Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet. Resultatet visade att var lättast att bedöma emotionen glad och att kvinnor var statistiskt signifikant bättre än män på att bedöma emotionen. Akustiska skillnader undersöktes i programmet Praat, de valda parametrarna som undersöktes grundades på tidigare studier. Lägre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration karaktäriserar ironiska och sarkastiska ljudfiler utifrån vår analys. Detta korrelerar inte med flertalet tidigare studier, troligtvis beror det på att tidigare studier gjorts på andra språk än det svenska, däremot visar en tysk studie liknande resultat. Ytterligare ett akustiskt kännetecken som uppmärksammades i vår studie var att det näst sista ordet i ironiska och sarkastiska yttranden tycks vara förlängda. / Have you ever experienced doubt in whether a person is being ironic? It is hard to identify irony, especially when you don't know the context. Acoustic features, such as pitch, intensity and duration, have in previous studies been detected to explain differences between emotions. Irony and sarcasm have been found to have a higher pitch, intensity and longer duration than other emotions. In this study 20 people listened to 26 samples, from the test material made by Peder Palmér from the Institution of Behavioral science and Teaching in the University of  Linköping, and were asked to determine which emotion that was used in each sample. Irony, sarcasm, anger, happiness and seriousness were portrayed emotions in the audio files. The results showed that the emotion happiness was the easiest and women were better able to determine this emotion. Acoustic differences were analyzed in Praat, the acoustic parameters used were based on previous surveys. Lower pitch, intensity and a longer duration were found to be characteristic for irony and sarcasm in this research. The outcome does not correlate with several of previous studies, probably because previous studies are not made in Swedish but one survey in German shows similar results. Another acoustic feature that was found in our survey is that the penultimate word has longer duration in irony and sarcasm than in other expressions.

Röstinspelning och akustisk analys används inom röstlogopedi som objektiva och kvantifierbara verktyg för röstbedömning samt planering och utvärdering av behandlingsupplägg. Adekvata och korrekta akustiska analyser kräver en väl utförd röstinspelning med relevanta talmaterial. Detta gör akustiska analyser och röstinspelningar till en komplex fråga med många relevanta parametrar att beakta. I Sverige saknas nationella riktlinjer för hur röstinspelning och akustisk analys av röststörningar ska genomföras. Detta antas leda till att förutsättningarna för att utföra dessa komplexa men användbara analysmetoder skiljer sig åt för logopeder inom olika verksamheter och på olika platser i landet. Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och rutiner för röstinspelning och akustisk analys genom en digital enkät som distribuerats till logopeder inom röstlogopedi i Sverige. Data har analyserats och grupperats utifrån deltagarnas verksamheter och geografiska lokalisation. Resultaten har analyserats deskriptivt för att påvisa likheter och skillnader på gruppnivå. Totalt inkom 34 svar. Trots ett relativt lågt deltagarantal visar resultaten på att förutsättningarna för röstinspelning och -analys skiljer sig åt i Sverige. Detta gäller såväl tekniska som rutinmässiga förutsättningar och förefaller variera såväl inom som mellan de verksamheter deltagarna arbetar inom. Därmed kan leda till att vården patienterna ges inte blir likvärdig, utan kan variera utifrån vad på var i landet man bor och vilken vårdinstans man har tillgång till. / Voice recordings and acoustic analysis are used in speech therapy as an objective and quantifiable tool for voice assessment. It is also used for planning and evaluating treatment approaches. Adequate and accurate acoustic analyses require well-executed voice recordings with relevant speech tasks. This makes acoustic analysis and voice recordings a complex matter with many relevant parameters to consider. In Sweden, there are no national guidelines on how voice recording and acoustic analysis should be conducted. This is believed to result in varying conditions for performing these complex but useful analysis methods among speech therapists in different practices and locations in the country. The purpose of this study was to examine the conditions and procedures for voice recording and acoustic analysis of voice disorders through a digital questionnaire, distributed to speech-language pathologists in Sweden. Data has been analyzed and grouped based on participants’ practices and geographical locations. The study has been conducted using descriptive analysis to demonstrate similarities and differences at the group level. In total, 34 answers were received. Despite a relatively low number of participants, the study can still indicate that the conditions for voice recording, and analysis vary in Sweden. This applies to both technical as well as routine prerequisites and seems to vary both within and between practices where the participants work. Thus, this can lead to the care patients receive not being equivalent, but instead varying depending on where in the country one lives and which healthcare provider one has access to.

