Background. Agile software development has seen increased use in large-scale projects in recent times. Many larger corporations transition from using a traditional plan-driven approach for developing software to applying the Agile methodology within its processes. Large-scale Agile projects are inherently difficult to implement as there are many challenges associated with it. Many Agile frameworks have been developed to make it easier to apply the Agile methodology on a large-scale. The Agile principle of reflecting and adjusting at regular intervals can be used for developing these frameworks and allows practitioners to find ways to mitigate the challenges that large-scale Agile projects face. Objectives. This thesis aims to explore how a large-scale Agile project applies the Agile principle of reflecting and adjusting its work process, both at the overall and team level. The objectives of the thesis are to find out how the case organization regularly reflects on its work process and how it enables adjustments through the distribution of roles that can enforce changes. An additional objective is to find out what the perceived challenges are that are associated with performing regular reflections and adjustments in a large-scale Agile context. Methods. A field study is conducted at a large-scale Agile project. The field study includes direct observations of day-to-day work and scheduled meetings, interviewing project participants, and reading company documentation. The collected data is thematically analyzed to identify how the case organization reflects and adjust its work process and what the perceived challenges are. Results. Three different events are identified at the case organization to apply the Agile principle of reflecting and adjusting: reference groups to reflect on larger matters affecting much of the project, retrospective meetings to some extent to reflect within the different teams, and day-to-day reflections. All the identified roles can influence change for most parts of the process, but can only enforce change on their part of the process. Six themes are identified as perceived challenges associated with the Agile principle of reflecting and adjusting: Deadlines and time limits, multiple tasks within the teams, disinterest or misunderstanding the Agile principles, different levels of Agile, and established process and complacency. Conclusions. The case organization applies several different reflective events that address some of the challenges that are associated with large-scale Agile projects. The case organization has many other challenges relating to these events and they are all associated with other challenges previously discovered in related works. / Bakgrund. Agil mjukvaruutveckling har sett en ökad användning i storskaliga projekt under den senaste tiden. Många större företag övergår från att använda en traditionell plandriven strategi för att utveckla programvara till att tillämpa den Agila metodiken i sina processer. Det finns många utmaningar när man använder den Agila metodiken i ett storskaligt projekt. Agila projekt på stor skala är svårt att genomföra, och många Agila ramverk har utvecklats för att göra det lättare att tillämpa den Agila metodiken på stor skala. Den Agila principen att reflektera och justera med jämna mellanrum kan användas för att utveckla dessa ramverk och gör det möjligt för utövare att hitta sätt att tackla de utmaningar som storskaliga Agila projekt står inför. Syfte. Denna avhandling undersöker hur ett storskaligt Agilt projekt tillämpar den Agila principen att reflektera och justera sin arbetsprocess, både på en övergripande nivå och teamnivå. Målet med avhandlingen är att ta reda på hur organisationen regelbundet reflekterar över sin arbetsprocess och hur den möjliggör justeringar genom fördelning av roller som kan verkställa förändringarna. Ett ytterligare mål är att ta reda på vilka upplevda utmaningar som är förknippade med att utföra regelbundna reflektioner och justeringar i ett storskaligt Agilt sammanhang. Metod. En fältstudie genomförs på ett storskaligt Agilt projekt. Fältstudien inkluderar direkta observationer av det dagliga arbetet och schemalagda möten, intervjuer med projektdeltagare, och läsa företagetsdokumentation. Den insamlade datan analyseras tematiskt för att identifiera hur organisationen reflekterar och justerar sin arbetsprocess och de upplevda utmaningarna som relaterar till det. Resultat. Organisationen använder sig av tre olika sätt för att tillämpa den Agila principen för reflektion och justering: referensgrupper för att reflektera över större frågor som påverkar stora delar av projektet, retrospektiva möten i viss mån för att reflektera i de olika teamen, och dagliga reflektioner. Alla identifierade roller kan influera förändring på processen, men kan bara verkställa förändringar på sin del av processen. Sex teman identifieras som upplevda utmaningar förknippade med den Agila principen att reflektera och justera: Tidsfrister och tidsgränser, flera uppgifter inom teamen, ointresse eller missförståelse av de Agila principerna, olika nivåer av Agile, och etablerad process och självgodhet. Slutsatser. Organisationen tillämpar flera olika funktioner för reflektion som hanterar några av de utmaningar som är förknippade med storskaliga Agila projekt. Organisationen har många andra utmaningar relaterade till dessa funktioner och de är alla förknippade med andra utmaningar som tidigare upptäckts i relaterade arbeten.

