Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa vilka arbetsterapeutiska interventioner kvinnor med stressrelaterad ohälsa erhåller samt resultatet avdessa. Datainsamling har gjorts i databaserna PubMed CINAHL, PsycINFO, OT-seeker och Scopus via Luleå tekniska universitet. Artiklarna kvalitetsgranskades, därefter bedömdesbevisvärdet och evidensstyrkan. Den systematiska sökningen resulterade i 12 artiklar varavsju kvantitativa, tre kvalitativa och två med mixad metod bestående av både kvalitativa ochkvantitativa data. Resultatet redovisas i tre kategorier, vilka är Redesigning Daily Occupations[ReDO], naturbaserad rehabilitering och kreativ inriktning. Effekter och erfarenheter av deolika interventionerna har visat positiva resultat, dock behövs det mer forskning inom områdetför att stärka det vetenskapliga underlaget och säkerställa att arbetsterapin och den vård somutförs är evidensbaserad. Litteraturstudien bidrar till ökad kunskap och förståelse förarbetsterapeutiska interventioner i vardagen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa.

Bakgrund: Fatigue är ett tillstånd av utmattning som gör det svårt för individer att bilda aktivitetsmönster samt skapa aktivitetsbalans i vardagen. Fatigue kan påverka människans uthållighet, vilket kan leda till att man tappar ork och motivationen. Arbetsterapeutens roll är att bidra med hjälp i form av behandlingsmetoder och/eller strategier som kan hjälpa personer att klara av sin vardag trots sin funktionsnedsättning, sjukdom eller skada. Fatigue management är en gruppintervention som ska hjälpa personer med fatigue att lära sig hantera fatigue i sin vardag. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda den manualbaserade gruppinterventionen “Fatigue management, en sex-veckors kurs för att lära sig hantera fatigue i sin vardag”, och dess innehåll. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta arbetsterapeuter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetsterapeuter har blandade erfarenheter/upplevelser kring den manualbaserade gruppinterventionen, bland annat när det kommer till; Kartläggning av fatigue, upplägget vid varje kurstillfälle, undervisningsformen, hemuppgifter och vilka modifieringar som behövs utföras för att förbättra interventionen. Dessa aspekter delas in i tre kategorier; Viktiga komponenter gruppinterventionen, Fördjupad bedömning- att förstå deltagare och Förslag till ytterligare utveckling av kursen. Slutsats: Arbetsterapeuter upplever att den manualbaserade gruppinterventionen “Fatigue management: en sex-veckors kurs för att lära sig hantera fatigue i sin vardag” är en behandlingsmetod som är effektiv, men samtidigt är interventionen i behov av att moderniserad/utvecklas. En moderniserad version av manualen skulle bidra till att stärka den terapeutiska alliansen mellan patienter och arbetsterapeuter.

Bakgrund: Aktivitetsbalans är en självupplevd känsla av att ha balans mellan fritid, arbete och vila. Att ha aktivitetsbalans är viktig för att en person ska kunna ha en god hälsa och livskvalitet vilket kan vara svårt för mjölkbönderna som både bor och arbetar på sina gårdar. Syfte: Studiens syfte var att studera svenska mjölkbönders upplevelse av aktivitetsbalans och livskvalitet och om ett samband fanns mellan dessa. Metod: En elektronisk enkätstudie genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ del. Enkäten var utformad med demografiska frågor; frågor utifrån de två bedömningsinstrumenten, Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och Brunnsviken Brief Quality of Life (BBQ) samt ytterligare tre  frågor baserade på att arbeta som mjölkbonde. Analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys och en kvantitativ bearbetning. Deltagandet bestod av 331 mjölkbönder. Resultat: Mjölkbönderna upplevde en låg aktivitetsbalans och livskvalitet. Resultatet visade att det överlag fanns ett samband mellan den skattade aktivitetsbalansen och livskvaliteten. Mjölkbönderna uppgav att det var nöjda med sitt arbete men att de långa arbetsdagarna påverkade fritiden negativt vilket även påverkade deras livskvalitet. Även den ekonomiska situationen gav konsekvenser för mjölkböndernas livskvalitet. Slutsats: Mjölkbönderna har en låg aktivitetsbalans som påverkade deras livskvalitet. Det är viktigt att vården får mer kunskap om mjölkböndernas situation för att erbjuda dem rätt vård och rehabilitering. / Background: Occupational balance is a self-perceived feeling of having a balance between leisure, work and rest. Having an occupational balance is important for a person to be able to have good health and quality of life, which can be difficult for dairy farmers who both live and work on their farms. Aim: The aim of the study was to investigate Swedish dairy farmers' experience of occupational balance and quality of life. Method: A quantitative and qualitative electronic survey was conducted. The questionnaire was designed according to two assessment instruments, the Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and the Brunnsviken Brief Quality of Life (BBQ), as well as three more questions based on working as a dairy farmer and demographic questions. The analysis was done through a qualitative content analysis and a quantitative process. The participation consisted of 331 dairy farmers. Results: Dairy farmers experienced a low occupational balance and quality of life. The results showed that overall there was a correlation between the estimated occupational balance and the quality of life. The dairy farmers stated that they were satisfied with their work but that the long working days went beyond their free time, which could affect their quality of life. The economic situation also had consequences for the dairy farmers' quality of life. Conclusion: The dairy farmers have a low occupational balance that affects their quality of life. It is important that healthcare receives more knowledge about the dairy farmers' situation in order to offer them the right care and rehabilitation.

