Spelling suggestions: "subject:"aktivitetsbalans"" "subject:"aktivitetsobalans""
1 |
Frisk- och riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön med fokus på stress och aktivitetsobalans. : - Ur ett arbetsterapeutiskt perspektivKjellström, Elin, Khedher, Hana January 2015 (has links)
No description available.
|
2 |
Upplevd aktivitetsbalans hos yrkesarbetande föräldrar med barn i åldern 6-10år / Perceived occupational balance among working parents with children aged 6-10 yearsBergfeldt, Ingrid, Svedin, Linn January 2017 (has links)
Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur yrkesarbetande föräldrar med barn i åldrarna 6-10 år upplever sin aktivitetsbalans. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 yrkesarbetande föräldrar. Intervjuerna genomfördes med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilken slutligen resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet visade de fyra kategorierna: “Att få livspusslet att gå ihop” som beskriver de svårigheter deltagarna har att få rätt mängd och rätt variation mellan aktiviteterna. “Stressande arbetssituation” beskriver deltagarnas upplevelse av hur deras aktivitetsbalans påverkas av arbetet. “Egna aktiviteter som kraftkälla” beskriver deltagarnas upplevelse av att få tid till egna aktiviteter. Samt “Rekreation ger återhämtning” som beskriver vad deltagarna upplever som återhämtning och hur det påverkar övriga aktiviteter. Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna inte upplever aktivitetsbalans i vardagen. Detta beror på att lönearbetet tar en stor del av den vakna tiden och att barnen och deras välbefinnande prioriteras. Deltagarnas upplevelse är att de har balans när vardagen flyter på utan störande moment och aktiviteterna harmonierar samt att vara lugn och ostressad själv.
|
3 |
Nyblivna pensionärers upplevelse av hälsa och aktivitetsbalans i vardagslivet / Newly retired persons experience of health and occupational balance in everyday lifeBerglund, Erica, Eriksson, Marie January 2019 (has links)
Sammanfattning Vid pensioneringen har personen lämnat sitt arbete som kan ha varit den största aktiviteten i vardagen. Det blir en omställning som kan leda till både förändrad hälsa och inverka på aktivitetsbalansen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur nyblivna pensionärer upplever sin hälsa och aktivitetsbalans i vardagen. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 nyblivna pensionärer. Intervjuerna genomfördes gemensamt av författarna med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades i två domäner med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i totalt fem kategorier. Resultat: Översiktligt visade resultatet att övergången till pensioneringen i huvudsak var positiv men det fanns även en saknad efter tidigare arbetskamrater och strukturen de hade när de arbetade. Resultatet visade två domäner med kategorier. Domänen Hälsa med kategorierna: Kroppens styrka och Positiv och negativ energi. Det centrala inom domänen Hälsa visar att fysisk kapacitet och att ha energi till att utföra meningsfulla aktiviteter ger en god hälsa. Socialt nätverk, sjukdomar och väder är aspekter som påverkar hälsan. Domänen Aktivitetsbalans beskrevs inom kategorierna: Självbestämmande utan tidspress, Variationer i aktivitet och Stressorer som påverkar. Det övergripande inom domänen Aktivitetsbalans visar att deltagarna uppfattar sig ha aktivitetsbalans när de har en självbestämmande vardag utan tidspress. Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna upplever hälsa och aktivitetsbalans i vardagen när de har energi och fysisk kapacitet för att kunna utföra självbestämmande och meningsfulla aktiviteter utan tidspress. Med kunskap från aktuell studie och mer forskning kan arbetsterapeuter med en ökad förståelse vägleda individer i övergången till pension och ge stöd till att implementera meningsfulla aktiviteter.
