Det är många i Sverige som extraarbetar under studietiden och att göra det innebär att ha en stor mängd produktiva aktiviteter, vilket kan påverka hälsan negativt. Samtidigt leder arbete vid sidan av studier till fördelar såsom beredskap inför arbetslivet och förbättrad ekonomi. Syftet med studien var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter i åldrarna 21–25 år som studerade och extraarbetade på olika orter i Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultaten presenterar upplevelser som grupperades i tre kategorier och sju underkategorier. De mest förekommande upplevelserna visade sig vara tidsbrist i de vardagliga aktiviteterna, negativ påverkan på hälsan i form av stress och att extraarbete innebar större ekonomisk frihet. Det visade sig att den stora mängden produktiva aktiviteter många gånger kunde leda till stressiga situationer då extraarbete, studier och fritidsaktiviteter var förlagda samtidigt. Författarna diskuterar att extraarbete vid sidan av heltidsstudier kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans och hur arbetsterapi kan stödja dessa personer. Författarna drar slutsatsen att extraarbete vid sidan av heltidsstudier i en svensk kontext kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans då studenterna har brist på tid till annat, som exempelvis fysiska, sociala aktiviteter och sömn. Däremot visar sig extraarbetet för vissa kunna vara ett lugnande avbrott från studierna.

Till följd av den tilltagande psykiska ohälsan kan ett preventiv tillvägagångssätt inom arbetsplats och företagshälsovård implementeras för att förebygga psykisk ohälsa hos individ, vilket ger effekt på både företag och samhälle. Den arbetsterapeutiska professionens kunskap har visat på positiv inverkan gällande att minska det mänskliga lidandet samt samhälleliga kostnader. Trots detta är företagshälsovård till stor del en outforskad arena för arbetsterapi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska och/eller aktivitetsinriktade interventioner riktade mot psykisk ohälsa på arbetsplatser.   Metod: Scoping review valdes för att kartlägga samt sammanfatta artiklar inom det aktuella fokusområdet. Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeutiska interventioner kan motverka och agera preventivt mot psykisk ohälsa och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. Artikelresultatets interventioner är uppdelat efter en tematisk analys och redovisas i teman; arbetsplatsåtgärder och individens kontroll och vilja till förändring för att skapa balans mellan arbete och vardag. Slutsats: Detta examensarbete visar på att professionens kunskaper inom balans och aktivitetsinriktade interventioner, preventivt och förebyggande mot återinsjuknande, kan användas för att verka mot psykisk ohälsa samt förbättra miljön på arbetsplatsen.

Bakgrund: Idag finns lite kunskap om gig-arbete och hur arbetsformen påverkar individer verksamma inom gig-ekonomins aktivitetsutförande. Syfte: Syfte med studien var att beskriva gig-arbetares aktivitetsbalans och hälsa samt beskriva kontexten för gig-arbete och arbetsutförandet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie som kombinerats med en observation inspirerad av fallstudiemetodik. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval. Målgruppen var gig-arbetare verksamma i gig-ekonomin som utgör de okvalificerade uppdragsbaserade arbetena som utförs lokalt. Tio gig-arbetare deltog i studien. Data samlandes in via enkät och observationer på sociala medier och i reell miljö. Databearbetning skedde genom deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att helhetsupplevelsen av gig-arbete är bra men deltagarna skattar aktivitetsobalans. I helhet skattar gruppen sin hälsa som god. Det visar på slutna svårtillgängliga grupper av gig-arbetare på sociala medier där diskussionerna till stor del handlar om arbetsmiljö och arbetsorganisation. De som skattar god hälsa är de gig-arbetare som arbetar 40 timmer eller mer i veckan och tjänar 20 000kr eller mer per månad. Slutsats: En stor andel i gruppen upplever bristfällig tillfredställelse med tid för aktiviteter utanför arbetet. Det finns aktivitetsobalans bland deltagarna men grupper upplever sin hälsa som god. De flesta har arbetsformen som primär inkomstkälla och det är en spridning av inkomstnivån.