Tvåspråkighet kan innebära ändring av röstbeteendet vid växling av språk vilket kan bidra till en ovan röstanvändning och orsaka röstproblem. Studiens syfte är att undersöka hur tvåspråkiga personer upplever sina röster när de talar dels sitt modersmål, dels sitt andraspråk, samt om det finns skillnader som kan identifieras perceptuellt och/eller akustiskt vid växling av språk. I studien undersöks även ifall tvåspråkighet kan vara en bidragande faktor till röstproblem. Fem kvinnor med ryska som modersmål och med svenska som andraspråk, som dessutom lärde sig svenska i vuxen ålder, undersöktes med hjälp av intervjuer, percep tuell  röstbedömning och akustisk analys. Intervjudelen med ”Grounded Theory” som analysmetod belyste deltagarnas upplevelser vid byte av språk. Deltagarnas röstegenskaper analyserades på svenska och ryska vid läsning och spontantal genom perceptuell röstbedömning. SVEA-protokollet användes som analysunderlag vid skattningar gjorda av tre röstlogopeder. Akustisk analys med Praat undersökte medel-F0 och den genomsnittliga tonhöjdsvariationen vid läsning på ryska och svenska. Resultaten i intervjudelen visade att de flesta deltagare upplever att rösten ändras vid byte av språk och att röststyrka är den röstegenskap som ändras mest. Samtalssituation och deltagarnas röstmedvetenhet var viktiga faktorer som påverkade deras upplevelser om den egna röster vid språkbyte. Perceptuell röstbedömning visade att samtliga deltagare ändrar några röstparametrar vid språkväxling, men dock inte genomgående och inte samma parametrar. Akustisk analys visade att samtliga deltagare har skillnader i medel-F0 och genomsnittlig tonhöjdsvariation på svenska och ryska och att skillnaderna är olika stora. Slutsatsen man kan dra är att i den aktuella studien finns det en del tendenser till ändring av röstbeteende vid byte av språk. Logopeder kan behöva vara mer medvetna om att tvåspråkighet kan bidra till ändring av röstbeteende och kan vara en riskfaktor för röstproblem.

Vad kännetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns något i den akustiska talsignalen som kan säga något om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang är sättet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rätt budskap och i detta är rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att låta en grupp lyssnare bedöma några olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jämförelse mellan resultat från lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes. En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvändare läste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens. En intervju genomfördes även med de två professionella röstanvändarna. Resultaten visar att olika akustiska parametrar hos de studerade kvinnornas respektive männens röster hade samband med lyssnarnas uppfattning om rösterna. Männens röster med ett lågt F0 skattades som intresseväckande och förtroendeingivande. Samma egenskaper hos kvinnorna samförekom med en stor variabilitet i F0. På grund av det begränsade urvalet kunde inga generella slutsatser om vad som kännetecknar en bra röst dras.  Intervjun gav att det i radioreklamsammanhang inte finns en ofelbar röst som kan anlitas till alla uppdrag, utan att olika rösttyper passar till olika sammanhang. / What makes a good voice? The present study seeks to determine whether there is something in the acoustic speech signal that may tell us something about how the listener perceives the speaker. In a commercial context, the way in which the message is constructed is important so the listener receives the message in the way the producer of the commercial intended. In this process the voice is an important tool. In the present study audio recordings were made of two professional and two non-professional voice users, one man and one woman in each group, reading a standard text. The recordings were analyzed acoustically and evaluated by a group of listeners. The results were summarized and compared. In addition, an interview was conducted with two professional speakers. Results of the analysis show that women's and men's voices differ in which acoustic parameters affect the listener's perception of the voice. A low mean F0 among men co-occured with the estimation of an interesting and trustful voice by the group of listeners. Among women, a high standard deviation of F0 was the parameter that co-occured with an estimate of an interesting and trustful voice. Due to the limited sample size, no general conclusions could be made. The answers from the interview indicated that there is no such thing as an infallible voice that can be hired for any assignment, but that different types of voices are suitable for different contexts.