|
4 |
Upplevd aktivitetsbalans i vardagen hos visstidsanställd personal inom kommunala boenden : En kvalitativ studieEbbesson-Fhärm, Anneli, Zerefu, Eden January 2014 (has links)
Anställningsformen visstidsanställning ökar idag på svensk arbetsmarknad och möjligheten att etablera sig på lång sikt i fast anställning blir allt svårare. Osäkra arbetsformer har visat sig kunna påverka personers upplevelse av både hälsa och balans i tillvaron. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans i vardagen för visstidsanställd personal inom sociala omsorgs- och omvårdnadsboenden. En kvalitativ studie användes för att få en inblick i de visstidsanställdas unika upplevelse. Sex intervjuer gjordes varefter kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data. Inklusionskriterier som ställdes upp för deltagande var att personerna skulle varit visstidsanställda i minst ett år eller som under senaste 3 månader vid intervjutillfället övergått i annan anställningsform. Personer med svårigheter i att förstå och uttrycka sig på svenska exkluderades. Resultatet presenterades under de tre huvudkategorierna och underkategorierna: "Oregelbundenhet och tidsbrist inverkar på vardagslivet" baserat på underkategorierna vardag och hushåll; fritid och socialt liv. "Obalans påverkar möjlighet till sömn och vila" baserat på underkategorierna sömn; vila. "Osäkerhet från egna krav och arbetsgivarens" baserat på underkategorierna egna krav; arbetsgivarens krav. Resultatet visade att informanterna inte upplever tillfredställande nivå av aktivitetsbalans i sin vardag. Denna upplevelse förknippades främst av informanterna med anställningsformens varierande struktur som skapade en obalans mellan de olika livsarenorna arbete och vardagsliv. Denna obalans som orsakade svårigheter i att upprätthålla vardagsaktiviteter regelbundet, låg till grund för upplevd tidsbrist och försvårade möjligheter till både kort- och långsiktig planering vilket kunde ge stora konsekvenser för den enskildes vardagsliv.
|
5 |
Aktivitetsmönstrets förändring hos individer med uttalad hjärntrötthet till följd av Covid-19 : En enkätstudieJohansson-Qvick, Ebba, Eriksson, Emma January 2023 (has links)
Bakgrund: Covid-19 är en sjukdom som påverkat samhället i över 3 år. Sjukdomen kan medföra långvariga konsekvenser såsom hjärntrötthet. Hjärntrötthet påverkar individen genom att individen kan känna energilöshet och påverkar utförandet av aktiviteter. Aktiviteterna kan kategoriseras utifrån lekaktiviteter, rekreativa aktiviteter, arbetsaktiviteter och skötsel-aktiviteter. Individen behöver en god fördelning och balans mellan dessa kategorier för att uppleva hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande uppnås då individen har ett gott aktivitetsmönster som leder till en god aktivitetsbalans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva upplevd påverkan i aktivitetsmönstret hos individer med uttalad hjärntrötthet till följd av Covid-19. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes med 45 deltagare som rekryterades genom bekvämlighetsurval via sociala medier (Facebook). Enkäten berörde deltagarnas aktivitetsmönster och aktivitetsbalans. Data analyserades med deskriptiv- och statistisk analys i ett statistiskt dataprogram. Resultat: Resultatet redovisades utifrån 41 deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna. Förändring i aktivitetsmönstret hos deltagarna identifierades där rekreativa aktiviteter ökade och lekaktiviteter samt skötselaktiviteter minskade. Slutsats: De flesta deltagare upplevd en förändring i aktivitetsmönstret. Deltagarna var inte tillfredsställda med sitt aktivitetsmönster och ansåg sig inte uppleva aktivitetsbalans
|
6 |
Digitaliseringens betydelse för aktivitetsbalans : En kvalitativ studie av lärares erfarenheterWallinder, Kerstin, Westlöf, Anna January 2016 (has links)
<p>Validerat; 20160602 (global_studentproject_submitter)</p>
|
7 |
Att ha rätt att ha ont : Den sociala omgivningens påverkan på arbetsförmågaSträng, Maria, Durakovic, Senka January 2012 (has links)
Bakgrund: Smärta är ett av de största hälsoproblemen i dagens samhälle. Det är en huvudor-sak till funktionshinder och arbetsoförmåga. Människor med smärta söker ofta förståelse hos omgivningen. Det är viktigt för dem att andra förstår deras svårigheter och de vill dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med studien är att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever omgivningens påverkan på arbetsförmåga. Metoden är kvalitativ och informanterna i studien intervjuades enskilt. Studien inkluderade nio kvinnor i arbetsför ålder med långvarig smärta och erfarenhet av arbete. För dataanalys användes en kvalitativ innehållsanalys. Resul-tatet visade att omgivningen, främst den nära familjen, stödjer arbetsförmåga genom att för-ändra informanternas aktivitetsbalans. Kollegor och överordnade stödjer arbetsförmåga på informanternas arbetsplatser och i arbetsuppgifter. Omgivningen kan hindra arbetsförmåga genom den brist på förståelse många visar för informanter med långvarig smärta, vilket blir till hinder för glädje och motivation. Den sociala omgivningen hindrar arbetsförmåga även då de misstror informanterna med smärta eftersom smärtan och aktivitetsoförmågan inte syns utanpå, detta stjäl också ork och kraft. Slutsatsen som framkom visade att omgivningen kan stödja men också hindra arbetsförmågan hos informanterna med långvarig smärta genom fy-sisk och psykisk påverkan. Omgivningen består bland annat av familj, kollegor, överordnade, släkt och vänner.