Långvarig smärta är ett komplext men vanligt sjukdomstillstånd. Den stora påverkan på det vardagliga livet medför konsekvenser i aktivitetsförmågan samt de sociala aktiviteterna. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur personer med långvarig smärta upplever sin egen förmåga att utföra sociala aktiviteter samt smärtans inverkan på relationer och roller. En litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Slutligen inkluderades åtta artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevelser av att utföra sociala aktiviteter samt Upplevd påverkan på sociala relationer och roller. Den nedsatta aktivitetsförmågan i kombination med rollförändring samt försämrade relationer kunde leda till minskad social delaktighet. Sammanfattningsvis presenterar studien att oförmågan att vara delaktig i sociala aktiviteter bidrar till avsaknad av gemenskap samt påverkan på relationer och roller. Smärtan är subjektiv vilket kan leda till både positiva och negativa erfarenheter om hur sociala aktiviteter kan upprätthållas. Arbetsterapeuter kan stödja i att återfå aktivitetsengagemang och en hållbar aktivitetsbalans.

Stressrelaterad ohälsa har ökat i samhället och stress under en längre tid kan leda till känslor av utmattning. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur utmattning påverkar personer som arbetar inom vården samt hur deras utmattning påverkar aktivitetsutförandet i vardagen. Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar har använts i denna studie. Sökningarna har genomförts i databaserna APA Psycinfo, Cinahl och PubMed. Sju artiklar ingick i resultatet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och resulterade i huvudkategorin: Individuella konsekvenser av arbetsrelaterad utmattning, med tillhörande fyra underkategorier. Resultatet visade hur utmattning har påverkat förmågan att utföra arbetsuppgifter, kommunikationen i arbetsgruppen, strategier samt hur livet utanför arbetet kan påverkas. Arbetsterapi kan vara av vikt inom området då arbetsterapeuten har ett holistiskt synsätt vilket innefattar både person och miljö. Genom kartläggning av personer som drabbats av utmattning kan arbetsterapeuten identifiera områden som individen har svårigheter i. Det finns ett ökat behov av forskning inom området utmattning och arbetsterapi.

