Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö. Resultatet visar att respondenterna generellt är positivt inställa till sin arbetsplats. En ökad interaktion mellan medarbetare och en fungerande IT-lösning anges som nyckelfaktorer till att kontoret fungerar, men det finns också negativa åsikter som framför allt grundar sig i splittringen från den egna avdelningen. Resultatet visade även på att en god förändringsprocess är central i införandet av en lyckad aktivitetsbaserad arbetsplats. Utifrån intervjuerna märktes det också att respondenterna tenderar att känna av en viss typ av övervakning på kontoret, då det finns ögon och öron överallt. En intressant observation som gjordes är att många respondenter gav ambivalenta svar på vissa frågor. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultatet utifrån teorin och den använda metoden, samt möjlig vidare forskning.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) är en kalkyleringsmetod som blev populärt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat många forskare och praktiker. Konceptet växte allteftersom konsultbolag sålde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrävande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lämpade att använda sig av metoden. På senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgångsrikt kunnat implementera och använda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad på studier riktade mot mikroföretags tillämpande av ABC. Därför anser vi det av vikt att undersöka och presentera hur en sådan modell skulle kunna utformas samt vilka problem respektive möjligheter som skulle kunna uppstå för mikroföretag i en sådan process. För att fylla detta teoretiska och praktiska gap har vi valt att implementera en modell för ABC-kalkylering i ett mikroföretag. Vår studie har således utformats som en aktionsstudie på fallföretaget Micro AB med säte i Umeå. För att på ett tillfredställande sätt kunna utföra studien har kvalitativ och kvantitativ metod använts inför insamling och bearbetning av data. Genom implementeringen har vi kunnat identifiera såväl problem som möjligheter och en modell har kunnat utformas för implementering av ABC i mikroföretag. Tidigare belysta problem inom litteraturen som spårning av indirekta kostnader och beräkning av företagets praktiska kapacitet har kunnat identifieras. Vidare har problem kunnat identifieras med bearbetningen av företagets redovisningsdata, något vi anser fått för lite utrymme i rådande litteratur. Vår studie har även funnit att faktorer som ledningens insyn och företagets dokumentation skapat möjligheter så som genomförandet av en effektiv aktivitetsanalys, utförandet av kvalificerade estimeringar och framtagandet av relevanta kostnadsdrivare. En god access till Micro AB:s informationskällor har också identifierats som en stor möjlighet för implementeringens genomförande. Studien har resulterat i praktiska rekommendationer för implementering av en ABC modell för mikroföretag samt förslag för vidare forskning där fokus legat på att öka kvantiteten av studier rörande ABC i mikroföretag. Här lyfts förslag på framtida studier så som en kartläggning av mikroföretags förmåga att utföra kvalificerade estimeringar som led i implementeringsprocessen. Vi lämnar också förslag på studier rörande den bearbetningsproblematik vi stött på under vår implementering. En modell med tillhörande rapportverktyg och rekommendationer för dess användande har tagits fram till Micro AB där dem genom den utformade ABC-modellen kan identifiera lönsamheten för enskilda kunder.

No description available.

En trend hos svenska företag är att omorganisera sina arbetsplatser till aktivitetsbaserade arbetsmiljöer. Kontorstypen karaktäriseras av öppna kontorslandskap där medarbetarna inte har några fasta platser utan får välja plats utifrån det arbete som ska utföras. Tidigare studier visar på att kontorets utformning har effekter på bland annat medarbetarnas hälsa och arbetstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar medarbetares attityder till att arbeta i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. En enkätstudie genomfördes på ett företag som nyligen infört en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. En stegvis multipel regressionsanalys utfördes med attityd till aktivitetsbaserad arbetsmiljö som beroende variabel och prediktorerna: individuellt förändringsmotstånd, delaktighet i förändringsprocessen, extraversion samt rörlighet i arbetet. Resultatet visade att rörlighet i arbetet var den viktigaste prediktorn, följt av delaktighet i förändringsprocessen och individuellt förändringsmotstånd. Rörlighet förklarade 43 procent av variationen i medarbetarnas attityd till att arbeta i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö, gemensamt kunde de tre variablerna förklara 52 procent. Resultatet indikerar att företag som är intresserade av att medarbetarna ska ha en positiv attityd till en implementering av en aktivitetsbaserad arbetsmiljö främst bör fokusera på att öka möjligheten till rörlighet och flexibilitet i arbetet.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ’Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?’ och ’Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?’ Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa. Särskilt diskuteras i uppsatsen relationen mellan den aktivitetsbaserade arbetsplatsen och flexibilitet men även krav, kontroll och stöd i chefsarbete.