|
8 |
Psykisk funktionsnedsättning och arbetsterapi : En scoping review över interventioner i öppenvården / Mental disability and occupational therapy : A scoping review of interventions in outpatient careFlintberg, Anna, Sahlgren, Anna January 2017 (has links)
Personer med psykisk funktionsnedsättning är en utsatt grupp i samhället. Forskning visar att målgruppen behöver meningsfullhet, delaktighet och självständighet för att bli en del av samhället. Idag återfinns sällan arbetsterapeuten inom öppenvården för att stödja målgruppen trots yrkets kompetens om helheten runt individen. Syftet med detta arbete var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med psykiska funktionsnedsättningar i öppenvården. Studien genomfördes som en scoping review enligt där 21 artiklar som svarade mot syftet har granskats. Inklusionskriterierna var artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan 2006 och 2017, samt studier från länder med liknande kultur som Sverige. Exklusionskriterier har varit barn, personer över 65 år och patienter inom slutenvården. Resultatet visade att det fanns en stor bredd av interventioner som delades in i nyckelområdena: kreativa aktiviteter, interventioner i dagliga livet, interventioner för arbete och sysselsättning, interventioner med djur och natur och hjälpmedel som intervention. Slutsatsen var att det finns många olika interventioner som arbetsterapeuten kan arbeta med för målgruppen men att det idag saknas på många håll inom öppenvården.
|
9 |
Trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa - ur ett arbetsterapeutiskt perspektivAbrahamsson, Emelie, Vingsle, Maja January 2020 (has links)
Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till nya sjukskrivningar i Sverige. Idag används trädgårdsterapi i ett rehabiliterande syfte för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Det finns fortfarande ett kunskapsbehov angående behandlingsprocesser rörande målgruppen samt terapeutiska insatser i trädgårdsmiljö. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Fyra arbetsterapeuter med erfarenhet av trädgårdsterapi intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att trädgårdsterapi främjar deltagarnas återhämtningsprocess. Trädgårdsterapins aktiviteter bidrar i synnerhet till återhämtning genom aktivitetsbalans, något som ej uppmärksammats i tidigare forskning. Vidare forskning behövs för att belysa ett deltagarperspektiv i trädgårdsterapi.
|
10 |
Att uppleva delaktihet trots ryggmärgsskada : En systematisk litteraturstudie om upplevelsen av fysiska fritidsaktiviteterSundqvist, Adam, Olsson, Thomas January 2021 (has links)
Personer med ryggmärgsskada löper en större risk för ett stillasittande liv vilket ökar risken för följdsjukdomar. Med tanke på att arbetsterapi idag främst är inriktat mot att förbättra ADL-förmåga, snarare än fritidsaktiviteter, finns det ett behov av att studera fysiska fritidsaktiviteter inom arbetsterapi. Syftet med denna studie var således att beskriva de upplevelser personer med ryggmärgsskada får av att vara delaktiga i fysiska fritidsaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes och efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO återstod nio artiklar som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; att interagera med miljön, att sträva efter god hälsa och välbefinnande och att sträva efter personlig utveckling i olika aspekter. De fysiska fritidsaktiviteterna sker i interaktion mellan personen och social-, fysisk- och aktivitetsmiljö. Dessutom upplever individerna en strävan efter god hälsa och välbefinnande där fysiska fritidsaktiviteter bidrar till såväl fysisk som psykisk hälsa, samt aktivitetsbalans. Fysiska fritidsaktiviteter underlättar även deras strävan mot personlig utveckling, i form av till exempel ökad självständighet, ökat självförtroende och en aktivitetsidentitet. Gällande delaktighet i fysiska fritidsaktiviteter motiverade positiva upplevelser, medan negativa upplevelser hindrade. Mångfalden av upplevelser är också viktiga att ta hänsyn till för utveckling av arbetsterapeuters arbete mot att öka delaktighet i fysiska fritidsaktiviteter för personer med ryggmärgsskada.
|
Page generated in 0.2838 seconds