Many organizations from and outside of the IT industry are trying to implement Agile in their ways of working via large scale transformations. The organizations feels the need to become Agile in order to increase their client satisfaction, deliver their product faster, and compete in the rapidly changing market. This Master's thesis was conducted at one of the largest energy utilities in the north of Europe, Company C, in order to analyze their R\&D organization after implementing their large scale Agile transformation. The thesis main research question focused on studying how did the large scale Agile transformation effect the organization ambidexterity, knowledge transfer capabilities, and ability to innovate. The question was analyzed qualitatively via an ethnographic design and a set of semi-structured interviews. The results have shown various challenges within the organization that were introduced after the large scale Agile transformation, such as focusing only on customer satisfaction as a measure of success, and the reduction of knowledge transfer capabilities with the department. The analysisand discussions evaluated the connection between those challenges and the large scale Agile transformation. The main takeaways from the Thesis suggested that the Agile transformation provided the necessary tool for the organization to become more exploitative, however, there was no clear connection between the transformation and the diminishing exploratory practices. Moreover, the large scale Agile transformation supported incremental innovations, but did not negatively impact other types of innovation. Finally, the knowledge transfer capabilities were reduced due to the minimal documentation approach that the organization has implemented. / Många organisationer från och utanför IT-branschen försöker implementera Agile i sina arbetssätt genom storskaliga transformationer. Organisationerna känner behov av att bli Agila för att öka sin kundnöjdhet, leverera sina produkter snabbare och konkurrera på den snabbt föränderliga marknaden. Detta masterarbete genomfördes på ett av de största energiföretagen i norra Europa, Company C, för att analysera deras FoU-organisation efter att ha implementerat sin storskaliga agila-transformation. Arbetets huvudsakliga forskningsfråga fokuserade på att studera hur den storskaliga agila-transformationen påverkade organisationens förmåga till ambidextri, kunskapsöverföring och innovationsförmåga. Frågan analyserades kvalitativt genom en etnografisk design och en uppsättning semistrukturerade intervjuer. Resultaten har visat olika utmaningar inom organisationen som introducerades efter den storskaliga Agile-transformationen, såsom att fokusera endast på kundnöjdhet som en måttstock för framgång och minskningen av kunskapsöverföringsförmågan inom avdelningen. Analysen och diskussionerna utvärderade sambandet mellan dessa utmaningar och den storskaliga Agile-transformationen. Huvudpunkterna från arbetet föreslog att Agile-transformationen gav organisationen de nödvändiga verktygen för att bli mer exploaterande, men det fanns ingen tydlig koppling mellan transformationen och minskningen av utforskande praktiker. Dessutom stödde den storskaliga Agile-transformationen inkrementella innovationer men påverkade inte negativt andra typer av innovation. Slutligen minskade kunskapsöverföringsförmågan på grund av den minimala dokumentationsansatsen som organisationen genomfört.

Agila arbetssätt och den agila filosofin har över de två senaste decennierna blivit ett självklart element I det flesta IT-systemutvecklingsprojekt. Fördelarna som följer med den agila filosofin (exempelvis ökad kundanpassning och snabbare leveranser) har bidragit till att större företag börjat att införa agila arbetssätt i hela organisationen – det vill säga inte bara i enskilda projekt. Denna idé har lett till att olika generella ramverk som benämns för Skalade agila ramverk (Scaled Agile Framework) har introducerats på marknaden. Ett par exempel på befintliga ramverk är Scrum of Scrums, LeSS, Scaled Agile Framework och Lean Scalable Agility. Av existerande ramverk är “Scaled Agile Framework” (SAFe) den mest implementerade och väletablerade. Det finns emellertid flera utmaningar med att införa SAfe i stora verksamheter. En utmaning är att skalade agila ramverk är komplexa och tar lång tid att införa. En annan utmaning är att det saknas verktyg som stöttar organisationer i deras försök att implementera ramverket. Detta är problematiskt eftersom det kan leda till en ineffektiv implementeringsprocess, högre kostnader och att vinsterna med den agila filosofin reduceras. Detta har lett oss till det problem som vi adresserar i studien; det saknas kunskap om hur bedömningsmodeller för SAFe skall designas. Problemet har sporrat oss att utföra en studie där vi, tillsammans med en organisation i näringslivet, har designat och utvärderat ett användbart och icke-komplext verktyg för bedömning av skalade agila ramverk. Syftet är med verktyget är att det skall effektivisera implementeringsprocessen av SAFe. Problemet har också legat till grund för vår forskningsfråga som lyder: Hur bör ett verktyg för bedömning av SAFe implementationer designas? För att finna svar på forskningsfrågan har vi valt att följa forskningsmetoden Action Design Research (ADR). ADR metoden vill bidra IS-forskning genom att 1) den adresserar ett problem i en specifik organisatorisk kontext genom design av en IT-artefakt samtidigt som den 2) stödjer identifiering av designprinciper. Studiens resultat visar att bedömningsmodellen fungerar, att den bidrar till att lösa det adresserade problemet samt att de designprinciper som presenteras är korrekta. / Agile methods and the agile manifesto