Background: Shift work is performed in different times, often in evenings and during weekends. Shift worker’s physical health is affected in a negative way. Shift work contributes to reduced participation in everyday activities which in turn affects the quality of life and family life. Purpose: To describe the occupational performance and experience of participation in everyday activities among shift workers. Method: A questionnaire study was made at an industrial workplace where 30 shift workers participated. The questionnaire used was "Occupational Gap Questionnaire" (OGQ). The aim of the instrument is to study participation in everyday activities by measuring what people do and to what extent they want to do it. Shift workers were divided into each shift in order to study variations in occupational performance. Collected and processed data is presented using descriptive statistics. Results: Shift workers performed all activities included in the instrument, but on different levels. The types of activities that had most occupational gaps were in the category IADL. Conclusion: Shift workers in the study have good participation in their everyday activities despite shift work / Bakgrund: Skiftarbete är arbete som utförs på rullande schema, ofta under kväll och helger. Den fysiska hälsan påverkas negativt vid denna typ av arbete. Skiftarbete bidrar även till nedsatt delaktighet i vardagliga aktiviteter som därmed påverkar bland annat livskvalitet och familjeliv. Syfte: Att beskriva aktivitetsutförande och upplevelse av delaktighet i vardagliga aktiviteter bland skiftarbetare. Metod: En enkätstudie gjordes på en industriarbetsplats i Jönköping där 30 skiftarbetare deltog. Enkäten var konstruerad från det arbetsterapeutiska instrumentet ”GAP i vardagens aktiviteter” (GAP). Instrumentet avser att studera delaktighet i vardagliga aktiviteter genom att mäta vad en person gör samt i vilken grad personen vill utföra aktiviteten. Skiftarbetare delades in i respektive skift för att se variationer i aktivitetsutförande. Insamlad och bearbetad data presenterades via deskriptiv statistik. Resultat: Skiftarbetarna utförde alla aktiviteter som ingick i instrumentet men upplevde olika nivåer av delaktighet. Flest aktivitetsgap fanns inom aktivitetskategorin I-ADL. Slutsats: Skiftarbetarna i studien upplever god delaktighet i sina vardagliga aktiviteter trots skiftarbete.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserar på att besvara hur smärta påverkar vardags­aktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos vuxna personer med RA. Metod: Metoden scoping review har använts för att besvara syftet genom att kartlägga och sammanfatta aktuella artiklar inom området. Resultat: Resultatet av studien är att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som att vardags­aktiviteter påverkar smärta. Smärta påverkar olika typer av vardagsaktiviteter, men i störst grad sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Aktiviteter kunde leda till ökad smärta. Personer med RA använde aktiviteter som distraktion från smärta. Olika strategier kunde användas för utfö­rande av aktiviteter trots smärta.  Slutsats: Smärta påverkar mängden och typen av aktiviteter som finns i aktivitetsmönstret hos personer med RA på ett negativt sätt, vilket kan leda till dålig aktivitetsbalans, som i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Aktiviteter kunde också påverkar smärta negativt, exempelvis utfördes ofta för stor mäng av aktiviteter under symptomfria perioder, vilket ledde till ökad smärta, men även försämrad aktivitetsbalans. Strategier som personerna med RA använde var att utföra aktiviteter som distraktion från och/eller trots smärta. Dessa aktiviteter hade ett personligt värde enligt ValMOs värdedimensioner. / Aim: The aim of the study is to describe the relationship between pain and everyday activities in adults with RA. The two issues focus on answering how pain affect everyday activities and how everyday activities affect pain in adults with RA. Method: The method scoping review, was applied to answer the aim and the issues through charting and summarizing current articles within the subject. Result: The result of the study was that pain affect everyday activities as well as everyday activi­ties affect pain. Pain affect different types of activities, but above all social activities and leisure activities. Activities could lead to increased pain. Different strategies were used to perform activities despite pain. Conslusion: Pain affect the amount and type of activities in the activity pattern in adults with RA in a negative way, which can lead to poor activity balance, which in turn leads to worsened health and wellbeing. Activities could affect pain negatively as well, for example a big amount of activities were performed during symptom free periods, which in turn could lead to both increased pain but also poor activity balance. Strategies that were used were to perform activi­ties as a distraction to and/or despite pain. These activities had a personal value and had a personal value according to the value dimensions of ValMO.

Syfte: Att öka förståelsen för anhörigas levda erfarenheter av aktivitetsbalans när sammanboende partner drabbats av stroke. Metod: Individuella kvalitativa intervjuer med sju personer (alla kvinnor, ålder 63 - 87år) sammanboende med manlig partner som drabbats av stroke (strokeinsjuknandet 6 - 24 månader sedan). Fenomenologisk hermeneutisk metod användes för dataanalys. Resultat: Deltagarna beskriver den essentiella meningen av aktivitetsbalans som en känsla av frihet och kontroll. Det är en strävan för deltagarna att uppnå en känsla av balans i alla dimensioner av fenomenet aktivitetsbalans. Faktorer i omgivningen och hos personen kan möjliggöra eller hindra anpassningen till den nya livssituationen och till den nya rollen som informell vårdgivare. Vid aktivitetsobalans beskriver deltagarna tecken på ohälsa. Konklusion: Deltagarnas nya roll som informell vårdgivare påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Studien belyser vikten att som arbetsterapeut inkludera den anhörige i rehabiliteringsprocessen, ge den anhörige möjlighet att utforska den nya rollen och utveckla egen känsla av kompetens då detta påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Fokus mot de anhörigas aktivitetsbalans och aktivitetsmönster är av betydelse i syfte att förebygga ohälsa. / Aim: To develop an understanding of relatives´ lived experiences of occupational balance when cohabiting partner suffers from stroke. Material and method: Individual qualitative interviews with seven informants (all female, aged 63-87) living together with a male partner that suffered from stroke in the past 6-24 months. The interviews were analyzed using phenomenological hermeneutical method. Result: The informants describe the essential meaning of occupational balance as a sense of having control and freedom. The informants are striving to achieve a feeling of balance in every dimension of the phenomena. Personal and environmental factors can enable or inhibit the adaptation in the new life situation and the new role as an informal caregiver. In case of occupational imbalance, the informants express experience of physical, cognitive and psychological health issues. Conclusion: The informants´ new role as an informal caregiver affects the experience of occupational balance. This study illustrates the importance of including the closest relatives in the process of rehabilitation, to let them explore the new role as a caregiver and to achieve a feeling of competence and confidence. The concern of the closest relatives´ occupational balance and activity pattern is relevant to prevent illness.

