s impact on companies' share prices. Literature Review: The Modigliani and Miller theorem with its assumptions is initially presented as the study’s main theorem. The presentation of the theorem is followed by a description of agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis, along with previous studies on the theorem and its assumptions. Research Methodology: The study applies a quantitative approach, with three regression models. The random sample consists of ten companies in the industrial sector, that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The sample is based on panel data of the companies during the period 2005 to 2012. The study's empirical data consists of historical stock prices and annual reports. Empirical Results: The leverage ratio, i.e. debt to equity ratio, indicates a low and non-signif-icant correlation with the stock prices of the examined companies, in all three regression models. The tax shield indicates a higher and significant correlation with the stock price, while the control variable earnings per share EPS indicates the highest correlation with the stock prices, as the response variable. Conclusions: The study’s results show no empirical support for the Modigliani-Miller theorem in its entirety. The explanation for the findings may be that the assumptions are not satisfied in the empirical data. Agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis may serve as explanations of the study’s results.