Röstinspelning och akustisk analys är verktyg som används inom röstlogopedi som underlag för planering och utvärdering av insatser. I nuläget saknas svenska riktlinjer kring röstinspelning och akustisk analys, vilket innebär att rutiner troligen skiljer sig åt mellan röstlogopeder i Sverige. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka logopedernas subjektiva upplevelse av röstinspelning och akustisk analys ur olika aspekter, genom en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av röstlogopeder med olika geografiska placeringar inom både privat verksamhet, länsdelssjukhus och sjukhus som bedriver forskningsverksamhet. Till denna studie intervjuades nio röstlogopeder och sex av intervjuerna analyserades. Resultaten visade att rutinerna för röstinspelning och analys skilde sig åt markant mellan respondenterna till följd av olika praktiska förutsättningar. Vidare hade även erfarenhet av, kunskap om och attityd till röstinspelning och analys en påverkan som var särskilt påtagligt för rutinen för akustisk analys. I respondenternas svar speglades även en generell brist på teknisk support. Samtliga respondenter beskrev en önskan om nationella kliniska riktlinjer, vilket hade varit ett sätt att säkerställa en mer likvärdig vård inom olika verksamheter runtom i landet. / Voice recordings and acoustic analysis are tools used in speech therapy as a foundation for planning and evaluating interventions. Currently, there are no Swedish guidelines regarding voice recordings and acoustic analysis, which means that routines probably differ between Speech-Language Pathologists (SLPs) in Sweden. This qualitative study aims to investigate SLPs subjective experience of voice recordings and acoustic analysis from different aspects, through a qualitative content analysis. The sample consisted of SLPs with different geographical locations within both private practice, county hospitals and hospitals that conduct research. In this study, nine SLPs were interviewed, and six interviews were analyzed. The results showed that the routines for voice recordings and acoustic analysis differed noticeably between the respondents due to different practical prerequisites. Furthermore, experience with, knowledge of and attitude towards voice recordings and acoustic analysis also had an impact that was particularly noticeable for the routine of acoustic analysis. The respondents’ answers also reflected a general lack of technical support. All respondents described a desire for national clinical guidelines, which would have been a way to ensure more equal care within various health care settings across the country.

<p>In Sweden over 10.000 patients annually, mostly children, undergo tonsillar surgery. The most common surgical method is total removal of the tonsil, tonsillectomy (TE). During the last decade partial tonsil resection, tonsillotomy (TT), has been reintroduced and is associated with lower primary morbidity and less postoperative pain. The aim of the present study was to evaluate if and to what extent 4-5 year old children’s voice function are affected by tonsillar hypertrophy compared to controls and to study the effects of the two surgical techniques on vocal function. Sixty-seven children with tonsillar hypertrophy, where randomized either to TE or TT. A voice material consisting of words with only sonorants and three sustained vowels was recorded preoperatively and six months postoperatively. Eighty-two preschool children formed two control groups. The material was evaluated perceptually by three voice specialized speech and language pathologist and analyzed acoustically. Before surgery the children with tonsillar hypertrophy are rated to have higher prevalence of hoarseness, hyponasality and ‘compressed/throaty voice’ compared with the controls. The acoustic analysis show that the children with tonsillar hypertrophy have higher prevalence of perturbation (jitter (%), shimmer (%) and NHR) compared to the controls. Postoperatively there are no significant difference between the children with tonsillar hypertrophy and the control group perceptually. The acoustic analysis of the children with tonsillar hypertrophy still show more perturbation compared to the control group. The children operated with TE are rated to have less prevalence of roughness and hyponasality after surgery. The children in the TT-group have less prevalence of roughness, hyponasality and ‘compressed/throaty voice’. The acoustic analysis show no significant difference between the two postoperative groups.</p> / <p>Över 10 000 patienter tonsillopereras årligen i Sverige, de flesta av dem barn. Den vanligaste kirurgiska metoden har sedan länge varit totalt avlägsnande av tonsillerna, tonsillektomi (TE). Under det senaste decenniet har partiellt borttagande av tonsillvävnad, tonsillotomi (TT) erövrat terräng då operationen är förknippad med lägre postoperativ morbiditet och lägre smärta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om och hur röstfunktionen är påverkad av tonsillhypertrofi hos barn i 4-5 års ålder i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller samt att studera effekterna på röstfunktionen efter två olika typer av kirurgisk behandling, TE respektive TT. I föreliggande studie deltog 67 barn med tonsillhypertrofi som randomiserades till antingen TE eller TT. Ett röstmaterial bestående av ord som till största