Syfte: Undersöka och beskriva aktivitetsbalans hos individer med högkänsligt personlighetsdrag. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Webbenkäten utformades efter Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ11]. Fyra bakgrundsvariabler lades till. Vid analys av data tillämpades en kvantitativ bearbetning. I studien deltog 203 högkänsliga individer. Resultat: De högkänsliga individerna skattade i genomsnitt låg aktivitetsbalans. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i skattad aktivitetsbalans mellan de individer som har barn mot de individer utan barn samt mellan de som bor ensam eller är sammanboende. Vissa delar av OBQ11 utmärkte sig mer då de visade lägre skattad aktivitetsbalans än andra. Inget samband mellan ålder och skattad aktivitetsbalans kunde urskiljas. Slutsats: Deltagarna i studien har en genomgående låg aktivitetsbalans. Mer forskning behövs för att undersöka kopplingen mellan arbetsterapi och högkänslighet. Däremot skulle arbetserapeuters kunskap om hur miljön påverkar en individ kunna vara till nytta för högkänsliga individer. / Aim: Examine and describe occupational balance in individuals with highly sensitive personality traits. Method: A quantitative questionnaire study was conducted. The web survey was designed according to Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ11]. Four background variables were added. In the analysis of data, a quantitative processing was applied. The study involved 203 highly sensitive individuals. Result: The highly sensitive individuals estimated an average low occupational balance. The results showed that there was a significant difference in the estimated occupational balance between the individuals who have children against the individuals without children and between those who live alone or live together. Some parts of OBQ11 excelled more as they showed lower estimated occupational balance than others. No relationship between age and estimated occupational balance could be discerned. Conclusion: The participants in the study have a consistently low occupational balance. More research is needed to investigate the link between occupational therapy and highly sensitive personality traits. On the other hand, occupational therapists' knowledge of how the environment affects an individual could be useful for highly sensitive individuals.

Inledning och bakgrund: Att bli mamma för första gången innebär en stor livsomställning med förändringar i aktivitetsmönstret och antagandet av en ny roll. Forskning visar att kvinnor skattar sin aktivitetsbalans lägre än männen de lever tillsammans med. Förekomsten av upplevd god aktivitetsbalans kan utgöra förutsättningar för individens hälsa. Aktivitetsbalans definieras som den subjektiva upplevelsen av rätt variation och antal göranden i det individuella aktivitetsmönstret. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förstagångsmödrars, som lever i en parrelation, upplevda aktivitetsbalans under de första 6 till 18 månaderna efter förlossningen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och  innehållsanalys genomfördes. Informanter rekryterades via bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier: Tidens betydelse för förstagångsmödrars upplevda aktivitetsbalans, Aktiviteter av betydelse för upplevelse av aktivitetsbalans, En personlig inställning till livsomställningen och Omgivningens betydelse för aktivitetsbalans vilka bildade åtta underkategorier.  Slutsats: Återhämtande aktiviteter, aktiviteter som gav en känsla av identitet utanför modersrollen, upplevelse av god fördelning i av hushållssysslor, fritid och barnskötsel partner emellan samt engagemang i arbete och studier var av vikt för upplevelsen av god aktivitetsbalans. / Introduction: Becoming a mother is a life-changing experience that causes changes in the occupational pattern and the adoption of a new role. Research shows that women rate their occupational balance lower than the men they live with. The presence of occupational balance can create good conditions for the experience of health. Occupational balance is defined as the subjective experience of the right variation and amount of occupations in the occupational pattern.  Aim: The aim of the study was to describe how new mothers, in a relationship, experienced occupational balance during the first 6 to 18 months postpartum. Method: The study was a qualitative study with semi-structured interviews and a content analysis was applied. The informants were recruited through convenience- and snowball selection. Results: The result was presented through four categories: The meaning of time for first-time mothers experienced occupational balance, Occupations of significance for experienced occupational balance, A personal view on the change of life and The significance of the social surroundings for occupational balance. These created eight sub-categories.  Conclusions: Activities that created a sense of recovery, identity besides the role as a mother, experiences of a satisfying distribution of housework, leisure, childcare and engagement in work or studies wereas important for the experience of occupational balance.