<p>The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of Länsförsäkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB.</p><p>The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark. All in all, the relationship between tracking error and the profit of the fund is not significant and managers in groups with higher level of tracking error, most likely, does not outperform the rest of the managers. The material has also been divided into subperiods to assess overall market conditions influence on manager’s performance. The results are principally equivalent with the ones obtained for the period as a whole; however, a slight tendency of better performance in times of stationary rates compared to rising ones is observed. All results are based on NAV-rates of the fund and by the implicit assumption that passive management is free of charge. Naturally the results for the fund managers are improved if a cost of buying the index is considered. However, the median manager is still most likely to be underperforming against the MSCI EM, even when such a cost is taken into account.</p><p>In every grouping of mangers there are, despite the negative performance of the median manager, still a number (15 - 25 %, depending on the level of tracking error and time period) that outperforms MSCI EM. The mangers performance is therefore studied under the hypothesis that it is the same mangers every year that beats the index. The results indicate persistence on a general level, that it mainly originates from the top rank of mangers and also that this persistence has strengthened during the last few years. This is an interesting result, especially from an investor’s point of view, and also the most remarkable positive result of this thesis. Further studies should therefore be carried out, primarily to examine the practical usefulness of this result.</p> / <p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utreda om aktiv fondförvaltning kan anses vara lönsamt på emerging markets. Materialet som behandlats består av 106 aktivt förvaltade fonder med varierande längd under perioden 1988 – 2006, som alla kan anses ha MSCI EM som jämförelseindex. Studien har utförts på uppdrag av kapitalförvaltningen på Länsförsäkringar AB och är även tänkt att kunna fungera som metodbeskrivning för fördjupade eller liknande framtida studier. Handledning under arbetets gång har, förutom från företaget, även erhållits från Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.</p><p>Då resultatet visar att medianförvaltaren underpresterar gentemot jämförelseindex MSCI EM är slutsatsen att aktiv förvaltning inte är lönsam på emerging markets. Även när förvaltarna grupperas efter aktivt risktagande har majoriteten av förvaltarna inom samtliga grupper en negativ överavkastning. Totalt sett är sambandet mellan aktiv risk och överavkastning mycket svagt, och medianförvaltaren i gruppen som tar högst aktiv risk klarar sig heller inte bättre än övriga grupper. För att undersöka marknadsklimatets påverkan på förvaltarnas prestationer har även delperioder studerats. Resultatet blir i stort sett likvärdigt med det för hela perioden, men vi noterar dock en tendens till att förvaltarna underpresterar mindre i en fas med stillastående kurser jämfört med en expansionsfas. Samtliga resultat har utvärderats utifrån NAV- kurser för fonderna och det implicita antagandet att indexförvaltning kan erhållas kostnadsfritt. Påförs en kostnad även för den passiva förvaltningen blir resultatet för medianförvaltaren något bättre, men fortfarande underpresterar medianförvaltaren i samtliga grupper.</p><p>Inom varje gruppering av aktivt risktagande existerar ett antal förvaltare (mellan 15 och 25 % av totala antalet, beroende på graden av aktivt risktagande) som överpresterar gentemot index. Skulle det vara samma förvaltare som slår index varje år tyder det på att kategorin som helhet kan vara mer attraktiv än vad resultatet för medianförvaltarna visar. Resultaten från undersökningarna visar på en viss förekomst av persistens i materialet på en generell nivå. Denna persistens verkar framförallt härstamma från de högst rankade förvaltarna och verkar dessutom ha stärkts under senare år. Detta är ett mycket intressant resultat från en placerares synvinkel och är samtidigt det mest intressanta positiva resultatet från denna studie. Vidare studier bör dock företas inom området, framförallt för att utreda den praktiska tillämpbarheten av resultaten.</p>

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser. Fonderna har utvärderats utifrån tre olika jämförelseindex: ett externt och två interna index. Individer i pensionssystemet får inte välja hur större delen av deras pensionsavsättningar ska förvaltas. Däremot påverkas pensionstagarna i allra högsta grad av hur fonderna utvecklas. AP-fondernas informationsgivning är inte förenlig med dess policy och det påverkar därför vad utomstående kan utvärdera. AP-fonderna har under den valda tidsperioden inte nått målen som är uppsatta för verksamheten. Vidare förefaller det sig som att AP-fonderna är överviktade mot aktier i allmänhet och mot svenska aktier i synnerhet. Det visar sig också att tillgångsallokeringen är den absolut viktigaste faktorn för fondernas utveckling och därmed viktigare än aktiv förvaltning. AP-fonderna uppvisar en positiv riskjusterad avkastning under perioden oberoende vilket mått som används, dock uppvisar inte alla statistisk signifikans. Beroende på vilket jämförelseindex som används skiljer sig resultaten åt. Tredje AP-fonden har dock högst riskjusterad avkastning oavsett vilket jämförelseindex som används. I Morningstar rating får fonderna i genomsnitt två stjärnor av fem möjliga vilket innebär att de presterat under genomsnittet bland internationella pensionsfonder. Argumentet att använda fyra buffertfonder till förvaltning av kapitalet från inkomstpensionen har inte uppfyllts. Studien menar vidare att det finns tecken på stordriftsfördelar och att en eventuell sammanslagning skulle kunna ge en effektivare förvaltning.