Syfte: Beskriva studenters aktivitetsmönster, aktivitetsbalans samt livsbalans i relation till psykisk hälsa och ohälsa. Metod: Systematisk litteraturöversikt, med kartläggning och sammanställning av redan befintlig kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig data. Urvalskriterier för artiklarna var innehåll om psykisk hälsa, aktivitetsbalans, livsbalans och aktiviteters inverkan på hälsan hos studenter. Urvalet av artiklar var globalt. Resultat: För upprätthållandet av aktivitetsbalans samt livsbalans och därigenom den psykiska hälsan, behöver det finnas en balans mellan fritidsaktiviteter, rekreationsaktiviteter, sömn och förvärvsaktiviteter. Det behöver finnas en balans mellan sociala aktiviteter, träning, studier/arbete, kost samt sömn. Faktorer som påverkar studenters psykiska hälsa kommer från tentamensresultat, seminarier, press från skolan, samt aktiviteter utifrån som tillkommer vid start av studier såsom ekonomi, internetanvändning samt förändringen att ta steget in i vuxenlivet. Slutsats: Utifrån resultatet framgick att vissa aktiviteter har mer påverkan på hälsan än andra, både negativt och positivt. Det framkom att inledningsvis under universitetstiden sker en förändring av studentens tidigare rutiner, då det tillkommer nya miljöer och ansvar för studenten. Vidare framkom det att ett väldisponerat aktivitetsmönster, aktivitetsbalans och livsbalans utifrån varje students egen upplevelse kan bidra till god psykisk hälsa.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva stressfaktorer arbetsterapeutstudenter som studerar på distans i Sverige upplever under sina studier. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ design som är lämplig för att fånga en persons upplevelser och erfarenheter. Deltagarna var 15 studenter som studerar eller har studerat arbetsterapeutprogrammet på distans via Luleå tekniska universitet. Enskilda intervjuer genomfördes där semistrukturerade frågor ställdes. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ induktiv innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom av analysen var Brist på kontroll; Otydlig gräns mellan skola och privatliv; Faktorer kring campusveckor; Förändringar i aktivitetsmönstret. Resultaten visade att stress uppkom då det fanns en otydlig struktur i kurser, när tiden inte räckte till, när grupparbeten inte fungerade och när det var svårt att få tag på lärarna, detta var situationer studenterna själva inte kunde kontrollera över. Resultatet belyser även stress som uppkom till följd av att studenterna inte upplevde någon tydlig gräns mellan skola och privatliv samt att  faktorer kring campusveckorna skapade stress. Under de stressiga perioderna visade resultatet även hur studenterna fick förändrat  aktivitetsmönster som i sin tur orsakade ytterligare stress.  Slutsats: Slutsatsen av studiens resultat är att arbetsterapeutstudenter som studerar på distans i Sverige upplever stress på olika sätt i samband med sina studier samt att inte ha aktivitetsbalans påverkar studenternas hälsa och välmående på ett negativt sätt.

Bakgrund: Aktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter är centrala begrepp inomarbetsterapi. I tidigare forskningsstudier framkommer en diskussion kring huruvidaaktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter har en påverkan på den psykiska hälsan hospersoner. Det finns forskning gällande att få in aktiviteter av olika karaktär för att upprätthållaen balans i vardagen och om det påverkar den psykiska hälsan. Om universitetsstudenter harbättre balans i meningsfulla aktiviteter, har de även bättre psykisk hälsa? Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga balans i meningsfulla aktiviteter och psykiskhälsa hos universitetsstudenter i mellansverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkätfrågor. Enkäten utformades av instrumentenOccupational Balance Questionnaire (OBQ) och 12 item Short-Form Health Survey (SF-12).Enkäten svarades av studenter på ett universitet i mellansverige. Datan överfördes till Microsoft Excel och bearbetades i statistikprogrammen Jamovi och Statistical Package forthe Social Sciences (SPSS). Analys av korrelation mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa,samt analys och gruppjämförelse genomfördes för att svara på syftet med tillhörande frågeställningar. Resultat: Måttlig positiv korrelation finns mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa, rs=0,5.Det innebär att de studenter som har lägre aktivitetsbalans också har sämre psykisk hälsa.Resultatet visar också på en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsbalans, p= 0,032. De andra demografiska variablerna visade också på en skillnad, även om den inte var signifikant. Slutsats: Resultatet visar på positiv korrelation mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa hosuniversitetsstudenter i mellansverige. Studien kan därmed användas för utökad forskningkring betydelsen av balans i aktiviteter för psykisk hälsa.

