Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget. / The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.

The project presented in this report was conducted by Hans Iverlund and was the final thesis of the Study programme in innovation and design engineering at Karlstad University. The project included 22,5 ECTS credits. Parts of the project were carried out in collaboration with Robin Westlund, who also did his final thesis of the Study programme in innovation and design engineering. The project was conducted in collaboration with Moelven Eurowand AB, which is a company that manufactures, sells and installs room solutions consisting of wall systems, door portals and some furniture, mainly for offices. Supervisor from Moelven Eurowand AB was Pernilla Irewährn, tutor from Karlstad University was Monica Jakobsson and examiner for the project was Professor Fredrik Thuvander. Moelven Eurowand AB wished to get better insight for how the future office would look and operate, so that they could develop their future products in the right direction. To gain that insight, the project began with extensive research, consisting of literature studies, field studies and interviews with people that work in offices. Parameters that were identified as important for the future of office were the ability of control over the surroundings and the need for acoustical and visual privacy and social interaction with other people. This resulted in a vision for the future that was visualized with a continuously variable dimmer switch that controls the acoustic environment and the visual interaction with other people in the area in which the individual office employee is located. The dimmer switch became the aim for the development of a product that would fit into this vision for the future. The product development was carried out using a list of demands, idea generation and a systematic generation of concepts. The product that was developed was called Summit Flexiwall, and was a flexible panel-wall solution that enabled control of the acoustic environment and the amount of social interaction. The product may serve several different functions in an office environment. / Projektet som presenteras i denna rapport genomfördes av Hans Iverlund och var ett examensarbete på Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet. Examensarbetet omfattade 22,5 högskolepoäng. Delar av projektet genomfördes tillsammans med Robin Westlund som även han gjorde examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Projektet genomfördes i samarbete med företaget Moelven Eurowand AB som tillverkar, säljer och monterar rumslösningar i form av systemväggar, dörrportaler och viss inredning, till framförallt kontorslokaler. Handledare från Moelven Eurowand AB var Pernilla Irewährn, handledare från Karlstads universitet var Monica Jakobsson och examinator var professor Fredrik Thuvander. Moelven Eurowand AB önskade få bättre insikt i hur framtidens kontor kommer se ut och fungera, för att kunna anpassa sitt produktsortiment. Projektet inleddes med en omfattande research bestående av litteraturstudier, studiebesök och intervjuer med kontorsanställda, för att på så vis skaffa den insikten. Faktorer som identifierades som viktiga för framtidens kontor var möjligheten till kontroll av sin omgivning och behovet av enskildhet och samhörighet. Detta resulterade i en framtidsvision, i form av en steglös dimmer som styr den akustiska miljön och den visuella interaktionen med andra människor, på den plats som den enskilde kontorsarbetaren befinner sig. Resultatet av detta blev sedan målbilden för utvecklingen av en produkt som skulle passa in i denna framtidsvision. Produktutvecklingen genomfördes med hjälp av en kravspecifikation, idégenereringar och en systematisk konceptgenerering. Produkten som utvecklades kom att kallas Summit Flexiwall, och var en flexibel panelväggslösning som möjliggör kontroll av den akustiska närmiljön samt valfrihet när det gäller enskildhet och samhörighet. Produkten kan fylla flera olika funktioner i en kontorsmiljö.

Research Questions: Research Question I: How does the material management process of medicine differ between a ward with, and without, an Automated Ward Solution (AWS)? Research Question II: How do time and costs differ in the material management process of medicine between a ward with, and without, an AWS? Research Question III: How has the instalment of a central storage affected the number of orders placed for wards? Purpose: The purpose is to map and compare the material management process of medicine between a ward with, and without, an AWS. Further the mapped processes will be timed, allocated costs by applying TDABC and then compared. The purpose is as well to describe how the instalment of a central storage has affected the frequency of orders placed for wards. Methodology: This project is a qualitative case study as the authors wished to understand the phenomena of having installed AWSs for medicine in a real context. The primary data was collected through interviews, observations and studying of documents; the secondary data was collected through scientific articles and literatures. The collected data answered the research questions with the help of process mapping and TDABC. Conclusion: In the created process maps it is found that the extensiveness of the different processes when compared are similar for both wards; however the allocated costs calculated through TDABC sometimes differ due to the involvement of the Pharmaceutical Unit as it carries a higher capacity cost per minute. Ward 5 can be assumed to have a higher security and accuracy due to the instalment of an AWS and by having laid more responsibility on the Pharmaceutical Unit. The AWS has however led to a larger waste for Ward 5 as it cannot return regular medicine anymore. This project could not directly connect the instalment of a central storage with reduced order lines; however it can be assumed that it has contributed to the decreased order lines placed.