del bestod av sonoranter samt tre uthållna vokaler spelades in omedelbart före operation samt 6 månader postoperativt. Åttiotvå köns- och åldersmatchade förskolebarn utgjorde två kontrollgrupper. Materialet bedömdes perceptuellt av tre röstlogopeder samt analyserades akustiskt. Barnen med tonsillhypertrofi uppfattas före operation ha högre förekomst av de perceptuella parametrarna heshet, hyponasalitet, och klämd/halsig i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller. Den akustiska analysen i sin tur visar på mer perturbation (jitter (%), shimmer (%) och NHR) hos barnen med tonsillhypertrofi. Efter kirurgisk behandling visar den perceptuella röstbedömningen att det inte föreligger någon signifikant skillnad mellan de barn som genomgått kirurgisk behandling och kontrollerna. Den akustiska analysen visar på att både barnen som genomgått TE och barnen som genomgått TT har mer perturbation i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller. Vid jämförelse pre- och postoperativt visar röstbedömningen på en minskning av skrovlighet och hyponasalitet för barnen som genomgått TE samt skrovlighet, hyponasalitet och klämd/halsig för barnen som genomgått TT. Den akustiska analysen visar på att det inte föreligger någon större skillnad mellan barnen som genomgått TE och barnen som genomgått TT.</p>

In Sweden over 10.000 patients annually, mostly children, undergo tonsillar surgery. The most common surgical method is total removal of the tonsil, tonsillectomy (TE). During the last decade partial tonsil resection, tonsillotomy (TT), has been reintroduced and is associated with lower primary morbidity and less postoperative pain. The aim of the present study was to evaluate if and to what extent 4-5 year old children’s voice function are affected by tonsillar hypertrophy compared to controls and to study the effects of the two surgical techniques on vocal function. Sixty-seven children with tonsillar hypertrophy, where randomized either to TE or TT. A voice material consisting of words with only sonorants and three sustained vowels was recorded preoperatively and six months postoperatively. Eighty-two preschool children formed two control groups. The material was evaluated perceptually by three voice specialized speech and language pathologist and analyzed acoustically. Before surgery the children with tonsillar hypertrophy are rated to have higher prevalence of hoarseness, hyponasality and ‘compressed/throaty voice’ compared with the controls. The acoustic analysis show that the children with tonsillar hypertrophy have higher prevalence of perturbation (jitter (%), shimmer (%) and NHR) compared to the controls. Postoperatively there are no significant difference between the children with tonsillar hypertrophy and the control group perceptually. The acoustic analysis of the children with tonsillar hypertrophy still show more perturbation compared to the control group. The children operated with TE are rated to have less prevalence of roughness and hyponasality after surgery. The children in the TT-group have less prevalence of roughness, hyponasality and ‘compressed/throaty voice’. The acoustic analysis show no significant difference between the two postoperative groups. / Över 10 000 patienter tonsillopereras årligen i Sverige, de flesta av dem barn. Den vanligaste kirurgiska metoden har sedan länge varit totalt avlägsnande av tonsillerna, tonsillektomi (TE). Under det senaste decenniet har partiellt borttagande av tonsillvävnad, tonsillotomi (TT) erövrat terräng då operationen är förknippad med lägre postoperativ morbiditet och lägre smärta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om och hur röstfunktionen är påverkad av tonsillhypertrofi hos barn i 4-5 års ålder i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller samt att studera effekterna på röstfunktionen efter två olika typer av kirurgisk behandling, TE respektive TT. I föreliggande studie deltog 67 barn med tonsillhypertrofi som randomiserades till antingen TE eller TT. Ett röstmaterial bestående av ord som till största del bestod av sonoranter samt tre uthållna vokaler spelades in omedelbart före operation samt 6 månader postoperativt. Åttiotvå köns- och åldersmatchade förskolebarn utgjorde två kontrollgrupper. Materialet bedömdes perceptuellt av tre röstlogopeder samt analyserades akustiskt. Barnen med tonsillhypertrofi uppfattas före operation ha högre förekomst av de perceptuella parametrarna heshet, hyponasalitet, och klämd/halsig i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller. Den akustiska analysen i sin tur visar på mer perturbation (jitter (%), shimmer (%) och NHR) hos barnen med tonsillhypertrofi. Efter kirurgisk behandling visar den perceptuella röstbedömningen att det inte föreligger någon signifikant skillnad mellan de barn som genomgått kirurgisk behandling och kontrollerna. Den akustiska analysen visar på att både barnen som genomgått TE och barnen som genomgått TT har mer perturbation i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller. Vid jämförelse pre- och postoperativt visar röstbedömningen på en minskning av skrovlighet och hyponasalitet för barnen som genomgått TE samt skrovlighet, hyponasalitet och klämd/halsig för barnen som genomgått TT. Den akustiska analysen visar på att det inte föreligger någon större skillnad mellan barnen som genomgått TE och barnen som genomgått TT.