Problemformulering: Vilka förväntningar har de anställdas inför implementeringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats Syfte: Få en djupare förståelse av de anställdas förväntningar inför implementeringen av aktivitetsbaserad arbetsplats Metod: Då tidigare forskning saknas om anställdas förväntningar inför implanteringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats har denna studie antagit ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara syftet med vår studie på bästa sätt har vi valt ett intensivt upplägg i form av en fallstudie. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med anställda inom en organisation, där organisationen är i processen att övergå till att en bli helt aktivitetsbaserad arbetsplats. Empirisk insamling: Den insamlade empirin består av två ostrukturerade intervjuer, två semistrukturerade intervjuer, samt en slutlig gruppintervju Slutsats: De slutsatser som vi har kommit fram till är att anställda inom vår undersökta organisation har förväntningar att arbetsmiljön i den aktivitetsbaserade arbetsplatsen kommer vara ny, fräsch och anpassad efter de anställdas behov, flexibel och rörlig, högljudd, utan fasta platser vilket gör att de anställda tvingas sitta med kollegor från andra enheter, samt att de ergonomiska förutsättningarna kommer vara sämre. De anställda förväntar sig att arbetssättet kommer påverkas på följande sätt: de anställda får större möjlighet till att arbeta på distans, de kommer att lättare kunna samarbeta över enheter, anställda kommer att störa varandra i större grad, den individuella prestationen kommer att bli sämre, samt att de anställda kommer sitta på samma platser. Den djupare förståelse som vi har fått är att de anställdas förväntningar har en stark koppling till information. Den information som de anställda har fått av organisationen har påverkat deras förväntningar, och således är information en underliggande faktor som går att använda för att styra förväntningar.

<p>Den allt hårdare konkurrensen på marknaden gör att det blir allt</p><p>viktigare för mindre tjänsteföretag att utvärdera sitt val av</p><p>produktkalkyl.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka El- Företaget AB:s</p><p>produktkalkylering samt ge förslag till eventuella förbättringar genom</p><p>att jämföra med befintliga och lämpliga produktkalkyler.</p><p>Resultatet i denna undersökning visar att påläggskalkylen är den mest</p><p>lämpade kalkylmetoden för El- Företaget AB. Företaget använder sig av</p><p>denna modell idag men i slutsatsen har vi konstaterat att det krävs</p><p>förbättringar. Dessa förändringar bör genomföras för att företaget i</p><p>framtiden ska kunna jämföra och kontrollera sina kostnader på ett</p><p>bättre sätt.</p><p>Because of the competition on the current service market it is more</p><p>important to minor service companies to evaluate there choice of</p><p>product calculation.</p><p>The purpose is to examine El- Företaget Ab:s product calculation and</p><p>suggest possible improvements by comparing with existing and</p><p>appropriate product calculating- methods.</p><p>The result in this survey shows that absorption costing method is the</p><p>most suitable one to use by El- Företaget AB. The company uses this</p><p>model today but through the conclusion we have worked out</p><p>improvements. These changes will be made to compare and control</p><p>their cost in a better way in the future.</p>

No description available.