Denna studie har utgångspunkt i den trend där allt fler organisationer, såväl privata som offentliga, idag inför aktivitetsbaserade kontor. Studiens syfte är att undersöka de anställdas upplevelser av den förändringsprocess som genomförts till aktivitetsbaserat kontor och deras upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Dessa upplevelser har belysts utifrån teorier rörande meningsskapande. En kvalitativ studie har genomförts på en myndighet i Stockholmsregionen genom åtta semistrukturerade intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts. Intervjuerna visade på varierade upplevelser hos de anställda gällande förändringen och det aktivitetsbaserade arbetssättet. De huvudresultat som framkommit i studien visar att de flesta anställda upplever att förändringen av kontorsmiljö har lett till att deras relation till sina chefer har förändrats, att hemarbetet har ökat och att samhörigheten kollegor emellan har förändrats. Utifrån studien drogs slutsatserna att de anställda idag upplever kontoret som mindre hierarkiskt och att vissa fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar. Vidare verkar en hög grad av hemarbete hämma skapandet av en gemensam förståelse för förändringen. De anställdas upplevelser tycks även påverkas av personliga och arbetsrelaterade aspekter, något som gör att det aktivitetsbaserade arbetssättet inte är för alla. / This study explores the growing trend of switching to activity-based offices, something organizations in Sweden are increasingly implementing today. The aim of the study was to examine the employee experience of the organizational change process as well as how the employees experience the new, activity-based office. These experiences have been analysed using sensemaking theories. A qualitative study was conducted at a governmental organization in Stockholm through eight semi-structured interviews and the data was then organized using a thematic analysis. The study shows that after the change of office employees experience better relationships with their managers, changes in their relationships with colleagues, and an increased number of employees began working from home. The study’s conclusions are that the activity-based office is less hierarchical while at the same time there are factors in the physical work environment that affect the employees experience. In addition, increased levels of working from home seems to hinder a common understanding for the change into an activity-based office. Furthermore, the experience of the activity-based office seems to be affected by both personal traits and work-related aspects which means that the activity-based working is not suitable for everyone.

Socialsekreterare förväntas alltmer interagera med andra organisationer för att utföra effektivt socialt arbete. En lösning har blivit att introducera mer flexibla arbetsplatser i form av aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) för att förbättra interaktion och kommunikation mellan anställda. Denna studie strävar efter att identifiera positiva och negativa aspekter med ABW i relation till socialsekreterares yrkesroll. Syftet är att kunna presentera resultat som är relevanta för praktikers övervägning av att introducera ABW i Socialtjänsten. En litteraturstudie i form av en ”interactive review” har genomförts med syfte att identifiera positiva och negativa aspekter inom tillgänglig forskning om ABW. De identifierade aspekterna av ABW jämfördes med tidigare forskning i relation till socialsekreterares yrkesroll. Ett rollteoretiskt ramverk har använts för att få en djupförståelse för de förväntningar socialsekreterare har i sin yrkesroll och hur de potentiellt kan förändras inom en ABW. Resultatet av analysen visar att ABW kan stärka socialsekreterare i deras samspel och samverkan med andra organisationer men påverkas av tidigare upplevelser och arbetsuppgifter. Samtidigt som samverkan förstärks med andra organisationer har det visats att samverkan inom organisationen försämrats då anställda minskar kommunikationen med sina medarbetare i jämförelse med tidigare arbetsplats. ABW:s betydelse för socialsekreterare behöver däremot värderas i relation till flera faktorer. / Social workers are increasingly expected to integrate with other organizations to produce efficient work. One solution is the introduction of flexible working spaces knows as activity-based workplaces (ABW) to improve interaction and communication between employees. This study intends to identify positive and negative aspects with ABW in relation to social workers professional role. The purpose is to present relevant results for practitioners considering introducing ABW in Social Services' workplaces. A literature review in the form of an interactive review has been conducted with the purpose of identifying positive and negative aspects of ABW in previous literature. The identified aspects of ABW were then compared to previous literature of the professional role of the social worker. Using role theory as a framework, the study analysed the expectations social workers experience in the work and how the expectations are affected by an ABW. Results show that ABW could strengthen the social worker's teamwork and cooperation with other organizations, however this is affected by the social worker's previous experience and work obligations. While cooperation might increase with other organizations, the opposite is true for cooperation within the organization after transitioning to an ABW compared to the previous workplace. Thus, the evaluation of ABW among social workers need to consider multiple factors.