has been for the last two decades a central focus point of software development in the world. The benefits that come with the usage of the agile philosophy (for example, increased customer adaptation and quicker deliveries) has led larger companies to try to adopt the principles on their entire organization - not only on smaller projects. This adoption has translated to the emergence of various frameworks that are generally labeled as Scaled agile frameworks. A few examples of these frameworks are Scrum of Scrums, LeSS, Scaled Agile Framework and Lean Scalable Agility. These frameworks are being widely adopted by large companies, with SAFe (Scaled Agile Framework) being the most adopted on the market. However, these frameworks have become a pinnacle of complexity due to the large size of the frameworks which proves to be a challenge for the company that is using them. This is problematic because there are no real tools to evaluate the implementation of scaled agile frameworks. With no tools to use, there is a risk of having an inefficient implementation process which constitutes to higher costs and that the general benefits of Agile manifesto are lost on the way. This has led us to the problem that we’re addressing in this study: There is a lack of knowledge on how to design assessment models for the SAFe framework. This problem has spurred us into conduct a study where we, together with an organization within the IT-industry, have designed and evaluated a tool that effectively assesses the implementation of SAFe. The problem set the groundwork for our science and the question we seek to answer in this study is: How should a tool for assessment of SAFe implementation be designed? Consequently, to find answers to this question, we have chosen to use the research method Action Design Research (ADR). The method of ADR wants to contribute to IS-research by 1) To design an uncomplex tool that can help IT industry to evaluate their scaled agile framework implementation and 2) provide theoretical knowledge translated into design principles that will contribute to other design efforts in similar contexts. The result provided in this study will help show that the design knowledge works, provide rigor to the study, help solve the given problem of the study and show that the design knowledge is correct

Sammanfattning I dagens tekniska samhälle är IS/IT-system en förutsättning för effektiv verksamhetsdrift och för att uppnå affärs- och konkurrensfördelar. Detta har resulterat i att genomförandet av IS/IT-projekt är vanligt förekommande inom många branscher. Tyvärr visar statistiken att en stor andel av IT-projekt misslyckas. Samtidigt visar studier att IT-projekt misslyckas på grund bristande tillämpning av teoretiska modeller i verkligheten (Görling, 2009, s. 9). Dessa teoretiska stöd inkluderar olika faktorer som har betydande inverkan på framgång eller misslyckande av ett IT-projekt.   Syfte med denna uppsats har varit att studera och analysera ett fallföretags misslyckade IT-projekt för att identifiera faktorer som har lett till projektets misslyckande samt ge åtgärdsförslag som kunde ha vidtagits. De undersökningsfrågor som har legat till grund för arbetets syfte inkluderar bland annat vilka faktorer som bidrog till IT-projektets misslyckande och på vilket sätt IT-projektet kunde ha genomgått en mer framgångsrik process.   Utifrån det valda syftet har en kvalitativ forskningsmetod genomsyrat arbetet, där en litteraturstudie inom problemområdet har genomförts. Detta har resulterat i skapandet av en analysmodell som har legat till grund för insamlingen av primärdata genom semistrukturerade personliga intervjuer med fallföretaget.   Resultaten från fallstudien visar att IT-projektet främst har misslyckats på grund av bristfällig hantering av projektledningsfaktorer, inklusive projektplanering, kravhantering, kund och test. Projektet har även misslyckats på grund av bristfälliga organisatoriska faktorer, såsom brist på ledningsstöd och projektstrategi. Dessutom har projektet misslyckats på grund av bristfällig hantering av mänskliga faktorer, som involverar projektteamet och användarna. Dock har de mest kritiska faktorerna som lett till misslyckande av IT-projektet, varit projektledningsfaktorerna. Exempelvis projektplaneringen brast på grund av en bristfällig förstudie och avsaknad av en renodlad projektledare. Faktorn kravhantering påverkade projektets resultat negativt genom bristfällig identifiering av krav och intressenter, och saknad av tydliga acceptanskriterier och acceptansprocesser. Dessutom kundens ogynnsamma organisationskultur gentemot digitaliseringen samt den mänskliga faktorn förändringsmotstånd har också varit betydelsefulla faktorer. Kunden var IT-omogen och hade en hög grad av manuellt arbetssätt, vilket ledde till förändringsmotstånd genom att kunden avbröt projektet och vägrade använda systemet.    Den generella slutsatsen i denna uppsats är att det finns flera faktorer som kan bidra till misslyckande av ett IT-projekt. Dessa faktorer är oftast sammanhängande med varandra. Därmed vikten att projektorganisationen tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna för att styra en effektiv utveckling av IT-projekt, och säkerställa slutresultatet och därigenom tillfredsställa kunden eller slutanvändaren. Baserat på de faktorer som mest påverkade IT-projektets resultat kan framtida forskning fokusera på utvärdering av olika metoder, verktyg eller strategier för att förbättra framgången för IT-projekt i svåra förhållanden som hindrar samarbete och kommunikation mellan IT-leverantören och kunden. En sådan studie kan undersöka implementeringen av olika metoder för att förstå kundens verksamhetsprocesser och effektivt samla in krav.