The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of Länsförsäkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB. The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark. All in all, the relationship between tracking error and the profit of the fund is not significant and managers in groups with higher level of tracking error, most likely, does not outperform the rest of the managers. The material has also been divided into subperiods to assess overall market conditions influence on manager’s performance. The results are principally equivalent with the ones obtained for the period as a whole; however, a slight tendency of better performance in times of stationary rates compared to rising ones is observed. All results are based on NAV-rates of the fund and by the implicit assumption that passive management is free of charge. Naturally the results for the fund managers are improved if a cost of buying the index is considered. However, the median manager is still most likely to be underperforming against the MSCI EM, even when such a cost is taken into account. In every grouping of mangers there are, despite the negative performance of the median manager, still a number (15 - 25 %, depending on the level of tracking error and time period) that outperforms MSCI EM. The mangers performance is therefore studied under the hypothesis that it is the same mangers every year that beats the index. The results indicate persistence on a general level, that it mainly originates from the top rank of mangers and also that this persistence has strengthened during the last few years. This is an interesting result, especially from an investor’s point of view, and also the most remarkable positive result of this thesis. Further studies should therefore be carried out, primarily to examine the practical usefulness of this result. / Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utreda om aktiv fondförvaltning kan anses vara lönsamt på emerging markets. Materialet som behandlats består av 106 aktivt förvaltade fonder med varierande längd under perioden 1988 – 2006, som alla kan anses ha MSCI EM som jämförelseindex. Studien har utförts på uppdrag av kapitalförvaltningen på Länsförsäkringar AB och är även tänkt att kunna fungera som metodbeskrivning för fördjupade eller liknande framtida studier. Handledning under arbetets gång har, förutom från företaget, även erhållits från Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola. Då resultatet visar att medianförvaltaren underpresterar gentemot jämförelseindex MSCI EM är slutsatsen att aktiv förvaltning inte är lönsam på emerging markets. Även när förvaltarna grupperas efter aktivt risktagande har majoriteten av förvaltarna inom samtliga grupper en negativ överavkastning. Totalt sett är sambandet mellan aktiv risk och överavkastning mycket svagt, och medianförvaltaren i gruppen som tar högst aktiv risk klarar sig heller inte bättre än övriga grupper. För att undersöka marknadsklimatets påverkan på förvaltarnas prestationer har även delperioder studerats. Resultatet blir i stort sett likvärdigt med det för hela perioden, men vi noterar dock en tendens till att förvaltarna underpresterar mindre i en fas med stillastående kurser jämfört med en expansionsfas. Samtliga resultat har utvärderats utifrån NAV- kurser för fonderna och det implicita antagandet att indexförvaltning kan erhållas kostnadsfritt. Påförs en kostnad även för den passiva förvaltningen blir resultatet för medianförvaltaren något bättre, men fortfarande underpresterar medianförvaltaren i samtliga grupper. Inom varje gruppering av aktivt risktagande existerar ett antal förvaltare (mellan 15 och 25 % av totala antalet, beroende på graden av aktivt risktagande) som överpresterar gentemot index. Skulle det vara samma förvaltare som slår index varje år tyder det på att kategorin som helhet kan vara mer attraktiv än vad resultatet för medianförvaltarna visar. Resultaten från undersökningarna visar på en viss förekomst av persistens i materialet på en generell nivå. Denna persistens verkar framförallt härstamma från de högst rankade förvaltarna och verkar dessutom ha stärkts under senare år. Detta är ett mycket intressant resultat från en placerares synvinkel och är samtidigt det mest intressanta positiva resultatet från denna studie. Vidare studier bör dock företas inom området, framförallt för att utreda den praktiska tillämpbarheten av resultaten.

Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds på den svenska fondmarknaden har presterat i förhållande till respektive jämförelseindex (MSCI) utifrån avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgångar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hållit i sig jämfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slår index i både upp- och nedgång, samt håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index två av tre perioder. Ryssland-fonderna slår index i uppgång, men inte i nedgång. Fonderna håller dock inte i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna generellt sett under index, framförallt i perioder av nedgång. Indien-fonderna slår index i nedgång, men inte i uppgång. Fonderna håller inte i prestationerna över tid och underpresterar index på riskjusterad basis i perioder av nedgång. Slutligen finner vi att Kina-fonderna slår index i både upp- och nedgång, men att de inte håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index i uppgång, men inte i nedgång.

Sharpekvoten är ett av de mest frekvent använda prestationsmåtten för fonder. Kvoten beskriver en fonds riskjusterade avkastning genom att dividera dess överavkastning med dess standardavvikelse. Måttet har emellertid fått kritik på flera områden och visat sig vara missvisande under vissa scenarion, något som även denna studie påvisar. Studien bygger på en kvantitativ metod där ett stickprov används för att beskriva den studerade populationen; Sverigefonder. Studiens resultat visar att Sverigefonders avkastning inte är normaldistribuerad, något som är ett grundantagande vid Sharpekvots-beräkningen då fondens standardavvikelse används. Resultaten visar att samtliga observationers avkastningsdistribution antingen är positiv eller negativs skev, vilket leder till att standardavvikelsen konsekvent över- eller underskattar tillgångens risk. Tidigare studier betonar att även avkastningsdistributionens skevhet har betydelse vid investeringar. Denna aspekt återspeglas dock inte i den traditionella Sharpekvoten och författaren presenterar därför en egen modifikation av måttet där avkastningsdistributionens skevhet adderas. Studiens resultat bör tolkas ur ett behavior-finance-perspektiv, där människor antas ha olika tidshorisont för investeringar, inte antas agera rationellt, samt påverkas känslomässigt av marknadshändelser. Med det som utgångspunkt adderar avkastningsdistributionens skevhet värdefull information för investeraren, bortom fondens medelavkastning och standardavvikelse som enligt modern portföljteori är de enda två aspekterna en investerare har preferenser om. En ytterligare aspekt som påvisas i studien är att det tycks finnas en osund informationsassymetri mellan spararna och fondkommissionerna, samt strukturella incitament för att behålla denna. Detta kan ses som en förklaringsgrund till det minskade förtroendet som växt fram för de aktivt förvaltade fonderna. Författaren föreslår ökad transparens från fondkommissionernas sida och ser en presentation av en skevhetsjusterad Sharpekvot som ett steg på vägen. Studien bidrar till tidigare forskning genom att empiriskt påvisa fördelen med en modifikation av Sharpekvoten som adderar informationsvärde för investerarna. / The Sharpe ratio is one of the most frequently used performance measures for funds. The ratio is describing a fund’s risk adjusted return by dividing its excess return by its standard deviation. The measure has been subject to critique in several areas and has shown to be misleading under certain scenarios, something that this study also indicates. The study is conducted based on a quantitative method where a sample is used to describe the target population; Sverigefonder. The results of the study shows that Sverigefonders return is not normally distributed, something that is elementary assumed when calculating the Sharpe ratio by the usage of the standard deviation. The results show that all the observations’ return distribution either is positively or negatively skewed. The implication of that is that the standard deviation consistently either over- or under estimates the asset’s risk. Previous studies emphasize that the skewness of the return distribution is of importance as well when investing. This aspect is not reflected though in the traditional Sharpe ratio and the author is therefor presenting an own modification of the performance measure where the skewness is added to the ratio. The results of the study should be interpreted from a behavior finance perspective, where investors are assumed to have different time horizons for investing, act irrational, and reacting emotionally to market events. With those aspects as the premise, the skewness of the return distribution is adding valuable information for the investor, beyond the fund’s average return and standard deviation, which are the only two aspects that the investor has a preference regarding according to modern portfolio theory. One additional aspect that is shown in the study is that there seems to exist an unhealthy information asymmetry between the investors and the fund commissions, and structural incentives to keep it. This can be seen as a suggestion of explanation to the lowered trust for the actively managed funds. The author is proposing enhanced transparency for the fund commissions and sees the presenting of a skewness-adjusted Sharpe ratio as a step in that direction. This study is contributing to previous research by empirically showing the advantage off presenting a modification of the Sharpe ratio, which adds additional information to the investors.