Activity Based Workplaces (ABW) is the latest trend within the office layout for knowledge workers. The design and layout of an activity based workplace is based on the worker's need to carry out different tasks, in the most efficient way. In order to achieve that the office is divided into different zones and the workers doesn't have a private work-station. The biggest advantage with ABW is a space efficient working environment that promotes knowledge- and information sharing within the company’s different departments. The purpose of this master thesis is to investigate how to implement Activity Based Workplaces in an efficient way. In order to do that a literature review on existing research and a qualitative study have been carried out. The qualitative study is based on interviews with key persons at five different companies that have implemented ABW or had the intention to do so. The transition to ABW have been studied in three different blocks; the decision process, the implementation process and the outcome and user perspective. The analysis of the results from the qualitative study shows that the transition includes a lot of different challenges. One of the biggest challenge that the management has to overcome is to assure the co-workers that the implementation of an Activity Based Workplace will bring positive effects to the company. In order to achieve that it is important that the management acquires the right knowledge to successfully handle the implementation and is able to create a clear strategy of how to do so. During the process it is important to involve the co-workers in order to identify their needs. After all it is the co-workers who carry out the activities that the workplace is supposed to support. The involvement of the co-workers will also create a more positive attitude towards the concept of ABW. After the implementation of the Activity Based Workplace the challenge lies within the ability to constantly adapt and develop the office space after the changing needs of the company and its co-workers. The co-workers changing needs are hard to identify in advance, therefore it is important to adapt the workplace when these needs are identified. The demand for space efficient offices will grow in the future and in comparison to a traditional office space layout, we believe the Activity Based Workplace allows for a workplace better suited for the needs of the company and its co-workers. / Aktivitetsbaserade arbetsplatser (förkortas ABW) är den hetaste kontorstrenden för tillfället. Konceptet ABW bygger på att utforma kontoret och dess arbetsplatser utifrån personalens behov. På ett aktivitetsbaserat kontor ska personalens arbetsuppgifter styra valet av arbetsplats och personalen har därför inga fasta arbetsplatser. De stora fördelarna med ABW är en förbättrad och mer yteffektiv arbetsmiljö som främjar informations- och kunskapsutbyte mellan ett företags eller en organisations olika avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur aktivitetsbaserade arbetsplatser kan implementeras på ett effektivt sätt. Syftet har besvarats genom en litteraturstudie, bestående av aktuell forskning inom området, samt en kvalitativ empirisk studie av fem stycken företag som antingen har implementerat ABW eller haft för avsikt att göra detta. Hos dessa fem företag har olika nyckelpersoner intervjuats kring konceptet ABW. Övergången till ABW har studerats ur tre block; beslutsprocessen, implementeringsprocessen samt resultat och användarperspektiv. Analysen av resultaten från den empiriska studien visar att utmaningarna vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor är många. En av de största utmaningarna är att företagets ledning lyckas övertyga personalen om att ett aktivitetsbaserat kontor kommer att gynna verksamheten och skapa en arbetsmiljö som på ett bättre sätt tillgodoser medarbetarnas behov. För att lyckas med detta krävs det att ledningen på företaget tillskansar sig kunskap om vad ABW är för någonting och har en tydlig strategi kring hur implementeringen ska genomföras. Under implementeringsprocessen är det viktigt att låta personalen vara delaktig för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Att låta personalen vara delaktig i processen resulterar också i en högre acceptans gentemot det nya aktivitetsbaserade konceptet. Efter implementeringen av det aktivitetsbaserade kontoret ligger utmaningen i att fortsätta utveckla kontoret. Personalens behov förändras med tiden och det kan även vara svårt att på förhand tillgodose samtliga behov vilket innebär att ett kontinuerligt utvärderingsarbete av kontorets layout är viktigt. En implementering av ABW är ingen punktinsats som avslutas efter flytten till det nya kontoret. Efterfrågan på yteffektiva kontor kommer i framtiden att öka och i jämförelse med ett traditionellt öppet kontorslandskap skapar ABW en arbetsmiljö som vi tror på ett bättre sätt tillgodoser företagens och dess personals behov.