Rörfonation och traditionell svensk röstbehandling är två av de vanligaste behandlingsalternativen inom svensk röstlogopedi idag. Som forskare är det viktigt att kontinuerligt utvärdera de behandlingar som erbjuds för att göra vården mer kvalitativ och kostnadseffektiv. Finns det skillnader i behandlingseffekt mellan dessa två röstbehandlingar? Är skillnaderna så tydliga att det går att fastslå att den ena behandlingen är att föredra framför den andra? Med analyser av ett patientmaterial, före och efter behandling, i form av akustisk analys, perceptuella bedömningar av en grupp erfarna logopeder samt patienternas självskattningar syftar föreliggande uppsats till att besvara vad behandlingsformerna har för effekt inom dessa områden. Patientmaterialet bestod av totalt 28 patienter varav 23 fullföljde behandling. Tolv av dessa erhöll behandling med rörfonation medan resterande elva patienter erhöll traditionell svensk röstbehandling.. Utöver röstinspelningar bestod materialet av patienternas självskattningar, i form av RHI- och Swe-VAPP-formulär. Gällande behandlingseffekt på akustiska parametrar kunde inga slutsatser dras. De perceptuella parametrarna afoni, hyperfunktion och knarr förbättrades sett till hela urvalet, oavsett typ av röstbehandling. Tydliga förbättringar sågs i patienternas självskattningar efter båda behandlingsmetoderna. Röstbehandling ger således positiva resultat, men några skillnader i behandlingseffekt mellan de två olika metoderna för röstbehandling kunde inte påvisas. / Tube phonation and traditional Swedish voice therapy are two of the most common voice therapy options in Sweden today. As a researcher, it is important to continually evaluate available therapy options to make health care more qualitative and cost effective. Are there differences in treatment effect between these two voice treatments? If so, are the differences so obvious that it is possible to conclude that one treatment should be preferred over the other? Analyses of a patient material, before and after treatment, which included acoustic analysis, perceptual analysis by a group of experienced speech-language therapists and patients' selfassessments were made aiming to answer what effect the two treatment options have in these areas. The patient material consisted of 28 patients, of whom 23 completed the therapy. Twelve of them received treatment with tube phonation while the remaining eleven patients received traditional Swedish voice therapy. Besides audio recordings, the material consisted of patients' self-assessments pre- and post-therapy, including VHI and Swe-VAPP forms. The treatment effect on acoustic parameters was inconclusive. The perceptual parameters aphonia, hyper function, and creaking improved over the entire sample, regardless of the type of voice therapy. Clear improvements were seen in the patients' self-assessments after both therapy methods. Voice therapy thus gives positive results, but no differences in treatment effect between the two different methods of voice therapy were seen.