Det har länge pågått en debatt huruvida aktiv förvaltning kan prestera bättre än marknaden och därmed göra skäl för en högre avgift än den för passiv förvaltning. Studien är relevant då majoriteten av Sveriges befolkning fondsparar genom premiepensionen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och utvärderar 40 svenska aktivt förvaltade aktiefonder inom premiepensionen under perioden oktober 2010 – september 2013. Närmare bestämt undersöks hur aktiva fonderna egentligen är samt den verkliga kostnaden för den aktiva förvaltningen.   Metoden är uppbyggd som så att fonderna delas upp i en aktiv del och en passiv del, varvid kostnader samt prestationer allokeras mellan dessa delar. Alfa (prestationen) för fonderna är estimerat med OLS-metoden. Kostnaden för aktiv del ställs i förhållande till prestationen för aktiv del för att se om den högre avgift för aktiv förvaltning medför är rättfärdigad. Resultatet visar överlag att fonderna har en hög korrelation med index, i synnerhet storbolagsfonderna (R2 = 95 procent). 25 procent av fonderna har presterat bättre än marknaden, men enbart 5 procent påvisade en god prestation i förhållande till sin avgift. Majoriteten av fonderna (87,5 procent) presterade inte tillräckligt bra för att kunna rättfärdiga den högre avgift de tar ut för att aktivt förvalta fonden.   Slutsatsen är att det i de flesta fall inte lönar sig med aktiv förvaltning inom premiepensionen, då majoriteten av fonderna inte lyckats prestera bättre än index eller täcka de aktiva förvaltningskostnaderna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur aktivt förvaltade fonder presterar jämfört med indexfonder, när avkastningen har justerats för förvaltningsavgiften. Indexfonden representeras av ett jämförelseindex och studien omfattar en tioårsperiod, 2000-2009. Det faktum att en apa vann aktie SM 1993, framför professionella placerare, visar att aktiekurser är slumpmässiga. Varför ska en investerare då lita på att en förvaltare är bättre på att utvärdera marknaden och dess placeringsmöjligheter än andra? Metod: En kvantitativ metod har använts i uppsatsen, där data har erhållits från Morningstar och SIX Telekurs. Det insamlade materialet har bearbetats i Microsoft Excel för att beräkna fondernas avkastning och prestationsmått. Resultatet har redovisats i tabeller och diagram i empirikapitlet, för att sedan analyseras och jämföras med den teoretiska referensramen. Resultat &amp; slutsats: Endast en av tio aktivt förvaltade fonder överträffar index, därmed dras slutsatsen att indexfonder är ett bättre investeringsalternativ än aktivt förvaltade fonder. Resultatet visar därmed att den högre förvaltningsavgiften som fondbolagen kräver från sina kunder inte är berättigat. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på de resultat som kommit fram i uppsatsen, voredet intressant att genomföra en kvalitativ studie där fondförvaltarens åsikter är i fokus. Hur motiveras den höga förvaltningsavgiften, när de inte överträffar index? / Aim: The fact that a monkey won the Swedish Championship in stocks in 1993, ahead of professional investors, shows that stock prices are random. Why should an investor trust that a professional manager is better on evaluating the market and its investment opportunities than others? The purpose with this thesis is to investigate how active managed funds perform compared to index funds, after subtraction of the management fee. The index fund is represented by a “comparison index” and the research covers a period of ten years, between 2000 and 2009. Method: A quantitative method has been used in this study, where the information has been received from Morningstar and SIX Telekurs. Microsoft Excel has been used to process the collected data in order to calculate the expected return and the risk measures. The result is presented in diagrams and charts in order to analyse and compare it with the theory. Result &amp; Conclusions: Only one out of ten active managed funds outperform index,therefore draws the conclusion that index funds is a better investment option than active managed funds. The result shows that the higher management fee that stock exchange companies claims is not appropriate. Suggestions for future research: Based on the results in this thesis, it would be interesting to do a qualitative research where the focus is on the fund managers’ opinions. How can they motivate the high management fee, when they don’t outperform index?