Globaliseringen och omvärldens påverkan av de moderna organisationerna har skapat nya krav och mål för våra svenska arbetsgivare. Flexibilitet och snabba förändringar måste dagens arbetsgivare vara väl anpassad för. Detta i sin tur innebär att även arbetstagaren måste vara redo att klara av liknande krav. Ny teknik och nya sätt att arbeta på har givit den moderna kontorsarbetaren en vardag som kan vara helt papperslös och inte heller knuten till en och samma plats. Det centrala för det nya arbetssättet är självfallet att öka lönsamheten, men fördelar som ökad kreativitet och ökat samarbete medarbetarna emellan lyfts fram som fördelar från arbetsgivarens sida. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Målet med studien var att fånga medarbetarnas upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Studien har inte som avsikt att förklara om detta nya arbetssätt är bra eller dåligt för arbetstagaren utan enbart som för avsikt att fånga deras upplevelse. Studien visar att den generella upplevelsen av att arbeta aktivitetsbaserat är god, men att upplevelserna varierar mellan olika individer. Slutsatsen är att de anställda behöver ha en känsla av att kunna kontrollera sin vardag och möjligheter att välja rätt plats för rätt arbetsuppgift för att detta arbetssätt skall upplevas bra. Studien anser vi har ett värde på grund av att den mäter medarbetarnas upplevelse. Det är något som inte har forskats mycket om tidigare i detta allt mer förekommande sätt att utforma moderna kontor på. Om vi fångar medarbetarnas upplevelse av att arbeta i denna miljö kan vi enklare förstå hur den upplevs och med bättre förutsättningar förbättra arbetsmiljön på sikt i ett samhälle som löpande ställer nya krav på organisationerna och de anställda. / Globalization and the outside world's influence on modern organizations have created new demands and goals for our Swedish employers. Flexibility and rapid changes demand that today's employers must be well-suited for change. This in turn means that the employee must also be ready to meet similar requirements. New technology and new ways of working have given the modern office worker a daily life that can be completely paperless and because of this the employee isn't linked to one specific workstation. The key reason for to the new way of working is to increase profitability, but benefits such as increased creativity and increased cooperation among employees are highlighted as benefits from the employer. This study is based on a qualitative approach. The aim of the study was to capture the employees experiences of working activity-based. The study does not intend to explain whether this new way of working is good or bad for the employee, but only for the purpose of capturing their experience. The study shows that the overall experience of working activity-based is good, but that experiences vary between different individuals. The conclusion is that employees need to have the feeling of being able to control their everyday lives and opportunities to choose the right place for the right task for this work method to be experienced well. The value of this research lies in the fact that because employee experience is something that has not been the center of the research before, and we need to know more about the effects of this increasingly popular way of designing modern offices. If we capture the employee's experience of working in this environment, we can more easily understand how it is perceived and better conditions improve the working environment in the long term in a society that continually places new demands on organizations and employee's.