Inledning/bakgrund: Ensamstående föräldrar tenderar att uppleva mer stress och begräsningar i vardagen, jämfört med föräldrar i partnerskap. Att få tiden att räcka till för olika aktiviteter ses som en utmaning. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva ensamstående förvärvsarbetande föräldrars självskattade aktivitetsbalans. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med frågor som berörde kön, arbetsomfattning, boendesituation, antal hemmaboende barn, samt antal dagar de bor hemma. Tilläggsfråga gällande upplevelse av tillräckligt med stöd från omgivningen, samt självskattningsinstrumentet Självskattad aktivitetsbalans (OBQ11) ingick i enkäten. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades 133 respondenter, varav 129 kvinnor. Icke-parametriska tester användes för att analysera skillnader och studera samband. Den öppna frågan analyserades kvalitativt. Resultat: Respondenternas totala OBQ11-poäng visade på låg aktivitetsbalans jämfört med tidigare studier där aktivitetsbalans skattats hos andra målgrupper. De med två barn hade lägre skattad aktivitetsbalans än de med ett barn. Det fanns ett samband mellan OBQ11-poäng och upplevelse av tillräckligt med stöd från omgivningen. Tilläggsfrågan visade på gemensamma upplevelser såsom känsla av ensamhet, avsaknad av stöttning, bristande förtroende till samhället. Slutsats: Ensamstående förvärvsarbetande föräldrar visade sig ha låg aktivitetsbalans och upplevde brister i stöd från omgivningen. Hälsofrämjande insatser på individ- och gruppnivå behövs för att stärka målgruppens aktivitetsbalans. / Introduction: Single parents experience more stress and limitations in everyday life in comparison to parents in partnership. Finding enough time to various activities is seen as a challenge. Aim: The aim was to describe self-rated occupational balance of employed single parents. Method: A quantitative cross-sectional study using a web survey with questions regarding gender, scope of work, living situation, number of children living at home and number of days they live at home. A supplementary question regarding the experience of sufficient support from the surrounding and the self-rating instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) was included in the survey. Through convenience sampling 133 respondents were recruited, of which 129 were women. Non-parametric tests was used to analyze differences and study correlation. Results: The respondents' total OBQ11 score showed low activity balance compared with results from previous studies of occupational balance estimated in other target groups. Parents with two children had lower self-rated occupational balance than parents with one child. There was a correlation between OBQ11 scores and experience of sufficient support from the surrounding. Conclusion: Working single parents turned out having low occupational balance and experienced lack of support from the surrounding. Health-promoting efforts at individual and group level are needed to strengthen the target group's occupational balance.

Syftet var att beskriva hur personer med ADHD upplever sin vardag samt vilka strategier de använder. Metoden som valdes var en manifest innehållsanalys på skönlitterära biografier. Fyra böcker valdes ut för analys och tolkning. Resultatet utgjorde fem kategorier med tillhörande 13 underkategorier. Kategorierna var upplevelsen av att känna sig annorlunda, obalans i vardagen, svårigheter att hantera intryck och impulser, diagnosens betydelse samt strategier för att klara av vardagen. Slutsatsen av examensarbetet visade att individens upplevelse är viktig för att få en ökad förståelse kring ADHD. Ytterligare en slutsats som kan dras är att arbetsterapeuten med kunskapen kan arbeta med hälsofrämjande insatser för att förenkla vardagen för en person med ADHD. / The aim of the study was to describe how people with ADHD experience their everyday lives and what strategies they use. The chosen method was a manifest content analysis on autobiographies. Four books were selected for analysis and interpretation. The result consisted of five categories with 13 associated subcategories. The categories were the experience of feeling different, everyday imbalances, difficulty in managing impressions and impulses, the significance of diagnosis and strategies to cope with everyday life. The conclusion of the thesis work showed that the individual's experience is important for gaining an understanding of ADHD. Another conclusion that emerged from the thesis, is that the occupational therapist with their knowledge can work with health promoting efforts to simplify the daily life for people with ADHD.