Den allt hårdare konkurrensen på marknaden gör att det blir allt viktigare för mindre tjänsteföretag att utvärdera sitt val av produktkalkyl. Syftet med denna uppsats är att undersöka El- Företaget AB:s produktkalkylering samt ge förslag till eventuella förbättringar genom att jämföra med befintliga och lämpliga produktkalkyler. Resultatet i denna undersökning visar att påläggskalkylen är den mest lämpade kalkylmetoden för El- Företaget AB. Företaget använder sig av denna modell idag men i slutsatsen har vi konstaterat att det krävs förbättringar. Dessa förändringar bör genomföras för att företaget i framtiden ska kunna jämföra och kontrollera sina kostnader på ett bättre sätt. Because of the competition on the current service market it is more important to minor service companies to evaluate there choice of product calculation. The purpose is to examine El- Företaget Ab:s product calculation and suggest possible improvements by comparing with existing and appropriate product calculating- methods. The result in this survey shows that absorption costing method is the most suitable one to use by El- Företaget AB. The company uses this model today but through the conclusion we have worked out improvements. These changes will be made to compare and control their cost in a better way in the future.

How the on-going changes of office designs is being experienced can be different depending on gender and age. Activity based workplace is an office design that nowadays is considered being trendy and it’s supposed to bring several positive aspects to the workplace. It’s not only a cost-effective solution, it is also aiming to contribute to a more flexible and collaborative working climate. The effects of this transformation has not always been positive since the transformation itself is a big change. To see how the employee experiences her work environment in relation to stress a study was done at Stockholm Vatten och Avlopp, and a questionnaire was sent out to its employees. 115 employees took part and answered the questionnaire. The gender distribution was 48.7 % women and 50.43 % men. The age groups were 10.43 % in the age 18-30, 45.22 % in the age 31-49 and 44.35 in the age 50+. After not getting enough responses from the age group 18-34 a decision was made to exclude that group from the research. There was a significant relationship between work environment and stress (r=.48). But no significant result could be reported for age in relation to either stress or experienced work environment. Instead the result for gender showed that women are affected (r=.64) in a larger extent than men (r=.36) when it comes to the relation between stress and work environment. Later a significant main-effect can be reported for men who value their work environment inferior to women when control for stress is being performed. A valid conclusion is that men in a larger sense is affected by their work environment, but the work environment is a contributive factor to stress for women. / Den pågående förändringen av kontorsdesigner upplevs olika beroende på ålder eller kön. I skrivande stund är aktivitetsbaserade kontor ett koncept som anses trendigt och dessutom ska det medföra flertalet positiva aspekter. Det är inte enbart en kostnadseffektiv lösning utan ska även bidra till ett mer flexibelt och samarbetsvilligt arbetsklimat. Effekterna av detta har dock inte alltid varit så positiva då omställningen till denna kontorsdesign är relativt stor. För att se hur medarbetaren upplever sin arbetsmiljön i förhållande till stress har därför en enkätundersökning genomförts hos Stockholm Vatten och Avlopp. Enkäten besvarades av 115 medarbetare på företaget fördelat på 48.7 % kvinnor och 50.43 % män. Åldersfördelningen utgjordes av 10.43 % i åldern 18-30, 45.22 % i åldern 31-49 samt 44.35 % i åldern 50+. Ett signifikant samband finns mellan arbetsmiljö och stress (r = .48). Efter för få svar från gruppen 18- 30 gjordes ett beslut att ta bort den från undersökningen. Men inget signifikant resultat kan rapporteras för ålder i samband med varken upplevd stress eller upplevd arbetsmiljö. För kön visade resultatet dock att kvinnor (r = .64), i större utsträckning än män (r = .36), påverkas av sambandet mellan arbetsmiljö och stress. Vidare kan en signifikant huvudeffekt av kön rapporteras för män som skattar sin arbetsmiljö som sämre än kvinnorna när kontroll för stress genomförts. En rimlig slutsats är därför att män i större utsträckning påverkas av sin arbetsmiljö men det är för kvinnorna som arbetsmiljön är en bidragande faktor till stress.