Detta examensarbete genomfördes i samarbete med K-ULF. De teoretiska ramverk som detta examensarbete vilar på är designbaserad forskning, framplockningsstrategin och aktivitetsbaserad inlärning. Det ena syftet i examensarbetet var att utforma flashcards inom matematikområdet procent. Detta för att undersöka hur matematiklärare i årskurs 9 använder dem i undervisningen för att stärka elevers begreppsförståelse och förmåga att lösa textuppgifter. Det andra syftet i detta examensarbete är att undersöka effekten av att använda flashcards på elevernas lärande. Målet med examensarbetet är att utforma en lärarhandledning utifrån lärarnas lärande av att tillämpa aktiviteterna i matematikundervisningen. Flashcards har utformats utifrån två matematiklärares behov och gäller endast inom matematikområdet procent. Utformningen av flashcards genomfördes genom en förstudie och matematiklärarna utvecklade aktiviteter med flashcards under en workshop. Effekten av att använda flashcards på elevernas lärande mättes genom att studiegruppen, som bestod av fyra klasser, delades in i två grupper. Två klasser användes som en experimentgrupp och de resterande två klasserna blev kontrollgruppen. Innan interventionen skrev både experimentgruppen och kontrollgruppen ett pre-test. Därefter genomfördes interventionen i experimentgruppen. Efter cirka 4 veckor av att använda flashcards i undervisningen skrev både experimentgruppen och kontrollgruppen ett post-test. Resultatet från pre-test och post-test sammanställdes manuellt i ett Exceldokument som senare analyserades med SPSS. I detta examensarbete genomfördes ett independent sample t-test. Eftersom p-värdet i studien var större än 0.05 så visade resultatet att det inte finns en statistisk signifikant skillnad mellan experimentgruppens och kontrollgruppens prestationer i pre-testet och post-testet. Resultatet visade även att det inte finns en signifikant skillnad mellan flickors och pojkars prestationer inom experimentgruppen i pre-testet och post-testet. Vidare visar resultatet att flashcards bör utformas sådant att sidan där begreppet är skriven bör skiljas från sidan där definitionen är skriven för att göra korten tydligare för eleverna. Båda matematiklärarna tror även på att det skulle vara mer gynnsamt för eleverna att själva skriva definitionerna än att få korten klara. Utifrån lärarnas lärande av att implementera flashcardaktiviteter så visar resultatet att antalet begrepp som eleverna arbetar med under aktiviteterna bör begränsas. Det är även viktigt att förklaringarna på korten är elevnära. / This thesis was conducted in collaboration with K-ULF. The theoretical frameworks that underpin this thesis are the design-based research, retrieval practice strategy and activity-based learning. One aim of this thesis was to design flashcards within the mathematics domain of percentages. The purpose was to investigate how mathematics teachers in grade 9 use them in their teaching to enhance students' conceptual understanding and ability to solve text problems. The second aim of this thesis is to examine the effect of using flashcards on students' learning. The objective of the thesis is to create a teacher's guide based on the teachers' learning from implementing the activities in mathematics instruction. The flashcards have been designed based on the needs of two mathematics teachers and are only valid in the area of mathematics percentages. The design of flashcards was carried out through a pre-study and the mathematics teachers developed activities with flashcards during a workshop. The effect of using flashcards on student learning was measured by dividing the study group, which consisted of four classes, into two groups. Two classes were used as an experimental group and the remaining two classes became the control group. Before the intervention, both the experimental group and the control group wrote a pre-test. The intervention was then carried out in the experimental group. After approximately 4 weeks of using flashcards in teaching, both the experimental group and the control group wrote a post-test. The results from the pre-test and post-test were compiled manually in an Excel document which was later analyzed with SPSS. In this thesis, an independent sample t-test was carried out. Since the p-value in the study was greater than 0.05, the result showed that there is no statistically significant difference between the experimental group and the control group's performance in the pre-test and post-test. The result also showed that there is no statistically significant difference between the performance of girls and boys within the experimental group in the pre-test and post-test. Furthermore, the result shows that flashcards should be designed in such a way that the side where the concept is written should be different from the side where the definition is written to make the cards clearer for the students. Both mathematics teachers also believe that it would be more beneficial for the students to write the definitions themselves than to provide ready-made cards. Based on the teachers' learning from implementing flashcard activities, the result shows that the number of concepts that the students work with during the activities should be limited. It is also important that the explanations on the cards are student-friendly.