Syfte: Beskriva manliga elitidrottares erfarenheter av hur elitidrotten påverkar deras aktivitetsbalans. Metod: En kvalitativ studiedesign användes med semistrukturerade intervjuer där tio manliga elitidrottare deltog. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: “Arbetsrutiner ser olika ut under året, “Att hantera med- och motgångar”, “Vardagen med familj och vänner” och “En medveten livsstil”. Resultat:Elitidrotten påverkar de manliga elitidrottarnas förutsättningar för aktivitetsbalans under perioder. Elitidrotten ger tydliga vanor och rutiner som till stor del främjar aktivitetsbalans. Rätt mängd och variation av aktivitet och återhämtning visade sig vara en central och viktig del i demanliga elitidrottares vardagsliv. Faktorer som kunde komplicera aktivitetsbalansen var långa perioder av resor, att kunna hantera med- och motgångar samt anpassningar av sociala relationer och fritidsaktiviteter. Välbefinnandet nämndes i relation till aktivitetsbalans och elitidrotten påverkade till en aktiv och medveten livsstil som främjade aktivitetsbalans och välbefinnande. Slutsats: Elitidrotten påverkade manliga elitidrottares förutsättningar för aktivitetsbalans. Studien kan användas i ett hälsopromotivt syfte för att medvetandegöra denna förståelse hos elitidrottare, arbetsterapeuter och samhället i stort.

Syfte: Det är en stor omställning i livet att få en ny familjemedlem. Därför finns det ett behov av att undersöka förstagångsföräldrars erfarenhet av aktivitetsbalans samt vilka aktiviteter som anses vara meningsfulla. Men även undersöka om det finns något intresse av att få stöd i att strukturera aktiviteter under den första tiden hemma med barnet. Metod: Informationen samlades in genom semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberades. Meningsbärande enheter togs ut, kondenserades och kodades. Utifrån koderna gjordes en analys. Föräldrarna fick även skatta sin upplevda aktivitetsbalans på en skala mellan 1–10. Resultat: Av studien gick det att utläsa att det inte fanns ett uttalat behov av stöd under barnets första år, men att det utifrån beskrivningarna av situationen som uppstod efter barnets hemkomst, fanns ett visst behov av att få stöd i att hitta aktivitetsbalansen under den första tiden. Slutsats: Utifrån resultatet drogs slutsatsen att det fanns ett behov av stöd under den första tiden med barnet, då det beskrevs som en tid av osäkerhet. Det medförde en stor omställning vilket innebar att föräldrarnas vanor och rutiner ställdes på ända och de behövde hitta ett nytt aktivitetsmönster. Fortsatt forskning: För att få ett större underlag och inom ett bredare åldersspann på både föräldrar och barn, skulle det behövas kvantitativa studier. Men även fler kvalitativa studier vore nödvändigt för att kunna få en fördjupad förståelse för föräldrarnas erfarenheter och upplevelser. / Purpose: It is a great change in life to get a new family member. Therefore there is a need to examine first-time parents' experiences of activity balance and which activities are considered meaningful. But also examine if there is any interest in getting support in structuring their activities during the first time at home with the child. Method: The information was collected through semi-structured interviews, which were then transcribed. Sentences were taken out, condensed and coded. Based on the codes, an analysis was made. The parents estimated their occupational balance on a scale between 1–10. Results: The study showed that there is no explicit need for support during the child's first year. But based on the descriptions of the situation that arose after the child's homecoming, there was a certain need to get support in finding the occupational balance during the first period with the child. Conclusion: Based on the result the conclusion showed that there was a need for support during the first time with the child, as it was described as a time of insecurity. This involves a major change, which includes that the parents' habits and routines where turned upside down. They had to find a new activity pattern. Further research: To obtain a larger basis and within a broader range of ages for both parents and children, quantitative studies would be needed. But even more qualitative studies would be necessary in order to gain an in-depth understanding of the parents' experiences.