The door closing action is a recurrent situation when using a vehicle, and its sound is therefore a common sensation, which would elicit pleasant feelings. Sensory pleasantness is an important aspect in terms of customer’s perspective, and it can be a contributing factor when deciding to buy or not a specific vehicle. The first contact between a prospective customer and the automobile usually happens in car salons or at the car retailer. The initial impression of the vehicle might be sight-based, and the door may commonly be the first physical contact. Depending on the car brand and type, doors differ in terms of mass, structure, dimension. Furthermore, there are differences regarding the latching system and the door sealing structure, in terms of material and construction. The closing sound produced when slamming the door is related to all these parameters. Auditory pleasantness can be described by characteristics of the sound that are described through psychoacoustics. Loudness, sharpness, roughness, and tonality are important auditory parameters to objectively describe this complex sensation. The aim of car doors would be to generate an enthusiastic, low-pitched, and saturated sound, which would elicit feelings of solidity, robustness, and security. On the other side, a metallic, high-pitched, fragmented sound could be a source of annoyance and produce feelings of insecurity and cheap vehicle.The present work aims to provide a broad picture on the mechanics and acoustics of door closing for automobiles. In specific, the closing sound was evaluated in relation to the door gaskets and their sealing performance over time. The sealing performance was analyzed in energy and force terms. The door closing motion was studied as a quasi-static problem, as well as a dynamic problem, where the former is related to the latching capability of the door, the latter is connected to the slamming action. The measurement results include the sealing performance trend from fresh to aged gaskets. From these measurements, the rubber non-linear behaviour could then be evaluated from a sound quality perspective. The acoustic analysis revealed inconsistencies of the psychoacoustic parameters in the description of the hearing sensations. Spectral analysis was also implemented to capture the door closing phenomenon, and the Wavelet transform emerged as the method with the highest resolution in the description of the sound wave progression.Several measurements were performed in order to assess all the established points, and methods were implemented for the sealing stiffness analysis and the acoustic analysis. The severe transiency of the door closing event was put in evidence. The stiffness analysis method showed also potential in helping to adjust the end of line tuning of the vehicle. Finally, benchmarking was included in the project, which enabled comparisons with competitor cars. / Dörrstängning är en återkommande händelse när ett fordon används, och ljudet bör därför ge ett positivt intryck och korrekt information till brukaren. Ett behagligt intryck är en viktig aspekt ur kundens perspektiv och kan vara ett var flera bidragande faktorer när beslut tas om att köpa eller inte köpa ett fordon. Den första kontakten mellan en potentiell kund och bilen sker vanligtvis i bilsalonger eller hos bilhandlare. Det första intrycket av fordonet kan vara visuellt, och dörren är ofta den första fysiska kontakten. Beroende på biltyp och fabrikat skiljer sig dörrarna åt när det kommer till massa, struktur och dimensioner. Dessutom kan det finnas skillnader i låssystem och dörrtätningskonstruktion såsom i både material och utformning. Stängningsljudet som uppstår när dörren slås igen är relaterat till alla dessa parametrar. Ett ljuds upplevda behaglighet i det beror på ljudets egenskaper, som beskrivs med hjälp av psykoakustik. Ljudstyrka, skärpa, råhet och tonalitet är viktiga auditiva parametrar för att objektivt beskriva detta komplexa intryck. Målet med bildörrar bör vara att generera ett dovt och mättat ljud, för att framkalla känslor av soliditet, robusthet och säkerhet. Å andra sidan kan, ett metalliskt, högfrekvent och skramligt ljud vara en källa till irritation och ge känslor av osäkerhet och låg kvalité.Syftet med detta arbete är att ge en övergripande beskrivning av dörrstängning och akustiken kring detta. I synnerhet utvärderades stängningsljudet i förhållande till dörrpackningarna och deras tätningsprestanda mätt över tiden. Tätningsprestanda analyserades i energi- och krafttermer. Dörrens stängningsrörelse studerades både som ett kvasistatiskt problem och som ett dynamiskt problem. Det förstnämnda är relaterat till dörrens låsningsförmåga, medan det sistnämnda är kopplat till smällar i dörren. Mätresultaten visade hur tätningsprestandan förändras över tiden. Gummits icke-linjära beteende har också utvärderats med ett ljudkvalitetsperspektiv. En spektralanalys genomfördes av ljudet från dörrstängningar och Wavelet-transformen visade sig vara den lösning som gav bäst kvalitet. Flera mätningar utfördes för att bedöma alla fastställda punkter och metoder infördes för analysen av tätningens styvhet och för den akustiska analysen. Den kraftiga transiensen i dörrstängningen kunde ses i resultaten. Styvhetsanalysen visade även hur den utvecklade metoden skulle kunna bidra till att justera fordonets end-of-line inställningar. Slutligen ingick benchmarking i projektet vilket möjliggjorde jämförelser med konkurrentbilar.