Under de senaste decennierna har hantering av leverantörsrelationer blivit en viktig konkurrensfaktor för företag världen över. Denna uppsats kommer delvis att presentera teorin bakom hantering av leverantörsrelationer och integrera den med värdesamskapande vilket är ytterligare en viktig aspekt för företag som önskar att implementera ett vinn-vinn-tänk med sina samarbetspartners. Studien har genomförts på inköpsavdelningen på Valmet i Karlstad med syfte att identifiera vad som är värdeskapande i ett leverantörsförhållande. Den empiriska datan har analyserats för att sedan omvandlas till aktiviteter som kan appliceras i ett tidigt skede av en produkt/projektcykel. Detta leder in på Design to Cost vilket utgör den tredje och sista grunden för litteraturstudien av detta arbete.   Denna studie inleddes med en litteraturstudie, med fokus på de tre huvudämnena; hantering av leverantörsrelationer, värdesamskapande och Design to Cost. Denna studie sammanställdes sedan i ett teoretiskt ramverk som följdes upp med en kvalitativ datainsamling. Semistrukturerade intervjuer användes under två olika delar av studien, först intervjuades anställda på Valmet i Karlstad och därefter företagets leverantörer. Under analysen jämfördes insamlad data med det teoretiska ramverket.   Resultaten visar att värdesamskapande i studiens kontext främst bygger på kommunikation och tillit. Det är också viktigt att veta i vilken fas involveringen av leverantörer bör uppnås. Eftersom det här är en studie som fokuserar på Design to Cost, rekommenderas det att involvera leverantörerna i ett tidigt skede. Som ett resultat ökar antalet möjligheter och samarbetet är mindre begränsat av tekniska designbeslut etc.   De identifierade aktiviteterna från analysen har prioriterats i en matris och en rekommendation har skapats delvis till Valmet, men också till liknande branscher. Eftersom resultatet bygger på empirisk data analyserad ur ett teoretiskt perspektiv, kan det därför motiveras att lösningarna är generella i en viss utsträckning och därmed tillämpbara i andra kontext. Aktiviteterna har delats in i 4 teman; kommunikation, samarbete, informationsdelning och kategorisering. Förslagen på aktiviteter berör bland annat utbildning, uppföljning och återkoppling, intern benchmarking, utvecklingsplaner, tvärfunktionella team, kvalitetssäkring, prognostisering, kostnadsnedbrytning samt kategorisering av leverantörer/kund och produkter. / In recent decades supply relationship management have become a competitive factor for companies worldwide. This master thesis will partly address the theory of supply relationship management and integrate it with value co-creation, which is an additional important aspect for companies wanting to implement a win-win thinking with their collaborative partners. The study have been conducted at the purchasing department at Valmet in Karlstad with the purpose of identifying value creation in a supplier relationship. The empirical data have been analyzed to represent activities that can be applied in an early stage of a product/project cycle. This leads to Design to Cost, which constitutes the third and last foundation for the literature study of this work.   This study started with a literature review, focusing on the three main subjects; supply relationship management, value co-creation and Design to Cost. This review was then concluded by a theoretical framework and followed up with a qualitative data collection. Semi-structured interviews were used in two different parts of the study, first with employees at Valmet in Karlstad and then with their suppliers. During the analysis the data was compared to the established theoretical framework.   The results show that value co-creating in the study's context is based foremost on communication and trust. It is also important to know at what phase the involvement should be accomplished. As this is a study focusing on Design to Cost it is recommended to involve the suppliers at an early stage. As a result more opportunities are given and the cooperation is less restrained by any technical design decisions etc.   The identified activities from the analysis have been prioritized and a recommendation have been created partly to Valmet, but also to similar industries. As the result is based on empirical data analyzed from a theoretical perspective, it can therefore be justified that the solutions are general to a certain extent and thus applicable in other contexts. The activities have been divided into 4 themes; communication, collaboration, information sharing and categorization. For instance, the proposals for activities concern education, follow-ups and feedback, internal benchmarking, development plans, cross-functional teams, quality assurance, forecasts, cost breakdown as well as categorization of supplier/customer and products.